Bro
Efter granskning är detaljplanen för nya Härneviskolan klar för beslut och väntas klubbas nu under hösten.
Den tre våningar höga F–9-skolan för 500 elever byggs i anslutning till befintliga Härneviskolan för att ersätta Broskolan – som på sikt ger plats åt en ny simhall.
Befintliga Härneviskolan kommer att få sällskap av en ny skolbyggnad. F-6 ska bli F-9.
Niklas Loman
Arbetet med gator och infrastruktur väntas starta i slutet av 2027. Själva skolan beräknas börja byggas under 2028.
Skolgårdskompromiss
Kommunen står fast vid en skolgårdsyta på 14 kvadratmeter per elev. Det kan jämföras med Boverkets rekommendation på 30 kvadratmeter friyta per elev i grundskolan.
– Det här är en kompromiss. Det är bara att erkänna det, säger Jan Stefanson (KD), ordförande i samhällsbyggnadsutskottet och fortsätter:
Den nya Härneviskolan där högstadieeleverna ska gå sett från högan sky – i visionsbildsformat.
Cedervall Arkitekter
– Helt uppenbart är det så att utomhusytorna minskar. Man har den utomhusyta man har, det går inte att göra så mycket mer åt det. Men sammantaget ser vi att fördelarna överväger nackdelarna. Man får en F–9-skola i stället för en F–6-skola och en bättre miljö i förhållande till Bro centrum.
Det här är en kompromiss. Det är bara att erkänna det.
Tidigare planerades skolan på Kockbacka gärde, men projektet skrotades efter larm om skenade markkostnader.
En visionsbild över kommande skolan som är tänkt att ersätta dagens Broskolan.
Cedervall Arkitekter
– Det var fruktansvärda kostnader för att ta hand om den vattensjuka marken. En expert avrådde oss bestämt därför att man vet inte var det stannar när man börjar gräva. Vi törs inte, sa vi då. Då blev det ett omtag och vi tappade tre år i processen, berättar Stefanson.
Idrottshallen flyttas – tält kan krävas
En av knäckfrågorna i den nya planen är idrotten. Sporthallen har brutits ut till ett eget projekt med högsta prioritet och placeras i Västra stationsområdet, intill Sätrabäcken. Hallen blir cirka 2 700 kvadratmeter stor med läktare för 350 personer, kafé och omklädningsrum.
Jan Stefanson (KD), ordförande, samhällsbyggnadsutskottet.
Saga Widlund
Eftersom sporthallen väntas stå klar först 2030 – medan skolan öppnar inför läsåret 2029/2030 – uppstår ett glapp på upp till ett år där eleverna står utan idrottshall.
– Det är inte rimligt att man börjar skolan och har avståndet till den gamla sporthallen i Bro centrum. Vi har pratat om alltifrån barracudatält till andra tillfälliga lösningar under tiden, säger Jan Stefanson, men konstaterar att snart är detta en fråga för S, M och C att lösa.
Grusplanen blir kvar men sänks ner för att även kunna ta hand om 1000 kubrikmeter regnvatten. Arkivbild.
Niklas Loman
Skyfallsskydd och markgifter
Den befintliga grusplanen blir kvar för skolans idrott och lek, men sänks en halvmeter. Vid kraftiga skyfall förvandlas den till en vattenbassäng som kan samla upp 1 000 kubikmeter regnvatten för att skydda skolan och tågspåren.
Innan bygget kan starta krävs dock sanering, då färska prover visade spår av PCB och radon i marken. På frågan om hur allvarliga fynden är kunde Jan Stefanson inte ge besked, utan hänvisade vidare till kommunens tjänstepersoner.
Skolsatsningen i Bro
Nya Härneviskolan: 3 våningar för cirka 500 högstadieelever (F–9). Ersätter Broskolan.
Skolgård: 14 m²/elev (Boverkets råd: 30 m²/elev).
Nya sporthallen: Ca 2 700 m² i Västra stationsområdet. Läktare för 350 personer, kafé och omklädningsrum.
Beslut: Nya skolan beräknas klubbas i kommunfullmäktige 4 november. Sporthallens planuppdrag beslutades i samhällsbyggnadsutskottet 21 september (samråd 2027, antagande 2028).
Tidsplan: Skolans gatuarbete startar slutet av 2027, byggstart 2028 och klar inför läsåret 2029/2030. Sporthallen byggs 2028/2029 och står klar 2030.
Källa: Upplands-Bro kommun
Nya badets hyreskostnad: 780 miljoner
Nu står det klart vad kommunen ska betala i hyra för nya badhuset och Brohuset.
Notan landar på 26 miljoner kronor per år.
Upplands-Bro
Majoriteten i kommunstyrelsen har sagt ja till avtalet med Hemtag om att bygga och äga nya Brobadet i Bro.
I ett pressmeddelande från Hemsö, som äger Hemtag tillsammans med Tagehus, framgår att den årliga hyran landar på totalt 26 miljoner kronor – 22,5 miljoner för badhuset och 3,5 miljoner för Brohuset.
