Rastaborg

I början på sommaren var ridskolans stängning ett faktum. Hästarna flyttade, 40 år av verksamhet städades ut och flera ton skräp kördes till tippen.

– Det var jättenära att det blev en uppläggningsplats för båtar och husvagnar här, säger Richard Danielsson som äger Rastaborg ponnystall.

När verksamheten återvände till Rasta välkomnades det med glädje av grannarna, berättar Richard Danielsson: "Det blev en spökgård när hästarna".

Christian Lärk

Men så pratade han med stallchefen Lena Öhlin och tillsammans bestämde de sig för att fortsätta trots allt, fast på ett nytt sätt. I och med att ridskolan avvecklats är de flesta hästarna nu privatägda – bara tre finns kvar som ridskolehästar för de som inte har möjlighet att ha egen häst – och ridlärarna kommer att fakturera för lektioner som egna företagare.

– Det är för mycket stress att fortsätta som tidigare. Det är en sådan enorm lättnad att inte längre behöva hitta pålitliga hästar för en hel verksamhet, säger Richard Danielsson.

Inget stöd

Kostnaderna har stegrat kring hästarna i allt från inköp till veterinärbesök och foder. Och eftersom ridskolan drivs som en privat aktör så innebär det att det inte finns något föreningsstöd att få från kommunalt håll. Enligt kommunlagen får inte individuellt inriktat stöd lämnas till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl för det.

– Rastaborgs ridklubb tog ett tag in bidrag, bland annat till en fritidsledare för verksamheten här på gården. Men det tar tid att administrera och i slutändan var det inte någon idé, säger Richard Danielsson.

När ridskolan stod inför stängning i början av sommaren tog stallchefen Lena Öhlin kontakt med kommunen och kommunstyrelsens ordförande Hanna Svensson (S) kom på besök till gården. "Det var ett positivt möte men i somras fanns det ingen tid och ingen mirakellösning. Nu när vi är tillbaka kanske det kan gå på något sätt. Vi bedriver ju en ungdomsverksamhet, det är viktigt för många att vi finns här".

Christian Lärk

”Förstå vilken stor sport det är”

Att omvandla ridskolan till en ideell verksamhet för att på så sätt kunna få bidrag är inte aktuellt, menar han.

– Då skulle det vara en styrelse som styr vår verksamhet och som regelbundet byts ut. För att kunna ta ekonomiskt ansvar och och ha stabil skötsel och drift så måste jag ha kontroll över verksamheten.

I stället efterlyser han mindre stelbenta regler för att de kommunala bidragen ska nå de unga personer som hittar till ridsporten genom privata aktörer.

– Om man skulle samla in ett underlag på hur många här ute som engagerar sig för ridsporten på olika sätt tror jag att man skulle förstå vilken stor sport det är, säger han.

Det ska inte kosta skjortan och halva koftan att hålla på med hästar.

Det är också en sport som ofta når tjejer som, enligt mätningar från bland annat Folkhälsomyndigheten, rör på sig mindre än killar.

Felicia Wittgren har ridit på Rasta i 18 år, sedan hon var sex år gammal. "Rasta har betytt allt för mig", säger hon.

Christian Lärk

Av det statliga lokalt aktivitetsstödet, LOK, som delas ut till föreningar för att stödja idrottsföreningar för barn och unga och därför kan ge en indikation på hur stort idrottsdeltagandet är, går bara knappt 40 procent av stödet i Ekerö kommun till deltagande flickor. Från 13-årsåldern och framåt faller flickornas deltagande brantare än pojkarnas och i gymnasieåldern har deltagandet bland flickor fallit med över 80 procent. När de sedan når åldern 21–25 år har föreningsidrottandet upphört nästan helt.

Många slutade

Felicia Wittgren, som ridit på Rasta sedan hon var sex år, har sett många försvinna från idrotten.

– Jag har kunnat ta hela resan här, från ridskolan till att jobba i stallet och sedan till slut ta steget att våga ha en egen häst. Men många av de jag red med när jag var yngre slutade i tonåren, säger hon.

Lena Öhlin är stallchef på Rastaborgs gård.

Christian Lärk

Kommunalt stöd skulle innebära att ridsporten kan inkluderar fler, menar Lena Öhlin.

– Vi vill finnas för alla, men kanske lite extra för de som inte har det så lätt. Det ska vara kärlek till hästarna och gården som styr och det ska inte kosta skjortan och halva koftan att hålla på med hästar, säger hon.

Så svarar Ekerös lokala politiker

Hur vill ditt parti minska gapet mellan flickors och pojkars deltagande i idrottsföreningar?

Mikke Lillman (V), ordförande i Vänsterpartiet Ekerö.

