Efter upprepade inbrott, datorstölder och bråk mellan elever fick Råsunda centralskola under 2023 tillstånd att sätta upp kameror, totalt 14 stycken, på tre olika våningsplan.
Ett viktigt verktyg, enligt rektorerna på högstadieskolan.
– Mindre konflikter reder vi oftast ut, då kommer eleverna själva och berättar och vi har ett samtal om det som hänt. Men när det är en misshandel eller en tuffare konflikt, då är de tysta, "man golar inte". I de lägena är kameror ovärderliga, säger Maria Källmark Molitor, rektor på Råsunda centralskola.
Det kan både handla om att kunna identifiera personer och följa förlopp.
Skolan anmäler alla misstänkta brott och en usb-sticka med film har flera gånger lämnats till polisen, bland annat en 17 minuter lång misshandel då två elever slogs och flera andra tittade på.
– Att vara en aktiv åskådare, man ser på och kanske filmar, är inte heller ett beteende som är okej. Tack vare filmsekvensen så kunde vi ha jättebra samtal med de här eleverna.
Mindre klotter
Enligt skolan har sju allvarliga incidenter skett under läsåret. Brandlarm och stölder ur elevskåp har också varit skäl att gå tillbaka och titta på upptagningar för att se vad som hänt.
Kamerorna har samtidigt en förebyggande effekt, enligt rektorerna som anser att intresset att bevaka trumfar intrånget i den personliga integriteten hos de som kan filmas.
– Alla elever vet om att de kan bli filmade. Den vetskapen gör att man undviker att göra vissa saker. Vi har sett hur grovt klotter och skadegörelse gått ned. Kamerorna är en trygghet för alla: händer det något så finns det på film, säger biträdande rektor Hanna Adolfi.
Integritetsintresse
Men i maj beslöt barn- och utbildningsförvaltningen att häva skolans kameratillstånd. Orsaken? Skolan bedöms vara för trygg.
I beslutet påpekas att endast enstaka brott skett under läsåret, "för att kamerabevakning ska vara tillåten i skolor krävs som huvudregel att skolan är brottsutsatt".
Vad gäller skadegörelse bör andra förebyggande åtgärder vidtas, står i beslutet. De insatser som görs för att motverka kränkningar anses räcka för att uppnå trygghet i skolmiljön, skriver man. Slutsatsen blir att eleverna och personalens integritet väger tyngre än skolans intresse att fortsätta bevaka.
Beslutet kan inte kan överklagas.
"Lagarna krockar"
Skolledningen har efter beslutet tagit ned kamerorna.
Nu finns en oro för att stöket ska öka i höst.
– Vi förstår bedömningen och juridiken bakom, men det är frustrerande. Det ska behöva ske en massa allvarliga incidenter för att kameror ska vara motiverat. Å andra sidan ska kameror kunna användas i förebyggande syfte. Det finns en dubbelhet där, tycker Hanna Adolfi.
De påpekar att rektorer från och med 1 juli enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter om elever som man misstänker begår, eller riskerar att utsättas, för brott i skolmiljön till polisen.
– Vi vet att vi kan vara en arena när gängkriminella fördelar skolor mellan sig. Men utan kameror kan vi inte bistå polisen med material på samma sätt. Lagarna krockar, menar Maria Källmark Molitor.
Politikerna positiva
Kameror i skolorna har varit på den politiska tapeten under året. Moderaterna i Solna vill se fler kameror.
Även skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S) är positiv.
– För mig är elevernas trygghet och studiero det viktigaste, så jag är för kameror.
Enligt Eva Eriksson beror beslutet om Råsunda centralskola på nya kameralagen som började gälla 1 april i år.
Den ska förvisso förenkla processen – som skola behöver man inte inte ansöka hos Integritetsskyddsmyndigheten som tidigare – men den innebär samtidigt, uppger Eriksson, noggrannare dokumentation och utredning.
Skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S).
Solna stad
– Det krävs att man prövar alla andra möjliga utvägar innan man sätter upp kameror. Tyvärr har det satt käppar i hjulen. Risken annars, om man ger tillstånd ändå, är att kommunen får vite och det kan bli dyrt.
Rektorskollegorna vill se ny lagstiftning på området.
– Det borde vara obligatoriskt med kameror på skolorna istället för att det ses som ett problem, säger Maria Källmark Molitor.
Då ska länet ha dubbelt så många övervakningskameror
Nu får polisen övervaka fler platser i förebyggande syfte.
Om några år är målet att antalet fasta poliskameror i Stockholms län ska dubbleras – från dagens 300 till 600 stycken.
– Olika tider kräver olika sorters politiska beslut, säger S-toppen Alexander Ojanne som välkomnar lagen.
