Sedan den 1 april 2024 behöver privata aktörer, dit kvinnojourerna räknas, tillstånd för sina skyddade boenden.

Det som finns i Vallentuna har plats för tre vuxna kvinnor och sex barn. De kommer från hela landet och socialtjänsten i hemkommunen placerar dem där när de måste komma bort från våld och hot.

I slutet av juli förra året skickades tillståndsansökan in. Det är 14 månader sedan men något tillståndsbeslut har de ännu inte fått.

Kompletteringar

Ivos pressekreterare Olle Romlin beror den långsamma handläggningen på att tillståndskravet är nytt och att Socialstyrelsens föreskrifter inte kom förrän tidigare i år. Han understryker att jouren får driva sitt skyddade boende med dispens innan det fattats beslut.

– Ambitionen är att kunna hantera de återstående ansökningarna under hösten, säger han.

Under tiden har jouren fått komplettera ansökan ett par gånger.

Bostäder saknas

– Vi tycker själva att vi redan bedriver ett skyddat boende med god kvalitet. Men vi har också vidtagit fler säkerhetsåtgärder, gått på säkerhetsföreläsningar och jag har gått en högskoleutbildning för att vi ska uppfylla alla lagar och regler. 

De som bor på det skyddade boendet kan stanna i alltifrån några dagar till ett år. Ofta är det bostadsbristen som hindrar att de kommer vidare med att bygga upp ett nytt liv.

– Kvinnan kan ha fått vara sjukskriven eller behöva börja om på en ny ort. Då måste det finnas förstahandskontrakt till rimlig hyra. De här kvinnorna är ju ensamstående. I Vallentuna byggs mycket nytt men de bostäderna är dyra. Att få en egen bostad efter det skyddade boendet är A och O för att kunna starta om sitt liv.

Överklaga i domstol

Om Ivo skulle ge avslag på ansökan går det att överklaga. Beslutet gäller i så fall inte förrän det vunnit laga kraft i domstol.

– Blir det nej får vi stänga, men då kommer vi förstås att överklaga. Vi kommer inte ge oss. Men vi välkomnar att det blir tillståndspliktigt för kvaliteten ska granskas, säger Charlotte Englund.