Österhaninge
"Inte ett julbord". Med den texten lanserar Årsta slott sitt julbord där man tar hjälp av stjärnkocken Jonas Lagerström. Han tog nyligen silver i Årets kock och står bakom finkrogarna Etoile, som har en stjärna i Michelinguiden, och Celeste. Från sina innerstadskrogar tar han med sig inspiration till maten på slottet.
– Det är en fast avsmakningsmeny i julens tecken med både klassiska och oklassiska delar av ett julbord, säger han.
Varför är det viktigt att inte kalla det julbord?
– Man har vissa förväntningar på vad ett julbord är. Dels att det är ganska individuellt men det här är verkligen en upplevelse som är långt ifrån det man är van vid.
En del av maten kommer ätas i loungen på slottet.
Judit Nilsson
Efter inledande glöggen bär det av in i det gamla köket där man får höra mer om slottet.
– Man samlas alltid i köket på julen, och den känslan ska vi försöka uppnå.
Sedan rör man sig vidare genom slottet för fler rätter. Totalt rör det sig om tio "kapitel", med max 30 personer per sittning.
– Tanken är att det ska kännas hemtrevligt, som att man firar jul med vänner som bor på slottet. En extra julafton.
Jonas Lagerströms julresa är en del i Haninge golfklubbs satsning på slottet. Den första sittningen är 18 november och den sista blir på julafton.
Alexander Viklund / @viklundvisuals
Haninge golfklubb
Satsningen är den senaste i Haninge golfklubbs nystart på slottet. Golfklubben har funnits här sedan 1986 och Golfverket tog över som huvudägare 2024. I maj i fjol kom beskedet att kommunen ändrat sig om att sälja slottet.
Restaurangen på slottet drivs av krögargruppen bakom bland annat Finnboda Hamnkrog.
Det var de som lockade dit Jonas Lagerström.
– Jag älskar julen och tycker det är en viktig del av året. Det lät jättekul att få göra något här och även om det är lite i utkanten så finns det stor potential i Haninge och det är ett fantastiskt fint slott, säger han.
Vilken mat är din favorit på julafton?
– Det är många delar som är viktiga men jag är en Janssonfantast. Men också sillen och lamm – och det söta. Det är helheten som är det viktiga.
Från 2010 ungefär så börjar man även se i pressen att det uttrycks att julmat är tråkigt.
Enligt Richard Tellström var det för bara 30 år sedan otänkbart att restauranger hade öppet på själva julafton, men det blir allt vanligare.
Pressbild
Ett julbord i förändring
Enligt Richard Tellström, expert i matkultur och måltidshistoria, har det sedan 1990-talet pågått en förändring bort från traditionella julbord på restauranger. Då började allt från skaldjur och libanesiskt till stora julfester med shower bli populärt.
– Från 2010 ungefär så börjar man även se i pressen att det uttrycks att julmat är tråkigt och att det är likadant hela tiden. Men det är hela grejen med att det är en tradition, säger han.
Enligt honom så rör vi oss sakta bort från den äldre julmaten, men det går "extremt långsamt".
– Julbordet förändras ofta inte genom att man tar bort saker utan att man lägger till. Därför är julbordet utökande i sin form.
Julmaten som försvunnit eller är på väg bort
Bruna bönor: vanligt från 1840-talet fram till slutet av 1990-talet.
Kokta tungan är numera ovanlig.
Fruktsoppan och fruktkräm som efterrätt.
Sardiner i tomatsås var vanligt fram till 1990-talet.
På väg bort: dopp i grytan, mumma och syltor.
Källa: Richard Tellström
På Häringe slott, känt från tv-programmet Förrädarna, kan man lösa slottsmord och äta julbord.
Angie Gray
Ersatt dansen
Jul på Årsta slott är inte den enda matupplevelsen som sticker ut i området. En bit längre söderut, på Häringe slott, kan man man passa på att lösa ett slottsmord under sin vistelse.
Nästgårds, på Almåsa Havshotell, finns Svartkrogen, där man äter middag och underhålls i totalt mörker.
Enligt Richard Tellström har behovet av upplevelser när man äter ökat. Drivande i det har varit just "herrgårdsrestaurangerna" som ligger en bit utanför stan.
– Bilismen är drivande i det här från 1950-talet. Man måste ha någonstans att åka till – ett utflyktsmål. Men numera är det ovanligt att de här ställena har dans. Då gäller det att erbjuda andra aktiviteter.
Julmaten som tillkommit eller förändrats
Mer vegetabiliska kött- och fiskimitationer.
Färska sallader som grönkålssallad.
Grönsakspajer och ugnsgrönsaker.
Nya sillinläggningar.
En "saffranisering" där man tillsätter saffran i allt fler rätter.
Källa: Richard Tellström