På en stig kommer ö-bon Rut Casserfelt. Under ena armen har hon ett par skidor. I andra har hon två kassar med skräp som ska sorteras.

En vanlig rutin för ö-borna som måste sortera vid Svanholmsparken.

– När jag har sorterat ska jag upp till Rotebro, och åka skidor, säger hon.

Anledningen till att vi är här är dock inte sopor eller skidåkning – men frågan om en permanent broförbindelse till fastlandet. En ständigt brännhet fråga här på ön.

Snart väntas en undersökning sätta siffror på vad Tranholmsborna – och Danderydsborna – tycker i frågan. 700 personer har lämnat sina synpunkter.

"Livet skulle bli enklare"

Rut och Kjell Casserfelt har bott här ute sedan 80- respektive 90-talet.

De menar att det vore klokt ur ekonomisk och klimatmässig synpunkt. Livet skulle också bli enklare för många. De vill bo kvar på ön så länge de kan Rut som haft stroke berättar om svårigheterna när hon kom hem från sjukhuset att ta ner sig i båten under den första tiden.

– Men något sådant kan hända vem som helst när som helst i livet, det är inte bara äldre, säger Rut.

– Jag har alltid varit för en bro, alltid drömt om det. Det står jag för. Sedan tycker jag det är viktigt att vi ute på ön respekterar varandras åsikter i frågan.

Idyllen riskerar att förloras

I en av backarna möter vi Britta och Pelle Lindqvist.

De har också med sig skräp, men i en kärra. Britta är uppvuxen på ön, men i dag bor de här mest på fritiden under sommarhalvåret.

– Varför flyttar man hit, om man vill att det ska vara som på alla andra platser, säger Pelle frågande.

Pendelbåten går varje dag (15 gånger en vanlig vardag, enligt SL:s tabell). Det finns rutiner sjukvård och omsorg. Det viktigaste fungerar, menar de.

Enligt dem så är det nyinflyttade, mest barnfamiljer, som driver på utvecklingen.

Men idyllen riskerar att gå förlorad, menar de. Det som gör Tranholmen just Tranholmen.

– Många vill ha kakan och äta den samtidigt, säger Britta Lindqvist.

En ö i utveckling

Förr användes Tranholmen nästan bara som fritidsö.

Sedan VA-systemet byggdes ut på 90-talet har ön förvandlats. 2024 såldes tio fastigheter för mellan 7,5 och 42,5 miljoner kronor. I dag är tomterna uppdelade i totalt 200 fastigheter. Närmare 300 vuxna och 100 barna är skrivna på ön, enligt kommunen.

Johanna är nyinflyttad och är ute och joggar. En bro skulle förenkla livet, tycker hon.

– Det skulle bli enklare att komma hem en fredagkväll. Jag är positivt inställd, säger hon.

Föräldern Camilla Friman är i mellanlägret. Hon ser fördelar med att bron ligger längre och under skoltid. När Danderyds kommun förlängde perioden för den temporära Vinterbron under coronapandemin så underlättade det mycket för dem, menar hon.

– Det var bra tajming för oss. Det kan jag sakna.

Föräldern: Livspusslet fungerar

Småbarnsföräldern Nikodemus Rudberg har bott här ute med sin familj i sju år.

Han tycker livspusslet fungerar.

– Det är lite mer att tänka på, än om vi hade bott inne i stan. Men vi har valt att flytta hit.

För honom är frågan inte jätteviktigt. Han förstår båda lägren. Att träffas och snacka med grannarna, eller att barnen möter sina klasskamrater, på färjan är viktigt för ön – tror han. Något som delvis skulle gå förlorat om det skulle bli en permanent bro.

– Det är ett trevligt inslag, säger han.

Småbarnsföräldern Nikodemus Rudberg tycker att livspusslet fungerar bra i dag.

Stefan Källstigen

Tog senast upp frågan 2005

Mitt i Danderyd har sökt styrelsen för Tranholmens samfällighetsförening för en intervju. De är positiva till att enkäten görs men vill i övrigt inte kommentera frågan. 2005 tog de upp frågan om brons liggetid, skriver de: "Då ansåg en majoritet av medlemmarna att nuvarande ordning var bäst" skriver Lotta Fogde, ordförande.