Mälaröarna
Klimatkriser känner inga geografiska gränser och kräver globala beslut – men det är ofta de väldigt geografiskt förankrade kommunpolitikerna som väljarna träffar i valstugor och dörrknackningar.
Samtidigt är delar av klimatfrågan svår att tackla lokalt eftersom det ofta behövs globala lösningar, menar Björn Rönnerstrand, docent i statsvetenskap på Göteborgs universitet. Med ett problemet som är så utspritt kan det vara svårt att veta vem som har ansvar att lösa det.
– Det kan kännas abstrakt och storskaligt och det kan vara svårt att omsätta det på det lokala planet. Men det går inte att smita undan på någon politisk nivå, säger han.
Forskning visar att klimatfrågan ligger på olika håll på höger- och vänsterskalan. "De senaste två mandatperioden har polariseringen ökat kring klimatfrågan. Vi ser en partipolitik som drar år skilda håll", säger Björn Rönnerstrand, docent i statsvetenskap på Göteborgs universitet.
Johan Wingborg
Man måste se det stora i det lilla.
I somras kom en säkerhetsrapport från Storbritanniens regering som pekar ut risken att klimatkrisen orsakar matbrist 2030-2040. På Ekerö är både Moderaterna och Socialdemokraterna eniga om att det behöver tacklas genom att jordbruksmark värnas.
– Ekerö är och ska förbli Stockholms skafferi där vi både odlar och förädlar det vi odlar, säger kommunstyrelsens ordförande Hanna Svensson (S).
– Vi ska undvika att använda jordbruksmark till något annat än matproduktion, både för oss och för våra djur, säger oppositionsrådet Jessica Aftén Moback (M).
LÄS MER: Stockholmarnas krigsmat räddad
I kommunens översiktsplan från 2018 fanns det planer på att bygga på jordbruksmark på södra Färingsö, bland annat bostäder. Den planen revideras nu och ett första förslag på en ny beräknas komma ut på samråd under 2027.
"Väsentliga samhällsintresse"
I Plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken är brukningsvärd jordbruksmark ett skyddat allmänt intresse.
En kommun får endast besluta om bygglov eller planläggning på jordbruksmark om det gäller ett väsentligt samhällsintresse, som till exempel förstärker en stadskärna eller örbättrar kollektivtrafik, och som inte kan byggas på någon annan mark.
Det är dock tillåtet att ge bygglov för byggnationer som är direkt avsedda för jordbrukets verksamhet, som ekonomibyggnader.
Källa: Boverket
Utöver jordbruksfrågan finns många andra möjligheter att agera i klimat- och mijöfrågan på lokal nivå, menar Hanna Svensson.
– Man måste se det stora i det lilla. Det kan vara små saker som är nog så viktiga för den långsiktiga hållbarheten, säger hon.
Mer lokal mat
Konkreta saker som gjorts i Ekerö är att kommunen fasat ut fossil uppvärming, satt solceller på alla nybyggnationer och introducerat ett nytt upphandlingssystem för att få mer lokal mat till skolor och äldreboende.
Ekerös stora utmaningen är transporterna, menar kommunstyrelsens ordförande Hanna Svensson (S): "Ett sätt att tackla det är att tillskapa fler arbeten inom kommunen så folk inte behöver pendla. Men också kämpa vidare för en bättre kollektivtrafik även i ytterområdena".
Charlotte Rueckl
Mycket har också gjort för att anpassa kommuner till klimatförändringarna, menar hon.
– Vi planterar till exempel mer träd både för att vi behöver skuggan när klimatet blir varmare och för att rötterna binder jorden vid skyfall.
Även Moderaterna vill bygga grönt, jobba med energieffektivisering och ställa krav på leverantörer.
Hållbarhet behövs både för klimatet, miljön och ekonomin, menar oppositionsrådet Jessica Aftén Moback (M): "Vi vill inte ställa något mot varandra utan det ska synkroniseras".
Moderaterna
– Men det behöver vara en balans. Det är viktigt att vi har en hållbarhet inte bara för klimat och miljö, utan också ekonomiskt, säger oppositionsrådet Jessica Aftén Moback (M).
En del miljöinvesteringar är initialt dyra, hur ser ni på balansen där?
– Är det garanterat att det ger hög hållbarhet så är det en bra investering, men man måste titta på varje fall individuellt och se hur stora effekterna är.
