Den som vant sig vid att springa in på närbutiken med ett bankkort för dagens mål mat kan bli tagen på sängen vid en större kris. Kanske är det till och med brist på matvaror.

– Försvinner elen, nätet går ned eller transporter av livsmedel inte fungerar in till städerna kan du inte bara springa över till kvartersbutiken som vanligt. Vad gör du då?, säger kriskommunikatören Christina Andersson.

Kontanter i mindre valörer

MSB:s förmaningar om hemberedskap har tilltagit de senaste åren. Att ha kontanter, gärna i mindre valörer eftersom växel kan bli en bristvara, är värdefullt om de elektroniska betalsätten slås ut.

MSB uppmanar till en beredskap hemma där du klarar dig en vecka utan samhällets hjälp. På listan finns mat, men också saker för att hålla sig varm och kunna kommunicera.

– Sedan behöver vi ta ansvar och hjälpa de med sämre förutsättningar. Kanske finns någon i trapphuset som behöver hjälp. Innan något händer kan man tala ihop sig med grannar om beredskap och hur man kan hjälpas åt, kanske dela på exempelvis några vevradios eller vattendunkar.

Klara sig en vecka

På mindre än ett år har andelen svenskar med hemberedskap för en vecka ökat från 26 procent till 37 procent, visar MSB:s undersökningar. Enligt Christina Andersson har forskning också visat att människor på landsbygden i allmänhet är bättre förberedda, än i tätorter och städer.

– På landsbygden har man oftare erfarenhet av att bli insnöad och kan ha mil till närmsta butik. Därför gör man också oftare större veckohandlingar, säger Christina Andersson.