Västerort

Första delen i Mitt i:s artikelserie – "Petras dotter kräktes av skolångest – stannade hemma i två år" – om hemmasittare och vad Stockholms politiker vill göra för att hjälpa dem tillbaka till skolan hittar du här.

Annas röst stakar sig, ögonen blir glansiga.

Vi sitter i köket i hennes hem i västerort.

Dottern fick diagnosen autism och adhd i årskurs fem. Anna hade sett hur den stora skolan, alla elever och kraven blev för mycket för dottern.

– Hon klarade inte matten, vilket vi såg som första signalen på att särskilt stöd eventuellt behövdes i vissa ämnen. Sedan tappade hon allt mer självkänsla och självförtroende.

Hörselkåpor och sittkudde

Skoldagarna slutade i utbrott när hon kom hem och dottern berättade att hon grät på skoltoaletten.

– Hon kunde dunka huvudet i golvet. Det var fruktansvärt. Jag såg att hon mådde dåligt, men i skolan höll hon masken.

Anna bad om att dottern skulle få någon form av anpassning för att känna att hon hängde med, men upplevde inte att hon fick något gehör.

– Skolan erbjöd hörselkåpor och sittkudde, det var det. Trots rekommendationer från barn- och ungdomspsykiatrin så gjorde man inte mer.

"Min dotter hade sex streck och två F i betygen i december. Vi hade varnat för det hela tiden utan att att ha fått hjälp", säger Anna.

Christian Lärk

Samtidigt ökade dotterns skolfrånvaro. Hösten 2025 var hon hemma cirka 40 procent av terminen.

– Min dotter hade sex streck och två F i betygen i december.

Jag såg att hon mådde dåligt, men i skolan höll hon masken.

Räddningen blev en av Stockholms fristående så kallade resursskolor, där undervisningen anpassas för elever som är i behov av särskilt stöd. Redan efter första dagens stormtrivdes dottern.

– Hon säger att hon älskar skolan. Hon är glad, pratar och sjunger. Hon är den där underbara sociala tjejen igen.

Varför blev det sådan skillnad?

– Därför att de är otroligt lyhörda och klasserna är små. Det var först 12 elever i klassen och nu till höstterminen minskade de hennes klass ytterligare till bara fem elever. Resursskolorna tar bort pressen från barnen trots att de har samma läroplan som de kommunala skolorna.

– Vanliga skolan skulle kunna fungera om det snabbare sattes in rätt stöd. Det är ytterst få som klarar att hålla koncentrationen och må bra hela dagarna i de stora klasserna. Min dotter skulle analysera och skildra en text när hon gick i femman, jag menar hur lätt är det för en 10-årig tjej med NPF?

Anna tror att för stora klasser är en del av problemet.

Christian Lärk

Får ekonomiskt stöd

Allt fler resursskolor har fått möjlighet att öppna i Stockholm de senaste åren. Staden har gjort det lättare för dem att få ekonomiskt stöd. Problemet är att resursskolorna även har många sökande från kranskommunerna, där det ofta saknas alternativ.

– Det ligger bakom det höga trycket som alltjämt finns i staden, säger Lisa Norming, rektor på Kunskapsskolans resursskola i Hägersten.

Hon menar att måna elever söker sig till resursskolorna trots att de inte har tillräckligt stora behov.

– Det är ett tecken på att den vanliga skolan brister. Man klarar inte att möta elevernas behov, samtidigt som behoven inte anses tillräckligt stora för att de ska få plats på resursskola. Många faller mellan stolarna.

i stället för kommunala resursgrundskolor arbetar Stockholms stad utifrån policyn att extra anpassningar och särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie miljö. Särskilda undervisningsgrupper finns för att möta elever i behov av ett mindre sammanhang, platserna utökades nyligen till cirka 1 800.

Distansundervisning har införts

– Sedan förra året har vi också startat vår distansutbildning Stockholm distans med 50 platser som nu till höstterminen ökat till 100 platser. Nästa år ska 200 elever kunna tas emot, säger skolborgarråd Emilia Bjuggren (S).

"Nästa år ska 200 elever kunna tas emot via vår distansutbildning Stockholm Distans", säger Emilia Bjuggren (S).

Angie Gray

Oppositionsborgarråd Andrea Hedin (M) tycker att arbetet går för långsamt.

– Vår bedömning är att det alltjämt är för få digitala platser för att alla grundskolelever som behöver hjälp ska få det, säger hon.

När det gäller de skolsociala teamen, där flera olika professioner samarbetar för elevens bästa, har de rödgröna utvecklat och gjort intensivinsatser permanenta för att få tillbaka elever med omfattande frånvaro. Från och med i år jobbar teamen även med elever på lågstadiet.

– Vi är mycket positiva till de skolsociala teamen, men kritiska till att det under Socialdemokraternas styre blivit din postadress som fått avgöra vilket stöd du kan få, där elever i vissa stadsdelar stått utan hjälp, säger Andrea Hedin.
Samtliga partier i stadshuset är överens om att försöka minska skolklasserna.

