Den 1 juli infördes en ny lag om skolsäkerhet.

Nu måste skolor ha beredskap för allvarliga våldssituationer och se till att hindra obehöriga från att komma in.

Sen dess har också en polis tagit plats i Solnas kommunstyrelse, som nu vill "höja ambitionsnivån" när det gäller säkerhet och trygghet i stadens skolor.

– Jag har tagit initiativet men det finns en bred samsyn. Solna har trygga skolor men det behövs ett helhetsgrepp, säger kommunalrådet Martin Marmgren (MP).

Dörrar kan låsas

Under 2026 ska en plan för ökad säkerhet och trygghet i skolorna tas fram. Formellt läggs nu ett uppdrag till kommunstyrelsen.

Den ska leda fram till insatser och åtgärder, bland annat i den fysiska miljön.

– Risken för en extrem händelse, som på Risbergska, är såklart minimal. Men det kan till exempel handla om att hindra ungdomar från att gå in i våra skolor för att hantera narkotika eller vapen. Vi ska inte ha obehöriga på våra skolor. Sen vilka metoder man använder kan bero på om det är en gymnasieskola eller ett lågstadium, tillexempel.

Kan det leda till att man låser Solnas skolor?

– Jag utesluter inte att det blir fler låsta dörrar, men det är inte samma sak som att säga att alla skolor ska vara låsta. Det kan också handla om att jobba med närvarande personal som har koll på vilka som rör sig in och ut.

Kameror har varit på tapeten i Solna under året, bland annat att ingen av de 200 skolkamerorna är påslagna.

Hur ser du på kameror som en del i säkerhetsarbetet?

– Det kan tyckas snävt att de i princip inte får användas i förebyggande syfte. Men kameror är långt ifrån det viktigaste verktyget. Rätt rutiner för händelser och närvarande vuxna, den sortens förebyggande arbete är mer effektivt.

David Netz och Theo Nilsson på Solna gymnasium tycker inte att lås behövs. "Vi känner oss trygga här". Men de ser båda positivt på kamerabevakning.

Mikael Andersson

"Kvittar för mig"

David Netz och Theo Nilsson, båda 16, går på Solna gymnasium. De ser positivt på att använda kameror på området.

– Om de finns känns det ju bra att de används, säger Theo.

– Sedan kanske det blir lite av en integritetsfråga om de är på hela tiden, men för det mesta är det nog bra, säger David.

De säger båda att dörrarna var låsta på deras högstadieskola, men det är dock inget de tycker behövs på gymnasiet.

– Vi känner oss trygga här, oavsett om dörrarna är låsta eller inte, säger Theo.

Agnes Carlstedt, 17, säger att det kvittar om dörrarna är låsta, hon känner sig trygg.

Mikael Andersson

Agnes Carlstedt, 17, känner samma sak.

– Det kvittar för mig om de är låsta, jag känner mig trygg här.

En elev som vill vara anonym håller inte med. Personen berättar att det var problem med obehöriga personer på högstadiet den tidigare gick på.

– Jag hade velat ha dem låsta här på gymnasiet. Det känns lite som att vem som helst kan komma in.

Övningar i dödligt våld

Det pågår redan ett skolsäkerhetsprojekt i staden på grund av nya lagen.

Bland annat har skolors insynsskydd setts över och stora glaspartier har frostats eller försetts med gardiner.

Inför skolstart i augusti genomförde personalen övningar i så kallad pdv (pågående dödligt våld) på alla skolor.

All skolpersonal i Solna ska nu också bära namnskylt så det är tydligt vem som hör till skolan.

Mycket bra görs redan, betonar Martin Marmgren, och har betydelse på flera sätt.

– Tryggheten i skolan är helt grundläggande och en förutsättning för allas lärande.