Från slutet av juli till september går långtradarna fulla med vete, korn och annan spannmål från gårdarna i Vallentuna ner till Lantmännens anläggning i Frihamnen. Därifrån skeppas den ut för export, men en del lagras också i deras enorma silo.

Om några år ska silon rivas. Staden vill bygga på marken och Värtahamnen ska utvecklas med både bostäder och verksamheter enligt planer som staden började skissa på under 2010-talet. Lantmännen har själva sagt upp tomträttsavtalet, som går ut 2028.

Samtidigt har säkerhetsläget försämrats och frågan om vad stockholmarna ska äta ifall transportkedjorna till huvudstaden bryts blir alltmer aktuell. Det saknas i dag beredskapslager för livsmedel och butikernas lager är numera begränsade.

Inga lager i Stockholm

Johan Lindgren, som odlar vete, korn och raps, undrar vad som händer stockholmarna när silon försvinner. Då vill Lantmännen att han i stället skickar sin skörd upp till Hargshamn, cirka 12 mil från Stocholms innerstad i Östhammars kommun. Dit är det nästan dubbelt så långt från Johan Lindgrens gård, vilket innebär märkbart högre transportkostnader för Vallentunabönderna.

– Men det är också dåligt av beredskapsskäl, säger han. All spannmål försvinner från stockholmsområdet till Hargshamn. Vi som lantbrukare tycker att det låter vansinnigt. I händelse av kris har har stockholmarna inget spannmålslager i närheten.

På Lantmännen utreder Mikael Jeppsson vad som ska hända med spannmålen i Mälardalen efter 2028. Då försvinner även en silo i Västerås.

– Vi vill också etablera ett beredskapslager, säger han. Vi har fört diskussioner med staten om det i mer än ett år.

Lagren flyttas till kvarnarna

Spannmål, alltså kärnor av de olika sädesslagen måste förädlas innan det blir mat.

– Om det blir krig är det viktiga att vi får livsmedel i form av mjöl. Därför vill vi se till att lägga lagren nära där de ska processas.

Spannmål är torkade sädeskorn. När bonden tröskar axen skiljs halm och agnar från kornen. De måste blötläggas, valsas eller malas till mjöl innan man kan laga mat av dem.

Spannmål är torkade sädeskorn. När bonden tröskar axen skiljs halm och agnar från kornen. De måste blötläggas, valsas eller malas till mjöl innan man kan laga mat av dem.

Mostphotos

I Stockholm finns ingen kvarn. Den som ligger närmast finns i Strängnäs och i hela Mälardalen.

Är det i så fall inte rimligt att det finns kvarnar nära Stockholm snarare än att spannmålet ska skickas längre bort?

– Vi vill få till så att vi har beredskap och klarar livsmedelsförsörjningen i sex månader. Men Stockholm är inte kritiskt i det läget. Stockholm är del av en helhet i Mälardalen. Vi vet ännu inte hur mycket staten vill ha i beredskapslager. De har lagt ett uppdrag att ha beredskapslager som motsvarar 3 000 kalorier person om dagen. Hur länge det ska räcka är inte bestämt och inte vad det ska bestå av.

Mikael Jeppsson, Lantmännen, utreder spannmålsförsörjningen i Mälardalen.

Mikael Jeppsson, Lantmännen, utreder spannmålsförsörjningen i Mälardalen.

Pressbild Lantmännen

Nya beredskapslager

Hans utredning ska vara klar i december. Samtidigt utvecklas säkerhetsläget i oroande negativ riktning.

– Det är min uppfattning att vi från nu och ett år framåt kan börja se nya beredskapslager så att det kommer att finnas spannmålslager för krissituation. Sen i vilken takt det blir är inte bestämt ännu. Ju mer pengar man lägger ju mer kan man lagra. 

Johan Lindgren i Vallentuna vill inte oroa stockholmarna i onödan. Men han drar ett skämt som man kan höra bland Roslagsbönderna.

– Bygg en mur runt Stockholm och var hamnar klösmärkena?