Privat

Vänsterpartiet

Flickors idrott får inte behandlas som en andrahandsfråga. Kommunen måste granska hur halltider, stöd och investeringar faktiskt fördelas och rätta till ojämställdhet. Vi vill ge föreningar bättre stöd för att behålla tjejer i tonåren, sänka ekonomiska trösklar och ge flickor större inflytande över vilka aktiviteter och tider som erbjuds.

Eva Solhäll (MP), ordförande i Miljöpartiet Ekerö.

Privat

Miljöpartiet

MP vill se ökade resurser för att specifikt nå grupper med lägre deltagande. En utmaning är att tillgängliggöra ridsporten, som är stor på öarna, fler metoder än fritidskortet behövs.

Ekerös största flickdominerade idrott är gymnastik, därför behövs bygget av den nya truppgymnastikhallen i Stenhamra. Ett breddat utbud är också viktigt för att fler ska hitta en aktivitet som passar dem.

Hanna Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Ekerö kommun

Charlotte Rueckl

Socialdemokraterna

För S är föreningslivet en av de viktigaste frågorna. Föreningarna stärker hälsa, gemenskap och trygghet. Bristen på lokaler måste mötas med fler anläggningar och bättre nyttjande av de som finns. På tre år har vi byggt två idrottshallar, två konstgräsplaner, nya omklädningsrum vid Ekerö ridskola och möjliggjort ett nytt ridhus. Vi vill fortsätta satsa på föreningslivet och skapa förutsättningar för mer jämställda idrottsmöjligheter för tjejer och kvinnor.

Emma Solnestam Lövenstad (C), vice gruppledare för Centerpartiet och ordförande för klimat- och hållbarhetsutskottet i Ekerö kommun.

Rosie Alm

Centerpartiet

Centerpartiets mål är att minska gapet mellan flickors och pojkars deltagande och få fler flickor att fortsätta idrotta genom tonåren. Genom Idrottsalliansen vill vi tillsammans med föreningarna och ungdomarna förstå varför flickor slutar och undanröja hinder. Flickor och pojkar ska ha likvärdiga möjligheter att idrotta i Ekerö.

Alexander Lind af Hageby (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Liberalerna

Liberalerna

Gapet kan bero på många olika orsaker. Att gå med i en förening ska alltid vara frivilligt. Med det sagt vill vi att kommunen ska vara en underlättande part för föreningar att erbjuda idrott/aktiviteter. Tillsammans med föreningarna ska vi arbeta med en gemensam målsättning att få fler barn/ungdomar att idrotta och en bättre jämlikhetsfördelning. Vi kan ändra i kommunens tilldelning av tider och storlek på bidrag för att uppnå det.

Sivert Åkerljung (KD), kommunråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Kristdemokraterna

Jobba för att motverka prestations- och utseendefixering inom idrotten som skapar stress och driver unga kvinnor till psykisk ohälsa. Många flickor tränar på egen hand. Därför är aktivitetsparker, utegym och löpspår viktiga. Jämställd resursfördelning för träningstider i våra hallar. Vi stödjer initiativ där unga kvinnor kliver fram som tränare och ledare. Vi prioriterar en specialhall för gymnastik.

Jessica Aftén Moback (M), gruppledare för Moderaterna i Ekerö.

Moderaterna

Moderaterna

På det nationella planet har regeringen till exempel infört fritidskortet och permanentat projektet Idrottsklivet som syftar till att öka ungas idrottande.

Lokalt handlar det mycket om att skapa miljöer som både är och upplevs som trygga och säkra för alla barn i kommunen. Vi behöver även se till att våra föreningar också får likvärdiga resurser, så att vi inte bara bygger för en särskild idrott/förening utan att även andra får möjligheter att skapa fler aktiviteter för våra unga.

Jimmy Fors, gruppledare för Sverigedemokraterna Ekerö.

Privat.

Sverigedemokraterna

Idrotten är en viktig folkrörelse som ska vara till för alla. Att göra det till en kvoteringsfråga är fel väg att gå, utan det handlar om att undanröja hinder för deltagande och på så sätt öppna dörrar för alla killar och tjejer att känna friheten att välja idrott. Kommunens stöd ska fördelas rättvist, men även möjligheterna till spontanidrott ska utökas, då det är en viktig del i att skapa intresse.

Desirée Björk, partiledare för Mälaröpartiet.

Kenneth Nyström

Mälaröpartiet

Flickors idrottande ska ha lika goda förutsättningar som pojkars – oavsett om det handlar om fotboll, gymnastik eller den starkt tjejdominerade ridsporten. Vi vill införa en likvärdighetsprincip för mer jämlika villkor mellan idrotter och föreningar. För att fler flickor ska fortsätta idrotta måste vi också fråga varför de slutar – och agera på svaren.