Farsta

Många minns säkert den heta debatten om att dra Lingvägen ända fram till Farstavägen, för att skapa en ny genomfartsväg mellan Hökarängen och Farsta.

Den striden vann motståndarna. I det planförslag som nu ska godkännas av stadsbyggnadsnämnden, dras i stället en kortare bilgata in från Farstavägen och slutar i en vändplan.

Fler som bor i Farsta, inget konstigt med det

Intill den gatan, i skogsområdet, ska tre punkthus med 135 lägenheter byggas.

Åsikterna om förslaget går isär, bland de lokalbor Mitt i möter på gångvägen.

– Det blir fler som bor i Farsta, inget konstigt med det, säger Tomas Henschen från Skönstaholm om bostäderna.

Att stadsbyggnadsnämnden backade i frågan om Lingvägen tycker han däremot var helt rätt.

– Det är skönt med en väg som inte har genomfart, annars skulle det bli mer trafik.

Där Tomas Henschen står ska en ny gata dras fram – men inte hela vägen till Lingvägen. I skogskanten planeras tre lägenhetshus.

Mattias Kamgren

Vill bevara skogen

Maja Lundberg i Hökarängen, vars hund gärna nosar i skogen på promenaderna, ser inte fram emot nya bostadshus.

– Jag är hundra procent emot att bygga bort natur, särskilt när det är så många stora vägar i närheten.

Farstabon Denise Högberg är inne på samma linje.

– Inga fler bostadshus. Men att bygga ut skolan är en bra idé, jag hoppas den öppnar igen.

Större skola – trots elevbrist

Skolan ja. Enligt planförslaget ska Kvickenstorpsskolan få en helt ny byggnad utöver den som finns där i dag. Det ska utöka skolans elevkapacitet från drygt 600 till 1100.

Frågan är bara när och om skolan behövs igen. 2024 tömdes den och verksamheten flyttade till nyrenoverade Hästhagsskolan.

Något behov av en permanent grundskola där – och dessutom en större – finns inte ”under en överskådlig tid”. Det kan man läsa i utbildningsförvaltningens senaste lokalförsörjningsplan.

Förvaltningen vill hellre använda den som evakueringsskola när andra skolor byggs om. Närmast från 2027, då Tallkrogens skola ska renoveras.

Kvickenstorpsskolan tömdes 2024 när nyrenoverade Hästhagsskolan stod klar.

Mattias Kamgren

Så varför ska en utbyggd skola finnas med i den nya detaljplanen?

– Detaljplanen är långsiktig och ska fungera även bortom den tid som är överblickbar i dag. Planen innebär en förbättrad trafikmiljö och möjliggör en framtida skolutbyggnad om behovet förändras över tid, säger Jan Valeskog (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Arbetet med detaljplanen startade sommaren 2012, alltså för 14 år sedan.

Är 14 år en rimlig tid för att ta fram en detaljplan?

– Nej, det har varit en komplex planprocess med flera omtag och tagit längre tid än önskvärt, säger Jan Valeskog.

Fortsatt stopp för genomfart – motståndarna vann striden om Lingvägens förlängning.

Mattias Kamgren