Över 30 år innebär det en kostnad på minst 780 miljoner kronor.
Det frigör kapital för oss för att göra andra saker.
– En hyresmodell ger ju en förutsägbarhet i kostnader och det frigör kapital för oss för att göra andra saker, säger Annika Friberg (M), kommunstyrelsens ordförande.
En bild som visar visionen med det nya badet, 2029 kan det se ut lite såhär i Bro centrum.
Liljewall arkitekter
Hon lyfter också fram att kommunen slipper göra stora investeringar med lån och höga risker.
Börjar byggas 2027
Kostnaden ligger i nivå med andra liknande simhallsupplägg i Stockholmsområdet. Nacka kommun ska till exempel betala omkring 24 miljoner kronor om året för nya Myrsjö simhall. I Upplands-Bro är kostnaden högre, men då ingår också Brohuset.
Byggstart för Brobadet planeras till tredje kvartalet 2027 och färdigställandet beräknas till fjärde kvartalet 2029.
Fakta: Det nya badhuset i Bro
Koncept: Byggs som ett Ekobad, med 40 procent lägre klimatpåverkan.
Storlek: 5 600 kvadratmeter.
Innehåll: En 25-metersbassäng, en multibassäng, ett familjebad, gym och kafé.
Kostnad för kommunen: Årlig hyra på 22,5 miljoner kronor i 30 år.
Aktörer: Hemtag utvecklar och äger, medan Medley kommer att driva verksamheten.
Källa: Mitt i / Hemsö
Visionsbilder visar hur Brobadet är tänkt att se ut då det står klart.
Liljewall arkitekter
Notan för nya badhuset: 780 miljoner
Planen: Nytt högstadium vid Härneviskolan
Om styrande politiker i Upplands-Bro får som de vill kommer ett helt nytt högstadium att byggas vid Härneviskolan. Hit ska Broskolans elever och personal flyttas. Och på Broskolans plats så bygger man i stället en simhall.
Broskolans lokaler kan inom ett antal år vara ett minne blott. Här vill den styrande alliansen i stället låta bygga kommunens nya simhall. Detta framkom i samband med att det blev känt att det finns planer på att sälja och hyra tillbaka Ekhammarskolan och Brohuset.
Men vart ska i så fall eleverna i Broskolan ta vägen?
En ny förstudie ger en hel del svar på den frågan.
Ett högstadium för årskurs 7–9, med plats för cirka 450 elever, ska ta form strax söder om Härneviskolan, som i dag inhyser elever i årskurs F–6. Den nya högstadieskolan ska vara i tre plan och bli 5 600 kvadratmeter stor. Här ska det finnas kök, matsal samt salar för sy- och träslöjd.
Jan Stefanson (KD) är kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsutskottet. Den styrande alliansen har tidigare tittat på Kockbacka Gärde som en möjlig plats för "nya Broskolan", men då det stod klart att enbart markarbetena skulle kosta 300 miljoner kronor tänkte man om. Blicken riktades i stället mot den gamla Härnevimottagningen, som ligger intill Härneviskolan. Nämnda mottagning kommer att rivas i de fall man går vidare med de nya skolplanerna.
Som ett led i utvecklingen inom omdaning Bro så kommer i framtiden en simhall ta form på platsen där Broskolan idag ligger. Nu klarnar styrets idéer om vart barn och personal istället ska ta vägen.
Martin Svensson
– Det vi vill göra är att bygga en högstadieskola, i en fristående byggnad, så att Härneviskolan blir F–9-skola, säger Jan Stefanson.
Enligt honom har placeringen av en ny högstadieskola funnits på ritbordet en tid och kommer ursprungligen från tjänstemännen på utbildningskontoret.
Nyheten om att styret avser att sälja och hyra tillbaka Brohuset och Ekhammarskolan aktualiserar frågan om det finns fler planer på så kallad offentlig–privat samverkan. När det gäller ett nytt högstadium vid Härneviskolan är beskedet:
– Vi ska bygga en ny kommunal skola. Om byggnaden sedan kommer att uppföras och ägas av en privat aktör kan jag inte svara på just nu.
Jan Stefanson (KD), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.
Judit Nilsson
Investeringskostnaden uppgår till 214 miljoner kronor. En årshyra på 14,7 miljoner kronor har räknats fram.
Förstudien är just vad den heter: en studie som undersöker möjligheterna till ett eventuellt projekt. Ett möjligt nästa steg skulle kunna vara projektering och planering, men detta förutsätter att politikerna ger grönt ljus.
Byggtiden uppskattas till 18 månader och en eventuell skolstart till hösten 2029.
Vad betyder byggplanerna för personal och elever på Broskolan på sikt?
– Det betyder att de kommer att få nya, fräscha lokaler i ett attraktivt område med goda kommunikationer. Sen hoppas jag att det uppdrag vi ger kommundirektören – att ta fram förslag på placering av en multihall i området – kommer att bidra till att det här blir ett än mer attraktivt område för skolverksamheten.
