Om du ger dig ut på naturisar, läs detta först

Den här utrustningen bör du ha:

Ispiken: Kan användas till stakning i motvind och balanshjälp på svåråkt underlag, men viktigaste användningsområdet är som skridskoåkarens känselspröt. Med övning kan du lära dig att med pikning bedöma isens kvalitet och tjocklek.

Isdubbar: Ska sitta högt upp under hakan och så åtdragna att de sitter på plats, lösa isdubbar är svårare att hitta när du ligger i vaken. En visselpipa hör till och bör också sitta på samma ställe.

Livlina: Tillhör säkerhetsutrustningen och det är viktigt att du kan hantera den rätt och smidigt. Träna gärna. Linan ska sitta lätt tillgänglig någonstans utanpå ryggsäcken. Det ska gå att kasta den både från vaken och från isen utan att ta av ryggsäcken.

Hjälm och Skydd: Det finns alltid en risk att ramla när du åker skridsko på naturis. Du kan fastna i sprickor och underlaget kan förändras under turens gång. En hjälm, knäskydd och armbågsskydd förhindrar skador – och åk aldrig utan handskar.

Ryggsäcken: Inte bara ett fraktredskap utan även skridskoåkarens viktigaste flythjälp. För att ge maximal flytförmåga (och hålla torrt om du plurrar) packas alltid innehållet vattentätt. En skridskosäck bör ha 35-45 liters volym beroende på din kroppsvikt.

Extrakläder: Ha ombyte i en plastpåse i ryggsäcken, och gärna ett ordentligt rastplagg så att du håller värmen i pauserna.

Mobiltelefon: I vattentätt fodral för att kunna ringa 112 om något allvarligt händer eller 1177 om du behöver sjukvårdsupplysning.

Källa: Friluftsfrämjandet