Gement eller versalt?

Myndigheter. Många förvaltningar och myndigheter finns det flera filialer av. Därför har de gemen begynnelsebokstav:

• trafikkontoret

• miljöförvaltningen

• tingsrätten

• hovrätten

• mark- och miljödomstolen

• riksdagen, Sveriges riksdag

• regeringen, Sveriges regering

• regionen (men Region Stockholm)

• länsstyrelsen (men Länsstyrelsen Västra Götaland)

Däremot skriver vi Arbetsmiljöverket versalt – det finns bara en enda, central myndighet. Andra exempel på unika myndigheter är:

• Högsta domstolen

• Mark- och miljööverdomstolen

• Barnombudsmannen

• Försvarsmakten

• Riksbanken

• Åklagarmyndigheten

• Region Stockholm (det finns flera regioner, men det finns bara en Region

Stockholm)

Förkortningar. Vissa ord som egentligen är förkortningar upplevs som självständiga ord. Därför skrivs följande ord med gemener:

• dna

• tv

• it

• vd

• cv

• mc

Vissa förkortningar av till exempel myndigheter uttalar man som ett vanligt ord, och inte var bokstav för sig. Då är det gemener som gäller:

• Ivo (Inspektionen för vård och omsorg)

• Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete)

• Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen)

Varumärken och sociala medier. Facebook, Instagram, Twitter, Tiktok och Youtube skriver vi versalt, de är specifika varumärken. Därmed skriver vi följande sammansatta ord med stor begynnelsebokstav: Facebooksida, Instagraminlägg, Youtubekonto.

Högtider. Högtider inleds gement. Vi skriver allhelgonadagen, jul, påsk, midsommar, valborg, första maj, eid, ramadan och lucia. Detta gäller även temadagar som kanelbullens dag. Men det finns undantag – när högtiden börjar med ett egennamn:

• Kristi himmelsfärd

• Jungfru Marie bebådelsedag (i talspråk våffeldagen med, just det, gemen första bokstav)

Politiken. Politiska partier skriver vi: Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Moderaterna (M) och så vidare. Däremot skriver vi moderaten, vänsterpartisten och socialdemokraten.

Statsministrar finns det fler av i världen, därför skriver vi statsminister med liten första bokstav.

När hela partinamnet inte får plats, i till exempel rubriken, skriver vi ”S vill riva den anrika skolan”

Företag och organisationer. Vi skriver i regel företag och organisationer som de själva gör, med undantag för skrivningar som liknar logotyper. Här är några exempel:

• Friskis & Svettis

• H&M

• Volvo

• Ericsson

Däremot tar vi bort versaler mitt i ord: Matextra (inte MatXTra), Göteborgsoperan (inte GöteborgsOperan), Astra Zeneca (inte AstraZeneca. Inget företag stavas med bara versaler, förutom om namnet uttalas som en förkortning. Vi skriver alltså så här:

• Ikea

• Ica

• Unicef

• Sisab

• SVT

• TV4

• TT

• TCO

Om företagsnamnet består av flera ord då? Jo, då stavar vi ord nummer två med stor bokstav om det är ett egennamn:

• Clas Ohlson

• Axel Johnson

Är nästa ord inte ett egennamn stavar vi det med liten begynnelsebokstav:

• Bromma blocks (blocks betyder kvarter och är således inget egennamn)

• Svenska spel (spel är ett substantiv)

• Stockholms stadshus AB

Titlar, platser och beskrivande namn. Titlar, så om titlar på låtar, filmer, böcker eller geografiska platser, inleder vi med versal begynnelsebokstav. Har titeln flera ord skrivs de övriga med gemen begynnelsebokstav, så här:

• Den blomstertid nu kommer

• Stolthet och fördom

• Det sjunde inseglet

• Mälarhöjdens idrottsplats

• Hammarby sjöstad

• Vällingby centrum

Vi undviker citationstecken runt titlar när det går, men ibland kan det krävas för tydlighetens skull. Det viktigaste är alltid att läsaren ska förstå och inte snubbla i texten.

Lokaltidningsdilemman.

• Vi stavar stadshuset gement – det finns ju många. Dock stavar vi så klart Stockholms stadshus så här, dels då orten alltid stavas versalt, dels då det är byggnadens fullständiga namn.

• Vi skriver tvärbanan gement. Ordet betraktas som ett färdsätt i Stockholm snarare än som namn.

• Förbifart Stockholm är det officiella namnet, men ofta kallar vi projektet för Förbifarten. Ungefär som ett smeknamn, som vi därför stavar med stort F.

• Stockholms centralstation är det officiella namnet, men vi skriver ofta Centralen.

Sport

Vi stavar allsvenskan, superettan och division 1 med liten begynnelsebokstav.

Skriva ihop eller skriva isär?

De här orden skriver vi isär:

• i dag

• i morgon

• i går

• i fjol

• i stället

• i gång

• allt fler

• framför allt

• god dag

• upp och ner

• var sin

• över huvud taget

De här orden skriver vi ihop:

• ihop

• ihåg

• isär

• itu

• överallt

Viktiga små tecken och ord

Mellan två siffror. De här meningarna är korrekta:

• Evenemanget pågår mellan klockan 11 och 13. Mellan följs av och.

• Evenemanget pågår från klockan 11 till klockan 13. Från följs av till.

