Trots vätan från ovan är det full rulle på skolgården. Charlie, Marcus, Sara och Tilde har tagit en av planerna i besittning, det är dags för en ny omgång "king".
Just nu ligger fokus på att fånga en fotboll med händerna. Och leken är poppis: ibland blir det fullt i rutorna.
– Men då kan man köra utanför planen, säger Tilde.
– Man får visualisera sig den, säger Sara.
Turas om ute
De fyra lekkamraterna går i 4C på Ängskolan. Totalt finns här 1 100 elever från förskole- till nionde klass som samsas om ett gårdsutrymme på 11 506 kvadratmeter. Med enkel division innebär det 10,5 kvadratmeter per elev – lägst av stadens grundskolor.
Men barnen i 4C upplever inte att det är särskilt trångt.
– Alla får plats, säger Marcus.
Ett skäl kan vara att klasserna turas om att vara ute på skolgården. Dessutom, menar skolans rektor, vistas högstadieeleverna sällan här.
Samtidigt minskar friytorna på Sundbybergs grundskolor, såväl enskilda som kommunala. 2018 hade varje elev i snitt 20 kvadratmeter att röra sig på, två år senare var siffran 17,2.
– Det är en trend och vi behöver ta den på allvar, säger Ulrika Åkerlund.
Hon är landskapsarkitekt på Boverket som har bett Statistiska centralbyrån att ta fram motsvarande statistik för samtliga 290 kommuner.
– I storstadsregionerna är det "rödast" på kartan. Där är de minsta friytorna och också de största skillnaderna mellan skolor. Men det sker över hela Sverige, säger Ulrika Åkerlund.
Boverket anser att det kan vara lämpligt för varje elev att ha 30 kvadratmeter till sitt förfogande. Då, menar Ulrika Åkerlund, blir det plats för både träd, buskar, bollplaner och olika typer av utemiljöer.
"Fler barn än tidigare"
Hon tillägger dock att det finns lösningar även om skolgården är mindre – som att ha en park i anslutning till skolan. Där exemplifierar hon med Lilla Albyskolan.
– Man kanske inte ska stirra sig blind på "30". Men vi försöker få fram en indikator på något som påvisar förändringen.
För de kommunala skolorna i Sundbyberg har snittet minskat från 19 till 17,4 kvadratmeter sedan 2018. Bakom utvecklingen ligger befolkningsökningen, menar grundskole- och gymnasienämndens ordförande Henrik Persson (L).
– Vi är en tillväxtkommun med fler barn än tidigare och skolorna är rätt fulla. Det är inte så att vi har grävt upp någon skolgård under den här tiden.
När det gäller nya skolor försöker staden alltid att få till "så mycket skolgård som möjligt", säger Persson.
Liksom Boverket lyfter han också fram användandet av närliggande grönområden. Däremot vill han inte säga att han är nöjd med läget i dag.
– Rörelse vet vi är väldigt viktigt för inlärning, fysisk och psykisk hälsa. Så det är absolut ingen "oviktig" fråga, men man får jobba lite utifrån vad man har.
Hur känns det i magen när du tänker på skolgårdsytorna på lång sikt?
– Ont i magen har jag inte men det är något vi verkligen måste jobba med, ingen i kommunen får glömma det.