Norrmalm
Hyror äter en allt större del av de statliga kulturverksamheternas budgetar. Det visar en rapport från fackförbundet DIK, som har tittat på siffror från 2019 till 2024.
Den myndighet som lägger störst andel av budgeten på hyra är Nationalmuseum, med 46 procent. På andra plats kommer Statens museer för världskultur, där Etnografiska, Östasiatiska och Medelhavsmuseet ingår, som 2024 lade 36 procent av budgeten på hyra.
Enligt Anna Troberg, förbundsordförande i DIK, kommer diskussionen upp med jämna mellanrum, när Statens fastighet (SFV), som råder över lokalerna, höjer hyran.
– Det här är staten som tar betalt av sig själv, det är en konstruerad hyresmarknad. Man har haft någon sorts idé om att det ska vara marknadsmässiga hyror, men vi har länge vetat att det inte fungerar för kulturfastigheterna, säger hon.
Anna Troberg, förbundsordförande för fackförbundet DIK.
Anna-Lena Ahlström
Specialbyggda hus
Hon lyfter även att museer ofta har speciella krav på sina lokaler för att det ska fungera, vilket kan medföra extra kostnader.
Politiken måste sätta ramar, och hitta en hyresmodell som fungerar.
– Det är ofta specialbyggda fastigheter eller att de har byggts om för att passa verksamheterna, det gör att ett värde på någon sorts öppen marknad inte går att avgöra.
Det här är en av anledningarna till att Nationalmuseum behövde ha stängt på tisdagar för ett par år sedan, säger Anna Troberg.
– Jag blir bekymrad över att det här dyker upp igen. Politikerna borde föra samtal med varandra. De har haft tre och ett halvt år på sig, och har inte gjort något.
Etnografiska museet står inför potentiellt kraftiga hyreshöjningar.
Mostphotos
Dubbel ökning för kulturverksamheter
Från 2019 till 2024 har delen av de statliga kulturverksamheternas intäkter som går till lokalkostnader ökat med tio procent. Samma siffra för statens verksamheter som helhet är fem procent.
Av de statliga myndigheterna där delen av budgeten som går till lokalkostnader har ökat mest är åtta av tio kulturverksamheter.
Nio av de tio myndigheter som lägger störst andel av sina totala utgifter på lokaler är kulturverksamheter.
Beräkningarna är gjorda av Pwc utifrån data från Ekonomistyrningsverket/Statskontoret, och är sammanställda av DIK.
Källa: DIK
Det är även en av anledningarna till att Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet kan tvingas stänga, vilket Mitt i nyligen rapporterade om. SFV har föreslagit en hyreshöjning för Etnografiska museet på 57 procent, och de andra museerna kan stänga för att spara pengar.
”Dystert”
Konsekvenserna kan bli stora för museerna om hyran höjs ytterligare, menar Anna Troberg. Till exempel anser redan i dag endast fyra procent av personalen på museer som DIK har pratat med att de har resurser för att jobba med beredskapsfrågor.
För att spara in pengar kan Världskulturmuseerna tvingas stänga bland annat Medelhavsmuseet. Samlingarna hade dock funnits kvar.
Mostphotos
– När vi frågar så svarar nio av tio att man inte har tillräckligt med resurser för att kunna göra sitt uppdrag fullt ut. Och har man inte resurser för att klara av verksamheten i fredstid, då kan man absolut inte förbereda för kris eller krig på ett bra sätt. Det är dystert.
– Vi ser åt vilket håll det barkar. Det handlar till syvende och sist om att politiken måste sätta ramar, och hitta en hyresmodell som fungerar.
Mitt i har varit i kontakt med Nationalmuseum, som inte vill kommentera på grund av den pågående hyresförhandlingen med SFV. Den ska vara klar den 1 juli. Mitt i har även sökt Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister, som hänvisar till SFV.
SVF:s fastighetsdirektör Ellinor Magnusson har tidigare sagt till Mitt i att de för dialog med sina hyresgäster om möjliga anpassningar, som minskade ytor eller samlokalisering. De får dock inte subventionera hyror genom att sätta dem under marknadsnivån.
– Det är så klart tråkigt om en hyresgäst väljer att lämna sina lokaler, sade Magnusson då.