• Evenemanget pågår klockan 11–13.

Tankstreck eller bindestreck. Vid följande tillfällen använder vi tankstreck, alltså ett långt streck (–).

• Pratminus: – Alltså så här, säger intervjupersonen.

• I rubriker: Läkarna vill ha nöjda patienter – ger vård i onödan

• Mellan två siffror eller motsvarande: Butiken har öppet klockan 10–18

• Som minustecken: –9 % (i till exempel en faktaruta)

Vid följande tillfällen använder vi bindestreck:

• VM-final (sammansatt ord av förkortning och vanligt ord)

• 2020-talet, 20-åring (sammansatta ord av siffror och vanligt ord)

• Glass-skål (sammansatt ord som blir obegripligt utan bindestreck)

• Drop in-tider, second hand-butik, New York-bo (flerordiga uttryck)

• Jul- och nyårsfirande (gemensamt efterföljande ord)

Och eller samt. Samt används när ett "och" redan är förbrukat i meningen, eller när det blir otydligt med "och":

• Hjärtats rum är högra och vänstra kammaren samt högra och vänstra förmaket.

Grammatik

De eller dem. Är du osäker på vilket som gäller i din mening? Testa att byta ut mot vi/oss:

De – vi

Dem – oss

”Du gav oss glass” är grammatiskt korrekt. Då blir det lätt att räkna ut att ”Du gav dem glass” är rätt.

Vi använder inte stavningen dom.

Sin eller hennes. ”Peter tog hand om sin mamma” är rätt, om det är just Peters mamma det handlar om.

”Peter tog hand om hans mamma” är rätt, om Peter tog hand om någon annans mamma.

Samma princip gäller för att ”familjen har flyttat in i sitt hus” – då har familjen flyttat in i sitt eget hus. Har familjen flyttat in i deras hus har de flyttat till någon annans hus.

Var eller vart. Var syftar på en plats – var någon eller något befinner sig. Här och där helt enkelt.

• Var den nya förskolan ska ligga är oklart.

• Var finns de bästa butikerna?

• Var är du?

Vart syftar på en riktning, alltså vart någon eller något är på väg. Hit och dit helt enkelt.

• Vart ska du?

Stockholm och Göteborg

I den här kategorin följer diverse regler som rör oss det lokala språket. Det blir helt enkelt en lista, häng med!

• Stockholms stad stavas just så, liksom Göteborgs stad.

• Region Stockholm är en myndighet, före detta Stockholms landsting. Det är inte ett område. Detsamma gäller Region Uppsala och Region Göteborg.

• Stockholms län och Västra Götalands län är geografiska områden

som är definierade.

• Stockholmsområdet och Stockholmsregionen är inte ett officiellt definierat område, så använd hellre län om du vill vara tydlig med vilket område du faktiskt skriver om. Om det är alla kommuner i länet du syftar på, vill säga.

• Våra storstadsbor kallar vi stockholmare och göteborgare, med gemen begynnelsebokstav. Det beror på att -are inte är ett eget ord, utan här har ett nytt ord skapats.

• Haningebor och Frölundabor stavas däremot med stor begynnelseboktav. Detta då orden anses vara sammansatta.

• Vi stavar områdena västerort, söderort och innerstan med gemener, då de inte är officiella platser.

Försvenskade ord

Många ord har försvenskats från engelskan. Så här skriver vi följande ord:

• Mejl

• Sprej

• Skejta (men skateboard)

• En ponny, flera ponnier

Så undviker vi byråkratiskt språk

Kommunbyråkrati. Genom att förenkla och använda mer vardagliga ord kommer vi undan den kommunala byråkratin:

• Byt ut ”bland annat ska tömningsfrekvensen öka” till ”bland annat ska soptunnorna tömmas oftare”.

• Byt ut “kommunen har genomfört en utredning om utsläppen i Upplands-Bro” till ”kommunen har utrett utsläppen i Upplands-Bro”.

Polisspråk. Undvik Polismyndighetens mest byråkratiska ord.

• Skippa “tillgrepp av fordon” – “bilstöld” låter bättre.

• Skriv “polisen kom dit strax efteråt”, i stället för “polisen kom till platsen strax efteråt”.

• Platsen kan också ofta bytas ut mot något mer konkret: villan, butiken, skolan, lägenheten, centrumet.

• När vi redan refererar till att något har hänt enligt åtalet, behöver vi inte ha hängslen och livrem. ”Mannen har enligt åtalet knivskurit kvinnan”, inte ”mannen ska enligt åtalet ha knivskurit kvinnan”.

• Byt gärna ut gärningsmän mot till exempel rånarna eller inbrottstjuvarna när det är möjligt.

Ingresser. Tänk på att allt inte behöver sägas i en ingress, speciellt inte tråkiga detaljer.

Från:

Vid torsdagens kommunfullmäktige i stadshuset beslutade majoriteten att socialtjänsten får i uppdrag att kartlägga hur många barn som är hemlösa i kommunen.

– Nu får socialtjänsten utreda det här vidare, säger kommunstyrelsens ordförande Annika Nilsson (MP).

Till:

Nu ska socialtjänsten ta reda på hur många barn som är hemlösa i kommunen.

– Det kan handla om 100 ungar, säger Annika Nilsson (MP).

Visste du att ...

... kafé stavas just så?