Idrottshallen kommer enligt politikernas underlag att kosta 101 miljoner kronor och, beroende på valt alternativ, mäta 2 500–3 150 kvadratmeter.
Beslutet om att godkänna förstudien togs vid kommunstyrelsen den 3 december.
Det vi vill göra är att bygga en högstadieskola, i en fristående byggnad, så att Härneviskolan blir F–9-skola.
Härneviskolan i Bro är en F-6-skola. Nu är planen att man ska bygga ett nytt högstadium i närheten så skolan blir F-9.
Upplands-Bro kommun
Planen: Ny högstadium vid Härneviskolan
Mindre skolgård och hotad bollplan när ny skola byggs
"Jag blir jättebekymrad", säger föräldern Denise Persson. "Ett lyft", säger kommunalrådet Janne Stefanson, (KD). Känslorna går isär när Nya Härneviskolan i Bro planeras med en halverad skolgård och en idrottsplan som görs om till en "parklik miljö".
Bro
Detaljplaneprocessen för Nya Härneviskolan i Bro, en högstadieskola som ska ersätta Broskolan, är inne i sitt slutskede. Granskningsperioden avslutades nyligen. Nästa steg blir att politiken ska anta planen, vilket väntas ske efter valet i höst.
Denise och i bakgrunden Härnevimottagningen som väntas rivas.
Niklas Loman
I de yttranden som kommit in till kommunen framträder en oro från både personal på den närliggande F-6-skolan och från föräldrar.
Grusplan hotas
Personalen lyfter att barnens grusplan, som dagligen används för idrottslektioner och raster, ska tas i anspråk. Syftet är, enligt planhandlingarna, att utveckla ytan till en mer "parklik miljö".
Den gamla Härnevimottagningen är planerad att rivas för att ge plats åt ett nytt högstadium. Här ska 450 elever i årskurs 7-9 gå.
Niklas Loman
En som reagerat på planerna är Brobon Denise Persson, som har tre barn på Härneviskolan. Hon menar att många föräldrar inte känner till en av de mest dramatiska konsekvenserna gällande det nya skolbygget: Att friytan för högstadieeleverna mer än halveras och hur detta kommer påverka elever inom grundskolan.
– Boverket har en rekommendation på 30 kvadratmeter per elev på skolgården. Vad jag kan läsa mig till planeras det nu för 10-15 kvadratmeter per elev. Jag blir jättebekymrad, säger hon.
En farhåga som lyfts av personal från Härneviskolan är vad som kommer hända med den närliggande grusplanen. Denna används både i undervisningen och av barnen på rasterna. Enligt planhandlingarna ska denna stöpas om till att bli "parklik miljö".
Niklas Loman
Äldre elever – mindre behov av skolgård
I planbeskrivningen bekräftas siffrorna. Kommunen förklarar där varför de anser att den kraftigt minskade ytan ändå är godtagbar:
"Trots detta bedöms planförslaget vara genomförbart, eftersom det rör sig om äldre elever som är mindre beroende av en skolgård, samt på grund av möjligheten till samutnyttjande av grönområden i närområdet"
Det kommer garanterat att påverka utbildningen också, orken och lusten att gå dit.
Men Denise Persson köper inte den argumentationen. Hon menar att frågan kvartstår: Vart ska de äldre eleverna ta vägen på sina raster?
Hon tror också att beslutet i slutändan kommer att påverka barnens välmående och inlärning – både på det kommande högstadiet men även på den befintliga Härneviskolan.
– Det kommer garanterat att påverka utbildningen också, orken och lusten att gå dit.
Janne Stefanson, (KD), ordförande i samhällsbyggnadsutskottet och kommunalråd i den styrande alliansen.
menar att man måste jämföra planerna med situationen på Broskolan, som det nya högstadiet ska ersätta.
– Jag tycker nog att man måste betrakta det som en väsentlig förbättring. Det här är ett lyft jämfört med den utemiljö som finns idag på Broskolan, säger han.
Vad gäller skolpersonalens oro kring grusplanen vill Stefanson tona ner eventuella mörka moln. Enligt honom handlar det mer om en visuell uppgradering än att ytan försvinner.
– Det handlar inte om att göra någon pensionärsträdgård. Skolorna dominerar den här platsen, tillsammans med radhusen och villorna som gränsar dit. En parkliknande miljö ser inte jag på ett annorlunda sätt än att den går att nyttja för den typen av verksamhet som skolorna behöver ha utomhus.
– Den stora förändringen som vi försöker förhandla oss fram till nu är den sporthall som ska ligga i närheten, och det kommer bli ett lyft för båda skolorna att de får en ordentlig sporthall.
Rekommenderad friyta
Ett rimligt mått på friyta är 40 m² per barn i förskolan och 30 m² per barn i grundskolan. Den totala ytan bör helst vara större än 3 000 m² för att möjliggöra lek och socialt samspel.
Källa: Boverket
Härneviskolan i Bro är en skola för årskurs F-6, här går 425 elever.
Niklas Loman