"Vi är mycket positiva till de skolsociala teamen, men kritiska till att det under Socialdemokraternas styre blivit din postadress som fått avgöra vilket stöd du kan få". säger Andrea Hedin (M).

Christian Lärk

Rektorn på skolan som Annas dotter först gick på säger att det ofta är en komplex problematik som ligger bakom när ett barn helt eller delvis är hemma från skolan.

– Varje situation är unik och varje enskild elevs situation behöver lösas på olika sätt.

Rektorn: "Då kan det behövas ett annat sammanhang"

Han anser att fungerande samverkan som avgörande för en förändring.

– Det handlar om att både vi i skolan, föräldrarna och andra aktörer som barn- och ungdomspsykiatrin eller habiliteringen behöver samverka. Men ibland räcker inte den ursprungliga skolan till och då kan det behövas ett annat sammanhang. Jag tycker dock det är otroligt bra att vår stadsdel satsar på skolsociala team, som kan möjliggöra en samordnad insats.

Men har ni i vanliga skolan resurser och pengar att hjälpa dessa elever?

– Att skapa förändring för ett barn med hög frånvaro handlar inte enbart om skolans resurser, utan främst om samverkan. Att skolan, hemmet och andra aktörer arbetar för samsyn kring vad barnet behöver.

*Anna heter egentligen något annat.

Petras dotter kräktes av skolångest – stannade hemma i två år

Dottern skrek, grät och kräktes av ångest på morgnarna. Petra blev ändå uppmanad att ta henne till skolan – men problemen blev bara värre. Till slut vägrade dottern gå dit.

– Det tog många år innan vi togs på allvar.

Västerort

Ute på gården till ett flerbostadshus i Hässelby-Vällingby berättar Petra om hur vardagen har sett ut de senaste åren.

– Jag har känt mig väldigt otillräcklig och ensam.

När hennes dotter började skolan ersattes hennes självkänsla med oro. Övergången från en liten förskola med många pedagoger till den stora grundskolan blev en chock.

– Hon fick panikångest varje dag. Kvällar och morgnar var fyllda med gråt och skrik.

Vi kände oss misstrodda.

– På morgnarna spydde hon av ångest. Dem som vi pratade med på skolan sa att det skulle gå över, men det gjorde det inte.

Blev värre

– Vi fick veta att vår dotter presterade bra, var omtyckt, populär, trevlig och ordentlig. Man såg inte ångesten, vilket gjorde att vi kände oss misstrodda.

Vändningen för Petras dotter kom i samband med att familjen anmälde skolan till utbildningsförvaltningen.

Mostphotos

Till slut blev dottern sjukskriven och Petra stannade hemma med henne.

– Hon utvecklade svåra tvångssyndrom och depression, och blev helt avskärmad från sitt sociala liv. Hon stannade hemma i två år på raken på mellanstadiet.

Vändningen kom i samband med att familjen anmälde skolan till utbildningsförvaltningen.

– Inför årskurs sex satte skolan till slut in en resursperson, kopplade in närvaroteamet och skolsocionomer.

"Saknat en vuxen"

Resurspersonen kom hem till familjen, hjälpte dottern att hantera ångesten inne på skolan och följde henne mellan klassrummen.

– Min dotter hade saknat en trygg vuxen i alla år.

Barn- och ungdomspsykiatrins utredning landade i att dottern hade autism.

– Hade hon fått hjälp redan när hon var sex år är jag säker på att hon inte förlorat de skolår hon nu förlorat. Jag själv har varit nära att gå under många gånger.

I många år fanns inte Petras tillit till skolan där alls. "Förtroendet var helt brutet", säger hon.

Filip Magnusson

I dag går dottern på högstadiet och har hög närvaro.

– Depression finns i bilden, oron finns där. Vi har ingen kontakt med någon specialpedagog just nu, och tvingas ständigt ligga på och kontakta mentorer och lärare. Men nu känner vi att vi blir lyssnade på.

Petras son började nyligen förskoleklass och hon har sett liknande tendenser hos honom.

– Men nu upplever jag att vår oro hanterats direkt. Skolläkare och närvaroteam kopplas in vid behov.

"Ett bekymmer"

I Stockholms stad håller sig cirka 1 500 elever hemma under hela eller delar av höstterminen. Bara under förra läsåret startades 1 144 frånvaroutredningar i de kommunala grundskolorna. På de fristående skolorna fanns samtidigt 547 pågående frånvaroärenden. Antalet elever som stannat hemma har legat på ungefär samma nivå de två senaste åren.

Stockholms stads grundskoledirektör Peter Bragner medger att det är ett bekymmer, men påpekar även att staden lägger stora resurser på att eleverna ska komma till skolan.

Peter Bragner hävdar att Stockholms skolor lägger stora resurser på att eleverna ska vara närvarande. "Det är viktigt att vi utreder varje elevs frånvaro och förutsättningar för att kunna undanröja hinder och ge stöd för en ökad närvaro", säger han.

Lizafoto Liza Simonsson

– Orsakerna till frånvaron är många, vi varken kan eller får föra register över dem. Men det är viktigt att vi utreder varje elevs frånvaro och förutsättningar för att kunna ge stöd.

