Värme och regn gav en god skörd för många bönder i år. Prognosen för spannmålsskörden ligger på 5,9 miljoner ton för 2025, vilket är 14 procent mer än förra året, enligt siffror från Jordbruksverket.

Men stora volymer spannmål sätter också ljus på bristen på lagerutrymme, menar Munsöbonden Adam Giertta på Bona gård.

– De bönder som ännu inte har byggt egen lagring kommer börja tänka på det nu, säger han.

Snart blir det lokala lagerutrymmet nämligen ännu mindre. Efter skörden 2027 kommer Lantmännen stänga sin spannmålssilo i Frihamnen, ett beslutet som fått stark kritik.

Helig för Stockholmsbönderna

Adam Giertta har egna silos på gården och är därmed inte beroende av den i Frihamnen, men ur beredskapssynpunkt är nedläggningen idiotisk, menar han.

– Hur tänker man när man stänger ett fullt fungerande lager i en hamn? Det sticker i ögonen. För Stockholmsbönderna är silon i Frihamnen helig, säger han.

Priset på veten i Adam Gierttas silo kan svaja rejält. "Det är både en råvarumarknad och en väder-och-vind-marknad", säger han.

Mikael Andersson

På Lantmännen menar man att stängningen av silon inte kommer påverka spannmålsvolymerna som kan hanteras, eftersom dessa kommer sväljas av Lantmännens andra anläggningar runt norra Mälaren.

Dessutom är möjligheten att göra mat av skörden, det vill säga närheten till kvarnar, mer centralt än själva silon ur ett medborgarperspektiv, menar företaget.

"Man får inte heller glömma att siloverksamheten endast är en del av beredskapen", skriver Lantmännens presstjänst i ett mejl till Mitt i Mälarö.

"Inte raketforskning"

Det ger Adam Giertte inte mycket för. Det skulle gå att få en kvarn på plats i Frihamnen, menar han. Det är silons plats i en storstadshamn som är svår att ersätta.

– Har du möjlighet att ta emot en båt så kan du smacka upp en kvarn bredvid och sedan ett bageri. Plötsligt kan du baka bröd till Stockholmarna. Det är ju inte raketforskning det här, säger han.

På Wiggerby gård på Färingsö håller man med.

– Har du två stenar och lite vete så kan du göra bröd. Men utan spannmål så har du bara två stenar, säger Jonas Andersson, lantbrukare på gården.

På Wiggeby körs runt 60 procent av spannmålsskörden till Frihamnen. Alternativet är Hargshamn i Österåker dit en resa tar hela dagen, jämfört med de fyra resor om dagen som en chaufför kan göra till Frihamnen. En annan silo ligger i Södertälje.

Jonas Andersson är platschef på Wiggeby gård där man kör runt 60 procent av spannmålsskörden till Frihamnen.

Mikael Andersson

– Men den är liten och kommer snabbt bli full om inte Frihamnen finns kvar, säger Jonas Andersson. 

Beredskapslager

16 september kom ett beredskapspaket från regeringen där totalt 2,1 miljarder kronor ska satsas på livsmedelsförsörjning och dricksvatten. På Jordbruksverket är man positiv till beskedet, vilket bland annat betyder att arbetet att bygga nya beredskapslager av spannmål kan påbörjas.

– Vi saknar lagringskapacitet för beredskapslager, det ser vi särskilt ett år som detta då skörden varit god. Sverige kommer behöva bygga nya lager, säger Saranda Daka, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.

Saranda Daka är beredskapshandläggare på Jordbruksverket. 

Jordbruksverket

Saranda Daka vill inte uttala sig specifikt gällande silon i Frihamnen men att nedläggningen skulle göra Stockholm mindre robust i krigstider är inte självklart, menar hon. 

– Vi ser till helheten för att säkra maten för hela landet och då spelar det inte så stor roll exakt hur det ser ut i en viss stad. Var lagren kommer att finnas är också en fråga som behöver diskuteras med Försvarsmakten, men det är nog inte en fördel att ha lager mitt i Stockholm i krigstider, säger hon.

Staten köper spannmål

I det förslag som Jordbruksverket lagt fram till regeringen så ska beredskapslager i första hand vara så kallade omsättningslager, där staten köper upp spannmål av företag och lantbrukare som sedan kontinuerligt omsätts i deras vanliga verksamhet. Den mängd som staten har köpt ska alltid finnas tillgänglig och staten ska ha full rätt att använda den vid behov, men den förvaras inte i några särskilda lager separata från marknaden.

Hur avtalen kan se ut och vilka krav som ska ställas i en upphandling av beredskapslager håller nu på att utformas. Men för att Adam Giertte ska kunna tänka sig att ha beredskapslager på Bona gård behöver staten matcha marknaden.

– Det är en ren prisfråga. Vad är staten beredd att betala?