Älvsjö

Långsjöbon Sanna Hagman och hennes man brukar gå till återvinningsstationen tre–fyra gånger i veckan. Snart slipper de det. I september får de tre egna kärl på tomten, för både plast- och pappersförpackningar, glas, metall, matavfall och restavfall.

– Vi är fyra som bor här och det blir ganska mycket avfall. Det är inte hela världen att gå till återvinningsstationen men det här blir smidigare. Det är ju toppen för alla heltidsarbetande småbarnsföräldrar också, säger Sanna Hagman som gläds åt att systemet väntas öka återvinningen.

"Det blir smidigare, återvinningen ökar och om grannar delar på tjänsten kan grannkontakten öka. Det är flera fördelar", säger Sanna Hagman, som ser fram emot att slippa kånka kartonger och annat till återvinningsstationen när de nya kärlen kommer.

Märta Lefvert

Mindre klimatåverkan

Sanna Hagman är en av tiotusentals söderortsbor som får de nya kärlen i höst. I Älvsjö ställer Stockholm vatten och avfall (Svoa) ut dem i augusti-oktober medan Hägerstens- och Liljeholmsbor får sina i oktober–december.

Förändringen görs i hela landet, eftersom en ny lag kräver att alla hushåll ska kunna återvinna vid sin fastighet den 1 januari 2027. Syftet är att öka återvinningen ska öka och därmed minska klimatpåverkan från förpackningarna. Enligt Svoa innebär de nya kärlen att transporterna, som görs med el eller biogas, ökar med 2,1 gånger jämfört med i dag. Sammantaget är beräkningen ändå att utsläppen minskar 25 procent med det nya systemet.

Men förändringen har väckt debatt, bland annat för att en del fastighetsägare – både småhusägare, hyresvärdar och brf:er – tvingats göra dyra investeringar för att bereda plats för kärlen. På små tomter tar kärlen också mycket plats.

– Hos oss finns utrymme, men jag kan förstå att det är problematiskt om man har svårt att få plats, säger Sanna Hagman.

Det här blir smidigare.

"Förfular området"

Människors behov ser också olika ut. I sociala medier i Älvsjö var debatten livlig när kärlen började placeras ut. En av kritikerna var Annika Rudemo. Hennes barn är utflugna, och villan i Långbro är numera ett ensamhushåll.

– Det blir inte lika mycket avfall som förut. Framför allt blir det väldigt lite glas och metall. Ändå ska jag ha ett jättekärl för det, som tar plats på tomten och som ska tömmas fast det är nästan tomt. Det känns så onödigt. Alla kärlen förfular också området, säger hon.

Långbrobon Annika Rudemo bor ensam i sin villa och behöver inte alla stora kärl.

Märta Lefvert

Annika Rudemo ogillar också att nyordningen ökar trafiken. Fordonen tömmer de olika kärlen vid olika tillfällen så det blir många turer. Husägare som har kärlen en bit in på tomten måste dessutom hålla reda på ganska många datum, då kärlen ska rullas ut.

Förklaringen är att olika slags material fraktas till olika platser.

– Det är olika fordon som hämtar mat/rest, papper/plast och glas/metall och fraktionerna transporteras sedan, när fordonet är fullastat, till olika anläggningar för vidare behandling, skriver Alexandra Fleeetwood, pressansvarig vid Svoa.

Tjänsten kan delas

Annika Rudemo är inte ensam om att undra varför alla måste ha samma storlek på kärlen. Svoas svar är att det ska se enhetligt ut och att det underlättar insamlingen. Möjligheten finns att dela tjänsten med en granne, skriver Alexandra Fleetwood.

– Visst, men det beror ju på grannens behov. Min granne kanske behöver sina kärl själv, säger Annika Rudemo.