I maj upphävde kommunen tillståndet för kameraövervakning i Råsunda centralskola.

Detta tvärtemot vad rektorerna önskat.

Totalt sitter 200 kameror uppe i Solnas kommunala skolor.

Många av dem stängdes av hösten 2022 då det uppdagades att filmandet saknades korrekta tillstånd.

Idag är ingen kamera påslagen. Orimligt, anser Moderaterna och Kristdemokraterna.

De vill att kamerorna aktiveras i de skolor där det under året förekommit våld och allvarlig skadegörelse som bränder, däribland Råsunda centralskola.

– I ett läge när det begås allvarliga brott och kränkningar i våra skolor kan inte vi som ytterst ansvariga politiker acceptera att samtliga av kamerorna är avstängda, säger Veronika de Jonge (M), andre vice ordförande i skolnämnden.

10-12 brott krävs

Den 1 april slopades kravet på kommuner att söka kameratillstånd hos Integritetsmyndigheten, IMY.

Syftet var att snabba på och förenkla processen, även om det fortsatt är strikta krav på bedömningen om integritet kontra skolans behov för att få filma.

Oppositionen hoppades att lagändringen skulle underlätta för skolorna att få igång sina kameror.

Men för kamerabevakning krävs enligt reglerna att skolan är brottsutsatt, och det innebär 10-12 polisanmälda brott på ett år, säger skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S).

– Man får inte kamerabevaka i förebyggande eller utredande syfte. Det är viktigt att väga in elevernas integritet, det är ändå barn det handlar om.

Rektorerna söker

Det är rektorerna som ansöker om bevakning. I dagsläget finns ingen sådan ansökan på bordet för kommunen att ta ställning till.

Det tolkar De Jonge inte som att det saknas behov. I stället tror hon att rektorer skrämts upp av kommunens information om höga viten som är risken om bevakning sker på felaktig grund.

– Rektorerna bör uppmuntras att använda hela verktygslådan för att öka tryggheten på skolorna, men min uppfattning är att det just nu tvärtom, man snarare avråder att ha kameror igång.

Veronika De Jonge (M) anser att politiken bör kliva fram och ta beslut om kameraövervakning, i stället för förvaltningen så som sker idag.

Axel Adolfsson

Anklagas för feltolkning

Eva Eriksson sa i en tidigare artikel i Mitt i att nya lagen från 1 april "satt käppar i hjulen" för kamerabevakning på skolorna.

Oppositionen har anklagat styret för att feltolka lagen.

– Sorgligt att när andra kommuner gläds åt att få full rådighet i kamerafrågan så drar Solna istället ur sladden till skolornas kameror, säger Veronika De Jonge.

Eva Eriksson säger å sin sida att oppositionen feltolkat hennes uttalande.

Vad menar du i så fall med att lagen "satt käppar i hjulet"?

– Om en skola vill ha kameror i förebyggande syfte så sätter regeringens regelverk käppar i hjulen eftersom det inte är tillåtet.

Men så var det ju före 1 april också?

– Ja, det är samma. Men om Moderaterna vill att det ändras så får de vända sig till regeringen.

"De får vända sig till regeringen om de vill ändra lagen", är uppmaningen till M från skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S).

Pressbild

IES filmar

Solnas säkerhetschef Andreas Heuer tydliggör att de rättsliga förutsättningarna för att bedriva kamerabevakning i skolorna är de samma som före lagändringen 1 april.

Att 200 kameror sitter uppe i skolorna utan att någon filmar anser han inte är anmärkningsvärt eftersom behovet styr och varierar.

– Vi tar inte ned funktionella kameror när de kanske ska upp igen. Det vore både omständligt och dyrt.

Fristående skolor söker om kamerabevakning hos sina huvudmän.

Internationella engelska skolan i stadsdelen Ingenting har exempelvis kameror på sedan 2024. Enligt rektorn har det gjort skolmiljön tryggare.