Överjärva
Gula villan byggdes kring 1870.
Här bodde de välbärgade familjerna, sida vid sida med statarna som utförde hårt oavlönat arbete – mjölkade, skötte djur och jordbruk – i utbyte mot mycket enkel logi.
När Överjärvas huvudbyggnad brann ned till grunden 1874, troligen tog en sammetsgardin som hängts för nära kaminen eld, blev den gulmålade och pampiga schweizervillan gårdens nya herrskapshus.
Fram till 1995 användes Gula villan som bostad, men efter det har den stått tom.
Dagböcker berättar
Tills nu. Efter sommaren öppnas kafé i huset där historian bokstavligen sitter i väggarna. Redan nu kan nyfikna få kika in.
– Vi har valt att berätta om familjen Beijer som bodde här mellan 1899 och 1906. Det var en av Stockholms rikaste familjer tills deras bokförlag gick i konkurs. Ett av de äldsta av de åtta barnen i familjen, Disa, jobbade socialt på gården. Varje vecka bjöd hon upp statarbarnen på söndagsskola i huset, berättar Johanna Molvin, kulturchef för Solna stad.
Sex-sju lager tapet fick skrapas bort för att komma åt de ursprungliga. Utifrån restbitar har historiska tapeter specialtillverkats för de olika rummen.
Angie Gray
Rejäla verandor var typiskt för den schweizerstil som var poppis i slutet av 1800-talet och som Gula villan fick.
Angie Gray
I dagboksanteckningar bevarade på Kungliga biblioteket i Stockholm berättar Disa om de fattiga barnens lärolust och bus. Med hjälp av dem, fotografier och brevväxlingar kan nu tillvaron mellan väggarna i de nio rummen skildras.
Arkitekter, konservatorer och hantverkare har lagt stor möda på att renovera och bevara huset och dess interiör.
– Vi har skrapat fram de understa lagren av tapet för att få fram originalen. Med en hyfsat stor tapetbit har ett traditionellt tapetmakeri sedan kunnat återskapa tapeten i två av salarna, säger Johanna Molvin.
Felicia Cederbladh, kulturkoordinator och guide för de öppna visningarna, Johanna Molvin, kulturchef, och Cecilia Wallman, intendent, ser fram emot att öppna Gula villan efter en lång tids renovering.
Angie Gray
Trädgården återskapas
Utvändigt grävs villans trädgård fram som också blir en del av kaféet.
– Trädgården anlades innan huset byggdes, den kan vara 200 år eller äldre. Här hölls sommarfester och kalas. Det finns fotografier på hur barnen spelar krocket i spetsklänning. Spåren efter de slingrande grusgångarna finns kvar. Vi återställer, anpassar och förbereder för rabatter och planteringar.
Frans Beijer var bokförläggare men hade tvingats i konkurs. Tack vare goda kontakter med gårdens arrendator Karl Westerström kunde han trots de förlorade tillgångarna flytta in i villan med sin fru Anna och deras åtta barn. Här är delar av familjen samlade i ett av rummen.
Angie Gray
Gula villan år 1903. Troligen är det delar av familjen Beijer som syns i trädgården.
Solna stads bildarkiv
Kaféet kommer flytta in från dess nuvarande plats i en av de andra byggnaderna på gården och drivas av staden.
– Trogna besökare kommer att känna igen sig i inriktningen. Men temat är ”herrskapet”. Det blir en hemma-hos känsla från förr, även om inte alla stolar kommer att vara antika. Några rum anpassas lite extra för barn och vi kommer också att visa upp historian om de personer som bott i huset.
Smygtitt i vår
Under pågående renovering, och innan möbler och espressomaskiner kånkas in, kommer Gula villan och andra delar av gården att visas upp i öppna guidningar som man kan boka in sig på. Tiderna läggs ut löpande på stadens hemsida.
Den 5 september öppnar Gula villan i samband med att Överjärva gård invigs som friluftsmuseum.
Innan kaféet iordningsställs i Gula villan kan nyfikna boka in sig på historisk visning. Felicia Cederbladh är guide för förhandsvisningarna som även ger inblick i andra delar av gårdens historia.
Angie Gray