– Min gissning är att alla nya fasta kameror är på plats 2027, säger Stefan Singman, chef för kamerabevakningen på Stockholmspolisen.
Från och med den 1 april krävs inte längre tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att sätta upp övervakningskameror. Men de som sätter upp kameror måste själva utreda att de följer dataskyddsförordningen GDPR, eller brottsdatalagen i polisens fall.
Lagändringen ger dessutom polisen tillåtelse att i förebyggande syfte kamerabevaka platser som inte är direkt brottsutsatta.
Specifika platser vill polisen inte gå in på.
– Det kan vara en stor rondell där många kriminella brukar köra efter att ha begått brott eller en plats där brott planeras. Den nya regeln ger nya möjligheter att förebygga, förhindra och utreda brott, säger Stefan Singman.
Från och med nu krävs inte längre tillstånd för att kameraövervaka allmänna platser.
Stefan Källstigen
Kameror mot klotter?
Polisen hävdar att den här delen av lagändringen inte kommer innebära större möjligheter att inkräkta på den personliga integriteten eller bevaka nya delar av gaturummet.
– Hela den intresseavvägningen finns kvar. Vi kommer fortfarande maskera allt som inkräktar på den personliga integriteten, säger Singman.
Däremot får polisen från den 1 april möjlighet att bevaka platser där det finns ”risk för omfattande brottslighet”. Tidigare har lagen bara gällt ”risk för allvarlig brottslighet”, till exempel skjutningar.
– Det kan röra mer ringa typer av brottslighet, som skadegörelse till exempel, säger Jenny Bård, chef för enheten för kamerabevakning på Integritetsskyddsmyndigheten.
Polisen vill inte ge konkreta exempel på när den här typen av bevakning kan användas, eftersom lagstiftningen inte trätt i kraft än.
Och för dem är det fler delar i lagen som inte verkar helt glasklara.
– Jurister på rättsavdelningen sitter och jobbar med lagen nu, säger Stefan Singman.
Ställen som inte är direkt brottsutsatta får numera övervakas i förebyggande syfte.
Angie Gray
S-toppen välkomnar lagen – fått vänta länge
Stockholms trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S) har negativa erfarenheter av IMY:s långa handläggningstider och välkomnar lagändringen.
– Vi har haft negativa erfarenheter av att vänta. I Akalla och Husby tog det ett år att sätta upp kameror.
Blir det inte ett ökat pappersarbete för kommunen?
– Det kan det bli. Men vi har framförallt kameror runt våra egna byggnader och där har vi bra koll.
Han säger att kamerasamarbetet som staden har med polisen har underlättat logistiken. Enkelt uttryckt handlar det om att kommunen bygger ut infrastrukturen och att polisen gör själva inkopplingen.
– Vi har ju rundat byråkratin tidigare så de nya lagarna kommer inte leda till någon större intensifiering av kamerautbyggnaden.
Vändningen: ”Av godo för stockholmarnas trygghet”
Från att ha varit högljudda motståndare till FRA-lagen har Socialdemokraterna på ett drygt årtionde svängt och partiet är på riksplanet i stort sett överens med regeringen i övervakningsfrågor.
– Många förenklingar och utredningar som tillkom under förra S-regeringen ser vi nu bli politik.
Var drar ni gränsen?
– Det viktigaste är hur man använder det filmade materialet, att inte vem som helst kan begära ut det. Polisens kameror används av polisen i polisiära syften och det är vi bara positiva till.
Vad anser du om att den här typen av inskränkande lagar generellt aldrig dras tillbaka?
– Jag är trygg i att den kameraoffensiv som vi gör är av godo för stockholmarnas trygghet. Skulle det bli en annan diskussion i framtiden får de politikerna omvärdera beslutet.
M: Livekameror på alla SL-bussar
Med anledning av den nya lagen har Moderaterna i regionen och Stockholms stad gått samman och kräver kameror vid alla så kallade öppna drogscener. Man vill dessutom att alla kameror på SL-bussar som trafikerar platserna ska utrustas med livekameror.
Förslagen läggs fram på nästa kommunstyrelsemöte och på nästa regionstyrelsesammanträde.
Ska kunna läsa av regplåtar – överallt
I och med den nya lagen kan polisen och tullen sätta upp kameror som automatisk läser av fordons registreringsnummer även i det inre vägnätet. I dagsläget är det bara tillåtet i gränsnära områden.
Monteringen vid gränsnära områden är inte klar, så det kommer dröja innan det inre vägnätet får kameror. Större vägar, som E4 kommer prioriteras.
I Storbritannien finns ett liknande system på plats. Alla fordon som passerar en kamera registreras och sparas i en sökbar databas hos polisen.
”Man kan se var en bil som använts vid ett brott har passerat. Det har varit avgörande i många utredningar i Storbritannien”, säger Stefan Singman.
Källa: Polisen