De senaste åren har Stockholms stad tagit fram en modell för hur staden drabbas vid kraftiga skyfall. Innerstaden är särskilt utsatt, och området runt Nybroplan kan bli en av de värst drabbade. Där kan vattennivåerna bli över en meter.
– I innerstaden finns det inte lika mycket grönska som kan ta hand om vatten. På hårdgjorda ytor ligger vattnet kvar, eller rinner vidare, säger Henrik Bodin-Sköld som är Stockholms stads nya skyfallsstrateg.
Med hjälp av skyfallsmodellen kan man se vilka vägar vattnet tar vid en eventuell översvämning. Birger Jarlsgatan är en av dessa. En annan är Humlegården.
– Det är en bra plats att fånga upp vatten på. Det skulle minska effekterna nedströms väldigt mycket. Det kommer passera stora mängder här, säger han.
Stadsdelen samverkar med näringslivet
I början av nästa år börjar Östermalms stadsdelsförvaltning med ett projekt där ett underjordiskt magasin ska grävas ner vid Linnéstatyn. I samma veva rustas planteringarna runt statyn upp.
För projektet har stadsdelen sökt klimatpengar från staden centralt. Dessutom är privata Humlegården Fastigheter AB med och bidrar med 250 000 kronor. Den totala budgeten beräknas till åtta miljoner kronor.
– Det är första gången vi har den typen av samarbete med en privat aktör i staden, och jag ser framför mig att vi ska kunna öka samverkan med näringslivet i frågor om hållbarhet och trygghet, säger Andrea Hedin (M), ordförande i Östermalms stadsdelsnämnd.
Förutom magasinet i Humlegården har Stockholms stad flera åtgärder på gång i arbetet med att säkra staden inför kommande skyfall. De senaste åren har det satsats åtskilliga miljoner, till exempel på växtbäddar på Sveavägen och en damm i Rålambshovsparken.
Investeringarna är dock väl värda i förhållande till de kostnader som kan uppstå vid översvämningar, menar klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP).
– Det kan låta lite fjuttigt att anlägga växtbäddar och planteringar, men det fungerar. När Malmö drabbades av ett skyfall 2014 var det 10 gånger färre försäkringsärenden i Augustenborg, jämfört med stadsdelar som inte anpassats, säger Katarina Luhr.
Ett skyfall kostade 11 miljarder
Henrik Bodin-Sköld påminner också om skyfallet i Köpenhamn 2011. Där uppgick kostnaden för skadorna till sju miljarder danska kronor, och med förebyggande åtgärder inräknat gick slutnotan på 11 miljarder danska kronor.
– Det kan bli enorm påverkan och enorma kostnader efter översvämningar.
Den senaste tiden har stadsdelsförvaltningarna allt mer fått upp ögonen för att det finns bra information om hur olika delar av staden kan drabbas av skyfall – och att det finns pengar att söka för förebyggande åtgärder. Det menar Katarina Luhr som är glad över att det börjar ta fart.
– Det är bra att vi växlar upp nu. Det är bara en tidsfråga innan Stockholms drabbas av ett 100-årsregn, men förhoppningsvis får vi ännu lite mer tid innan det händer, säger hon.
Arbetet i Humlegården beräknas vara klart lagom till sommaren 2021.