Vårby

Niklas Klevelid kommer direkt från elevernas simtester. Han har slängt i sig lite nötter och offrar sin lunch för att prata med Mitt i.

Han undervisar i idrott på Vårbyskolan, är mentor för en fjärdeklass och är dessutom skyddsombud.

Han beskriver en arbetsdag där lektionerna följer på varandra och det finns väldigt lite tid för planering och återhämtning. När det var som värst för några år sedan höll han på att gå in i väggen.

– Det hade dragits in tjänster runt omkring som IT och liknande. När någon sade upp sig ersattes de inte.

Han säger att det har blivit bättre sedan dess.

– Det har satsats en del pengar, vi har blivit fler. Men det räcker inte. Det ligger alldeles förr mycket på vårt bord.

Arbetsbelastningen och stressen måste minska.

Han berättar hur han under en och samma dag har många olika roller.

– Jag kan börja en dag med att reda ut något som har hänt på Snapchat. Sedan kan jag ha en grupp där några har ganska stor npf-problematik. Det kanske händer en konflikt och då ska man ringa föräldrar och skriva incidentrapport till kommunen. Sedan ska man kommunicera på V-klass, delta i utvecklingsprojekt och ovanpå det städa ibland. Inget av det här är ju ett problem i sig – problemet är att det tar för mycket tid från kärnuppdraget: Att planera och genomföra kreativa lektioner.

Nilas Klevelid kommer direkt från simhallen. Hans arbetsdagar går i ett och det finns väldigt lite utrymme mellan lektionerna.

Christian Lärk

Undervisningtiden ska regleras

I juni klubbade riksdagen en arbetstidsreglering för lärare som innebär att deras undervisningstid ska begränsas. Niklas Klevelid tycker att det är ett steg i rätt riktning.

– Arbetsbelastningen och stressen måste minska. Vi måste få färre undervisningstimmar, mer tid för för- och efterarbete och mer tid för planering. För att få kvalitet måste vi få möjligheten att skapa kvalitet.

Klasserna på Vårbyskolan är relativt små jämfört med på många andra skolor.

– I mina barns klasser på Utsäljeskolan är de 29-30 barn, medan vi har 22-23 barn i klassen. Men våra fyror har ofta stora kunskapsluckor, framför allt när det gäller svenska språket. Jag får lägga mycket tid på att förklara saker, vilket tar tid från själva undervisningen och gör att eleverna få sämre förutsättningar.

Rasmus Lenefors (S), ordförande i grundskolenämnden.

Anna Z Ek

S: Fler behöriga lärare

Det nuvarande styret har ökat det socioekonomiska stödet till skolor i utsatta områden.

Hur kan situationen då fortfarande vara så ansträngd?

– Det här är tredje året i rad som vi höjer den socioekonomiska resursfördelningen. Men Huddinge är en av landets mest segregerade kommuner. Det är inget vi löser under en mandatperiod, säger Rasmus Lenefors (S), ordförande i grundskolenämnden.

För ett antal år sedan hade Huddinge den sämsta lärartätheten i landet. Den började förbättras i slutet av förra mandatperioden och har fortsatt så under den här – från 15,1 elever per lärare 2021 till 12,8 i fjol.

Men nu står kommunen med ett vikande elevunderlag.

– Vi vill ha fler behöriga lärare per elev. Vi vill anställa fler lärare, samtidigt som det behöver sättas i relation till att det förväntas bli 1 000 färre elever fram till 2030 i Huddinges skolor. Vi vill också behålla de lärare vi har trots mindre barnkullar.

Carl-Otto Engberg(L), oppositionsråd.

Anna Z Ek

L: Halvera klasstorlekarna

Liberalerna vill gärna profilera sig som ett skolparti och går till val på att halvera klasstorlekarna.

– Vi har ett nationellt vallöfte om max 20 elever i varje klass. I Huddinge vill vi börja med att halvera klasserna i lågstadiet. Vi har en läskris och vill fokusera på det svenska språket och då är det otroligt viktigt med mindre klasser, säger Carl Otto Engberg (L), oppositionsråd.

Hur ska det finansieras?

– Det är helt avgörande att sätta skolan först. Vi kommer att ha det som vår viktigaste fråga vid en eventuellt förhandling efter valdagen. Från vår vida finns det annat som kan stå åt sidan.