Miljön viktigare för väljarna
När Novus senast frågade väljare i hela landet vilken valfråga som var bland de viktigaste svarade 38 procent klimatet och 34 procent miljön.
Synen på miljön som en viktig fråga var den enda frågan som med statistisk säkerhet kunde sägas ha gått upp i juni jämfört med januari.
Sjukvården ligger fortsatt i topp. 66 procent av väljarna tycker att sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna.
Källa: Novus
Stockholmarnas krigsmat räddad – åtminstone i tre år
Spannmålssilon i Frihamnen får vara kvar, åtminstone i tre år till.
Därmed räddas ett viktigt livsmedelslager för stockholmarna.
Östermalm/Vallentuna
Om det blir krig eller kris är det illa beställt med matförråd för stockholmarna. Kalla krigets beredskapslager är tömda och sålda sedan länge.
I Frihamnen finns dock Lantmännens stora silo, som rymmer spannmål som kan mätta stadens invånare i mer än en månad.
Ger oss tid att säkerställa en ansvarsfull och stabil övergång.
Men kontraktet med Stockholms stad löper ut 2028. Staden har haft planer på bygga bostäder på marken och Lantmännen har hänvisat bönderna i Mälardalen och Roslagen till bland annat Hargshamn i Norduppland, där en ny silo ska byggas.
Sista säsongen att tippa spannmål i Frihamnen blir 2033. "Men ingen vet hur världen ser ut om sju år. Det hinner hända mycket till dess", säger Johan Lindgren på Backa gård i Kårsta.
Louise Kristoffersson
Länsstyrelsen riktade för ett år sidan skarp kritik mot en nedläggning och föreslog att den skulle skjutas upp i tio år. Det skulle ge tid att säkra livsmedelsberedskapen i staden. I sin rapport konstaterade de bristande förståelse hos de ansvariga för behovet att säkra livsmedelsförsörjningen i länet. Även bönderna var kritiska. De skulle få dubbelt så långt att köra med sin skörd men pekade också på behovet av livsmedelslager om det värsta skulle hända.
Livsmedelsberedskap i Stockholm
Nära hälften av regionens bönder är över 65 år och återväxten underifrån svag med risk för nedläggning av lantbruken och än lägre självförsörjningsgrad i länet.
Här bor 23 procent av befolkningen i en region med komplicerad och sårbar infrastruktur. Stängda hamnar, trasiga vägar och broar eller strömavbrott skulle kraftigt försämra tillgången på mat.
Källa: Länsstyrelsens konsekvensanalys angående silon i Frihamnen
Nu har frågan fått ett en lösning, i alla fall temporärt.
Staden och Lantmännen har tecknat ett dispensavtal som gör att spannmålsverksamheten i Frihamnen kan fortsätta. Dispensen gäller i tre år och kan förlängas i ytterligare två år.
"Ur beredskapssynpunkt är det idiotiskt, sa Adam Giertta på Bona gård på Ekerö i augusti.
Mikael Andersson
– Dispensen ger oss tid att säkerställa en ansvarsfull och stabil övergång, säger Joachim Haas, vd för division Fastighet, Lantmännen, i ett pressmeddelande.
Samtidigt pågår utvecklingen av en modernare och mer långsiktigt hållbar spannmålsinfrastruktur i Mälardalen och Hargshamn.
– Vi välkomnar beslutet att Lantmännen fortsätter bedriva sin verksamhet i Frihamnen. Den här typen av övergångslösningar är avgörande för att hamnområdets utveckling ska kunna ske långsiktigt och i samverkan med alla berörda aktörer, säger Jens Holm (V), styrelseordförande Stockholms Hamn, i samma pressmeddelande.
Johan Lindgren på Backa gård i Kårsta välkomnar beskedet.
– Nu kanske jag inte behöver bygga egen silo eller så får jag lite mer tid på mig att göra det. För lantbruket i hela området har det här stor betydelse. Jag kan lagra en del av min spannmålsskörd min egen tork men är ändå helt beroende av att kunna köra iväg det mesta till silon i Stockholm. Det är stor skillnad att kunna göra det och att behöva köra upp till Hargshamn, säger han.
Lantmännens nuvarande avtal för att ha sin spannmålssilo i Frihamnen löper ut 2028.
Malin Lövkvist