Skeppsholmen
I vattnet precis utanför Kastellholmen sticker ett 32 meter långt vrak upp. Normalt sett är det täckt, men de ovanligt låga vattennivåerna gör att vraket nu är väl synligt. Något som har lockat många nyfikna stockholmare, enligt Jim Hansson, marinarkeolog och vrakexpert.
– Jag har varit på plats flera gånger och folk vallfärdar dit. Bättre pr för vår verksamhet kan man inte få.
Senast vraket var väl synligt var 2013. Prover togs, men ingen datering kunde göras. Två år senare fick Jim Hansson och hans kollegor i uppdrag från länsstyrelsen att genomföra en arkeologisk utredning i vattnet utanför Kastellholmen, och de trodde att tre eller fyra vrak till skulle hittas.
Jim Hansson berättar att vraken sällan får uppmärksamhet från allmänheten, om de inte syns som det på Kastellholmen.
Vrak – Museum of Wrecks
Men det var många fler.
– På fem dagar hittade vi 15 vrak.
Sjönk före Vasaskeppet
Det vrak som nu sticker upp ligger i linje med fyra lite större fartyg. Ett är daterat från tidigt 1600-tal och de övriga efter 1584 – alltså före Vasaskeppet – vilket tros gälla även det större vraket.
Egentligen är det de här skeppen som är vinnarna.
Det har inte gått att fastställa exakt vilka fartyg det är. Förmodligen är de örlogsfartyg som har sänkts och använts som fundament till en bro, enligt Jim Hansson.
– De fem vraken ligger i anslutning till pålar som har hittat ut mot Kastellholmen, det visar på att de har hamnat där innan brobygget eller i anslutning till det.
Det är inte aktuellt att ta upp något av vraken, enligt Jim Hansson. ”Det är väldigt restriktivt. Det ska finnas en god anledning om man ska ta upp ett vrak, och det blir svårt att försvara det.”
Mikael Andersson
Tidigare har en teori varit att vraket är Grå ulven, ett danskt skepp som svenskarna tog på 1650-talet och sänkte vid Kastellholmen 1670. Den teorin är inte längre aktuell.
– Det är för sent, bron byggdes 1640. Det passar inte in i helheten. Grå ulven kan mycket väl ligga där, men den är inte ett av dessa, säger Jim Hansson.
Flyttade ut på 70-talet
Sveriges första örlogsflotta var inte större än att den kunde förtöjas nedanför Stockholms slott. I takt med att flottan växte förlades den först på Blasieholmen.
Drottning Kristina tyckte dock inte att det var en vacker syn från slottet, utan beslutade 1634 att skeppsgården skulle flyttas till Skeppsholmen.
Flottan dominerade livet och utvecklingen på ön i mer än 300 år.
År 1953 beslutade riksdagen att flytta örlogsbasen, men delar av verksamheten dröjde kvar under hela 1970-talet.
Källa: Statens fastighetsverk
Tidig sorts återvinning
Jim och hans kollegor har sett att flottan återanvände sina fartyg. När de var utrangerade och inte värda att reparera längre kunde de användas till annat.
– Vi tror att stora delar av flottan finns kvar i kajer och brofästen. I Vaxholm har man sänkt fartyg som en del av försvaret. Egentligen är det de här skeppen som är vinnarna, de har klarat sina uppdrag och sedan hamnat i glömska i någon kaj.
– Det är häftigt, en väldigt tidig sorts återanvändning.
Många frågor: ”Detektivarbete”
Vraket som sticker upp är fyllt av sten, och här hittades även sju kanonkulor och ett durkslag. I området har även hittats en kritpipa och trefotsgrytor.
Ett av vraken utanför Kastellholmen.
Jim Hansson
– Problemet är att man inte vet var de kommer i från, de kan lika gärna ha kommit hundra år senare. Kanonkulorna är vi relativt säkra på att de kommer från vraken, säger Jim Hansson.
De har dock inte fått reda på alla svar om vraken. För det behövs utgrävningar i skroven, som kan leda till bättre analyssvar.
– I och med att det har varit skeppsbyggeri i området är det mycket som har hamnat på botten. Det är ett detektivarbete som är knöligare under ytan.