Kan ni göra mer?

– Vi utvecklar kontinuerligt vårt arbete. Den nya socialtjänstlagen ger socialtjänsten större manöverutrymme. Vi har också förbättrat våra möjligheter att möta olika elevers behov, genom till exempel flera mindre undervisningsgrupper och distansundervisning inom det särskilda stödet.

*Petra heter egentligen något annat.

Så vill politikerna stötta elever som inte trivs i skolan

Valenkät: Hur vill ni få tillbaka eleverna som inte kommer till skolan?

Enkät: Filip Magnusson

Alexandra Mattsson (V).

Angie Gray

Alexandra Mattsson (V):

”Låg- och mellanstadiet behöver mindre klasser och bättre övergångar för att insatser tidigt ska kunna sättas in. Då kan vi främja närvaron, utvecklingen och måendet. Vi vill bland annat utöka och stärka de skolsociala teamen, få en bra samverkan med familjen samt göra anpassningar för eleven."

"Ett första avgörande steg kan vara att använda digital undervisning eller planera enstaka timmar på plats i ett mindre sammanhang."

Emilia Bjuggren (S).

Angie Gray

Emilia Bjuggren (S):

”Elever med hög frånvaro måste fångas upp tidigt. Därför behövs små klasser för små barn och ett tak om max 25 elever per klass i lågstadiet. Vi vill också fortsätta bygga ut de skolsociala teamen så att elever får lika bra stöd oavsett var i staden de bor."

"I områden med tuffare förutsättningar är barnen mer frånvarande i tidiga årskurser, därför utökar vi socialtjänstens insatser mot skolfrånvaro till att även omfatta lågstadiet."

Åsa Lindhagen (MP).

Mikael Andersson

Åsa Lindhagen (MP):

”Barn med omfattande skolfrånvaro ska erbjudas anpassad undervisning i mindre grupper och andra individanpassade insatser. Samverkan mellan kämpande barn och föräldrar, skola, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst måste också stärkas."

"Det ska också finnas möjlighet till digital undervisning så att eleven successivt kan komma tillbaka. Vi vill även utvidga stödet till elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller andra särskilda behov.”

Gulan Avci (L).

Mikael Andersson

Gulan Avci (L):

”Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin måste samarbeta bättre för att eleverna ska komma tillbaka. Arbetet måste vara förebyggande och tidigt uppsökande, exempelvis genom hembesök hos föräldrar vars barn visar tecken på psykisk ohälsa."

"Bättre tillgång till särskilda undervisningsgrupper och resursskolor är också avgörande. Samtidigt behöver stöket i klassrummet ersättas med studiero och kunskap måste åter bli fokus i undervisningen.”

Jonas Naddebo (C).

Judit Nilsson

Jonas Naddebo (C):

”För många beslut om eleverna fattas för långt ifrån klassrummet. Det leder till insatser som inte alltid fungerar. Därför ska läraren som oftast känner eleven bäst vara en självklar del av elevhälsoteamet och fler speciallärare ska vara med i undervisningen."

"Vid oroande frånvaro måste vi agera. För den som fastnat hemma kan digital undervisning bygga upp relationen till skolan igen med målet att eleven kommer tillbaka.”

Andra Hedin (M).

Pressbild

Andrea Hedin (M):

”Vi vill säkerställa en trygg skolgång med stöd anpassat efter varje elevs förutsättningar. Därför behövs skolsociala team som arbetar utan biståndsbedömning i alla stadsdelar. De kan erbjuda stöd både hemma och i skolan."

"Till detta vill vi bygga ut möjligheten till distansundervisning för de elever som inte kan ta sig till klassrummet. Stadens samarbete med regionen behöver också utökas och kötiderna till barn- och ungdomspsykiatrin kortas för snabbare hjälp.”

Linnéa Vinge (SD).

Sverigedemokraterna

Linnéa Vinge (SD):

”Det krävs insatser tidigt. Det kräver i sin tur fler speciallärare och annan resurspersonal i klassrummen, tydligare rutiner för uppföljning vid upprepad frånvaro och mer anpassat stöd för elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)."

"Vi vill också bygga ut akutskolorna som kompletterande stöd och stärka tryggheten både i och runt skolan."

Källa: Mitt i

Nike Örbrink (KD).

Mikael Andersson

Nike Örbrink (KD):

”Skolfrånvaron måste mötas tidigt, innan den hinner bli långvarig. Därför vill vi bland annat införa en 24-timmarsgaranti för kontakt med elevhälsan, så att varje elev snabbt får rätt stöd."

"För elever som redan hunnit bli hemmasittare behövs små, flexibla undervisningsgrupper och en trygg väg tillbaka. Skola, elevhälsa och socialtjänst måste samverka bättre runt barnet tillsammans med familjen.”

Källa: Mitt i

Petras dotter kom från en liten förskola till en stor grundskola. "Det blev för stora kontraster. Övergången blev en chock."

Filip Magnusson

Petras dotter kräktes av skolångest – stannade hemma i två år

Då kom vändningen ✔ 1 500 elever i Stockholm går inte i skolan