Häggvik

Oddie far fram som ett jehu på Brukshundsklubbens gräsgärde i Kymlinge.

Men det är ett väluppfostrat jehu. Den 7-årige border collien lyder minsta kommando från sin matte.

– Tävlingslydnad skiljer sig ganska mycket från vardagslydnad. Oddie kan cirka 50 kommandon och det är väldigt detaljerat. Jag har fem olika kommandon för att han ska stanna – om det ska ske i fart, mot mig eller från mig, hårt eller mjukt. I vardagen har man i regel bara ett kommando för det, förklarar Sandra Gisslar.

Relationen förbättrades

Få känner ens till att sporten tävlingslydnad existerar. Det är synd, tycker Sandra.

– För mig började det då jag var tonåring och fick en hund. Jag märkte att relationen blev bättre när jag började lära den saker. Man blir mer uppskattad, hunden blir glad på en ny nivå. Och man behöver inte tävla. Det kan vara enkla saker man lär ut som gör att det lyser upp i hundens ögon.

Det kan vara enkla saker man lär ut som gör att det lyser upp i hundens ögon.

Men Sandras intresse växte och så småningom började hon tävla.

– Jag var jätterädd för det i början, men jag tvingade mig själv till det för jag såg det som en bra motivator till att träna vidare.

För alla raser

Det finns fyra nivåer, olika klasser, och sedan flera år tillhör Sandra den högsta och är med i lydnadslandslaget och tävlar i NM och VM.

I somras avgjordes VM i Helsingborg och för några veckor sedan var det SM i Olofström.

Där deltog Sveriges 80 bästa ekipage, och Sandra och Oddie tog hem en bronsmedalj.

Sandra Gisslar och hennes tävlingshund, 7-årige border collien Oddie.

Mikael Andersson

Många av hundarna som tävlar är border collie, som Oddie, eller andra bruks- eller vallhundar.

– I tävlingslydnad är det lättare att ha en hund som har avlats för samarbete. Med en jakt- eller vakthund är det svårare, men sporten är för alla raser, säger hon.

12-åring med som maskot

Tidigare tävlade Sandra med Myx, en australian kelpie som är 12 år i dag.

– Men han är pensionerad. Nu för tiden är han med och hejar, mest som en maskot.

Apropå ålder, ligger det något i att det är svårt att lära en gammal hund att sitta?

– En hund som aldrig har tränats kan ha svårt att plötsligt förstå instruktioner, men det handlar inte om åldern i sig. Oddie kan fortfarande lära sig mycket.

Sandra och Oddie brukar träna två eller tre timmar i veckan, oftast på brukshundsklubbar i närområdet så som i Kymlinge, Täby eller Upplands Väsby.

– Och lite mer alldeles före en tävling, kanske sex timmar då.

På tävling är det tio moment som ska genomföras, och sättas så exakt som möjligt för att få höga betyg av domarna.

– Jag brukar leka fram beteenden. Efter ett tag döper jag dem och sedan kan man sätta ihop dem till längre kedjor, säger Sandra.

Oddie älskar att träna med sin matte Sandra Gisslar.

Mikael Andersson

Och Oddie älskar att träna, berättar hon.

– Ja, han tycker att det är så kul så han vill aldrig åka härifrån.