Sedan i somras har regeringen skärpt säkerhetakraven på landets skolor. Varje skola och förskola måste nu ha en beredskapsplan med rutiner om hur allvarligt våld ska hanteras. Det ska också vara tydligt för obehöriga att de inte får gå in i skolorna och förskolorna och om så sker ska de avvisas.

Något som SR i dag visade inte följs på alla skolor.

Olika skolgårdar

I Vallentuna finns rutinerna, men skolgårdarna ser olika ut.

– Det är ett dilemma, säger utbildningschef Susanna Falk. En del skolgårdar har staket och där är det enkelt att sätta upp en skylt. En del angränsar till en allmänning och vi har svårt veta exakta gränsen går. Men vi har alltid personal ute och de frågar alltid när det kommer personer de inte känner igen. Och föräldrar känner man igen.

Sedan tidigare har de kommunala skolorna haft krisplaner. Med den nya lagstiftningen har de döpts om till beredskapsplaner och ska uppdateras varje år, till exempel med aktuella kontaktuppgifter.

– I själva grundstrukturen är det ganska liten skillnad mot krisplanerna. I år tror jag också att det kommer att handla mer om förståelsen för PDV och hur vi agerar i de lägena. Och skolorna kommer troligen att utöka sina skrivningar om vad som händer vid vattenläckor. Vi hade en omfattande läcka i norra kommunen och vi bedrev skolverksamhet ändå.

Oro hos föräldrar

Rutinerna för när förskolebarn och elever får lämna skolan eller förskolan blir lösare ju äldre de blir. Förskolebarn måste stanna där om de inte är på utflykt eller gått till en park med pedagogerna. Det gäller också grundskoleelever upp till årskurs 6. Därefter får de lämna skolan på rasterna.

En otryggare omvärld och fler våldshändelser på skolor har i viss mån ökat föräldrarnas oro. Fler hör av sig, också när det skett incidenter utanför skolan.

– Men i högre grad blir man orolig att det kan vara något riktat mot skolan, som att två bilar sammanstöter utanför.