Länet

Johan Eklöf är biologen som fascineras av djurlivet om natten. Han är expert på fladdermöss och vet mycket om mörkrets betydelse. I regelbundna cykler kastas månens ljus över nätterna. Från nymånens tunna skära växer det i styrka tills månen är helt belyst av solen.

– Månen påverkar livet på jorden både direkt och indirekt. Många havslevande djur lever helt anpassade efter tidvattnet. Insekter navigerar i månens ljus som både lockar fram djur som jagar i skenet och skrämmer dem som inte vill bli jagade, berättar han.

Fantasieggande

Samtidigt är månen omgärdad av mystik och myter. Dess sken ansågs påverka tillväxt och skörd och människors mentala hälsa. I skräckfilmer förvandlas människor till varulvar i fullmånens sken.

– Månen är väldigt uppenbar men är också lite hemlig för oss. Den ger oss ljus på natten och den ändrar skepnad hela tiden. Så det är inte konstigt att man har fantiserat och tänkt på den genom alla tider, säger Johan Eklöf.

Han har skrivit boken ”Mörkermanifestet: om artificiellt ljus och hotet mot en ursprunglig rytm”, som handlar om hur ljusföroreningar stör den rytm av ljus och mörker som är en förutsättning för allt liv på jorden. Hans bok ”Månljus: om månens påverkan på livet” kommer nu som en naturlig uppföljning.

Vi minskar utrymmet för nattdjuren.

Månen påverkar livet på jorden både med sin gravitation och sitt ljus. Ett av de tydligaste exemplen på djur som styrs av måncykeln är landkrabborna på Julön som i stora massor vandrar ner till havet. Där lägger honorna sina ägg under sista kvarteret i månfasen, då månen är halv. Tidvattnet är då som mest gynnsamt för larverna.

Navigerar efter månen

Det tidvatten som förekommer i Sverige är knappt märkbart. Ändå har man sett att blåstången släpper sina ägg och spermier för befruktning när det är fullmåne.

– I dag vet man inte varför det är på det sättet, om det har med månens dragningskraft att göra eller något annat, säger Johan Eklöf.

Om tidvattnet påverkar vattenlevande djur och växter så har ljuset från månen stor betydelse för livet på land. Månen hjälper insekter att navigera. Ljuset får en del djur att hålla sig gömda, medan andra utnyttjar det för jakt eller för att hitta en partner och föröka sig. Det tydligaste exemplet är nattskärran. En fågel som lever hela sitt liv efter månens cykel.

– Vid fullmåne är den mycket aktiv, den passar på att jaga insekter som blir synliga i månljuset. När nätterna är mörka jagar de inte lika mycket. Då håller de sig stilla och sparar energi, säger Johan Eklöf.

Ställer klockan fel

Nattaktiva fåglar, däggdjur och insekter får det svårt när vi fyller deras naturliga livsrum med konstgjort ljus. De som lever efter månens cykler blir förvirrade, nattaktiva djur får svårare att hitta mat medan andra faller offer för rovdjur när de blir synliga i gatlyktornas sken.

– Skymningen blir längre eller natten kortare. Så vi minskar ju utrymmet för nattdjur. Ljusföroreningar gör också att det inte blir lika tydligt i vilken fas månen befinner sig i. Så för de djur och växter som ställer klockan efter månen blir det fel, säger Johan Eklöf.

Tove Scherman

Fakta Fem djur som beter sig annorlunda i månens sken

Dagsländor

Dagsländor vid Victoriasjön i östra Afrika synkroniserar sin parning med månen. Som könsmogna vuxna lever den här typen av dagsländor bara en till två timmar. Genom att använda månens cykel som en timer ser de till att potentiella partners finns i närheten.

Nattskärror

Nattskärror är fåglar som jagar flygande insekter i skymning och gryning. Månen avgör också när nattskärrorna lägger sina ägg. Fåglarna ser till att äggen kläcks under fullmåne, så att de har de bästa förutsättningarna för att hitta föda när ungarna behöver det som mest.

Tornseglare

Den svarta tornseglaren flyttar från Klippiga bergen till Brasilien och håller sig i luften i åtta månader. Under fullmåne stiger de till över 3000 meters höjd, sannolikt för att fånga fler insekter. En månförmörkelse 2019 fick tornseglare på hög höjd att sjunka till lägre höjder, vilket tyder på att månljuset påverkar deras beteende och energianvändning.

Tornugglor

Tornugglan kan vara röd eller vit. Fältsorkar, som är deras byte, stelnar till en kort stund när de ser ugglor i månskenet. En studie från 2019 visade att röda ugglor ger sorkarna en bättre chans att fly. Vita ugglor reflekterar däremot månljuset, vilket bländar sorkarna och får dem att stelna till längre. Vita ugglor är alltså bättre jägare vid fullmåne, vilket minskar risken för att deras ungar ska svälta ihjäl.

Dyngbaggar

Afrikanska dyngbaggar rullar dyngbollar i raka linjer och använder polarisationsmönster som skapas runt solen och månen för navigering. Forskare fann att när de vred månens polarisationsmönster med ett filter ändrade skalbaggarna genast kurs. Under mörka, månlösa nätter kämpade de för att hålla kursen och irrade runt i stället.

Källa: Lunds universitet