Först det tråkiga: någon har varit framme och smaskat i sig mâchesalladen.

– Jag tror att det var en hare som tyckte om det väldigt mycket, säger Mariia Tsokol.

Som odlingsintresserad får hon räkna med att allt inte går som hon vill.

Det gäller även rädisor.

– Något funkar inte i vår relation.

Så vad är det som driver Mariia att pallra sig ut till lotten år efter år?

Kanske det faktum att hon ju lyckas med mycket annat. Däribland tulpaner, som hon planterade i höstas och som väntas slå ut i dagarna.

– Jag har inte sett några rådjur här. De äter mycket tulpaner.

Potatis

En annan faktor torde vara uppväxten. Mariia är från Ukraina ursprungligen.

– Där har många släkt från landet.

Hur är Sverige jämförelsevis?

– Här känns det lite "lyxigare" att ha kolonilott. I Ukraina är det en vanligare aktivitet.

Lägg till det ett intresse för biologisk mångfald och steget till en kolonilott blir ganska rimligt.

Mariias första i Hagalunds koloniträdgårdsförening var på tolv kvadratmeter. Den nuvarande är dubbelt så stor.

Då finns det plats för lite av varje: gurka, vindruvor, jordgubbar – och potatis.

– Min partner lobbar starkt för att jag ska odla potatis. Han är ett stort fan av det.

Man får anta att den förra odlingssäsongen gjorde sitt för husfriden. De knölar Mariia fick då räckte ända till februari i år.

Örten ängssyra växer fint redan tidigt på våren. "Med den kan man göra polsk ängssyresoppa. Det smakar som spenat, fast lite mer syra", säger Mariia.

Örten ängssyra växer fint redan tidigt på våren. "Med den kan man göra polsk ängssyresoppa. Det smakar som spenat, fast lite mer syra", säger Mariia.

Alexander Kuronen

Tomaterna har varit ännu uthålligare.

– Jag har några burkar kvar. Konserverade, de är jättegoda.

Efter valborgsmässoafton är det dags för Mariia att sätta nya potäter. Annars brukar Saint Patrick's Day vara en nyckeltidpunkt för henne när det gäller startskottet för planteringarna på lotten.

Har det med färgen grönt att göra?

– Jag vet inte varför. Men en dag planterade jag fröna för tomater då, och då blev det en koppling i hjärnan.

Räddade en buske

Den som inte varit lika snabb på fröpåsen i år behöver inte misströsta. Än i april går det fint att sätta grejer i jorden, försäkrar Mariia.

– Sallad kan man plantera när som helst. Samma sak med persilja.

– Och jordgubbar kan man plantera i april. Då blir det bär i maj, juni.

Som medlem i en förening finns också fördelen att man kan få hjälp av sina lottgrannar. Det är sällan ett problem för Mariia att byta till sig några tomater.

Och i föreningens stora kompost gjorde hon ett särskilt lyckosamt fynd: en buske som nu får en andra chans på hennes lott.

– Någon kastade bort den. Den har jag sparat och räddat. Det blir jättegoda, söta krusbär.

En skaplig tröst när det skär sig med rädisorna.