Tre öar i Stockholms skärgård – Utö, Möja och Arholma – håller på att ställas iordning för att bli servicepunkter för ö-borna om det blir kris eller krig.
Det handlar om service- och trygghetsplatser, så kallade SOT-punkter, där man bland annat ska kunna handla mat, tanka sin båt eller bil, betala räkningar och ringa. Som ett komplement till kommunernas trygghetspunkter.
– De här platserna har bra lägen och täcker tillsammans hela Stockholms skärgård. Befolkningen i skärgården ökar dessutom kraftigt under högsäsong och om det händer något behöver vi kunna hantera det, säger Patrik Cederlöf, utvecklingsledare på länsstyrelsen i Stockholm.
Patrik Cederlöf och Tereze Säll Patwary från länsstyrelsen. Här med Johan Sundman från Möja idrottsförening framför Möjahallen.
Tereze Säll Patwary
Matbutiken blir nav
SOT-punkterna i skärgården blir de första i södra Sverige. Det finns sedan tidigare i Jämtland och nu har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, avsatt 2,4 miljoner kronor till att upprätta det även på öarna.
På Möja är det matbutiken i Berg som blir SOT-punkt.
– Det känns jättekul, och bra för ön. Det innebär att vi kan hålla butiken och macken öppen även vid långvariga strömavbrott. För det är det värsta när sådant inträffar, att vi inte kan hålla öppet utan el och internet, säger Annika Karlsson, som driver matbutiken på Möja.
Öns sporthall, Möjahallen, som är trygghetspunkt, ska fungera som ett komplement och extra samlingsplats där man kan värma sig och laga mat.
"Det här hjälper oss jättemycket", säger Rickard Pettersson som driver Utö livs, en av de nya SOT-punkterna.
Privat
Skärgården mer utsatt vid krig
I Haninge är det matbutiken Utö livs som är SOT-punkt.
– Det är fantastiskt kul att vi väljs ut för detta. Det kommer hjälpa oss och hela ön jättemycket. Vi är ju väldigt utsatta här ute vid till exempel strömavbrott, då måste vi stänga butiken, säger Rickard Pettersson som driver Utö livs.
De kommer att gjuta en bottenplatta på baksidan av butiken för att ställa elaggregatet på, enligt Rickard Pettersson.
Även sjömacken kommer få reservkraft, och värdshuset, som kommunen planerar att göra till trygghetspunkt framöver, och där det också finns en avsaltningsanläggning för dricksvatten.
Allting håller på att byggas upp nu och när det är klart ska SOT-punkterna kunna användas direkt vid behov, av alla, inte bara ö-bor.
– Det kan vara vid till exempel snöoväder och stormar som orsakar längre strömavbrott, som isolerar ö-befolkningen. Skärgården är också mer utsatt om det skulle bli en krigssituation, säger Patrik Cederlöf.
Leverans av reservkraftsaggregaten sker vid årsskiftet och invigningen av de tre platserna är planerad till våren 2026.
Matbutiken i Berg på Möja blir en av skärgårdens SOT-punkter.
Tereze Säll Patwary
Hit kan Värmdöborna komma om det blir kris eller krig
Vet du var du kan få hjälp om du är utan el och vatten under en längre tid?
Fyra ställen på Värmdös fastland kan öppnas upp och bli så kallade trygghetspunkter.
Nyligen öppnade kommunen en av sina trygghetspunkter, församlingshemmet Sjöliden i Fruvik på Värmdölandet.
Syftet var att visa för Värmdöborna att de finns, vad de är till för och i vilka situationer de öppnas upp.
Per och Malin Lind från Ingarö passade på att kolla in en av Värmdös trygghetspunkter, Sjöliden.
Eva Tonström
Extra el och vatten
Två av de som kom dit var Ingaröborna Malin och Per Lind.
– Vi var nyfikna på vad som finns här. Vi har fått massa bra information om vad man ska tänka på om krisen eller kriget kommer, vad man ska ha hemma och så, och vi har pratat en hel del med Röda korset, säger Per Lind.
Värmdö har fyra trygghetspunkter på fastlandet och fem ute i skärgården och de drivs av kommunen ihop med församlingarna och Röda korset. Där finns reservkraft för att exempelvis kunna ladda mobiler, få värme och vatten, information och kunna larma 112 om man behöver.
Men det går inte att sova där och det erbjuds ingen mat, bara varm dryck som buljong, nyponsoppa och te eller kaffe.
– Däremot finns möjlighet att laga och värma egen mat om man har med sig det, säger Alexander Ivarsson, beredskapssamordnare i Värmdö kommun.
När öppnas en trygghetspunkt?
– Vid större händelser som leder till störningar i till exempel elnät, vattenförsörjning, värme och internet, som påverkar många människor under relativt lång tid, säger Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö kommun.
Ulla Sundberg, ordförande i Röda korset på Värmdö, och Päivi Suomivirta från samma förening med Daniel Handberg, församlingspedagog hos Värmdö församling.
Eva Tonström
Ett exempel i närtid var efter bussolyckan på Farstabron, när två personer dog, berättar han. På mindre än två timmar hade de öppnat trygghetspunkten Kyrkettan i Gustavsberg.
– Då mobiliserade vi alla resurser eftersom vi inte visste omfattningen, om bussen var full med skadade passagerare. Vi bedömde att det var bättre att växla ned om det behövdes, säger Johan Berglind.
Andra situationer har varit bränder i flerbostadshus när många boende behövt evakueras och snöoväder som slagit ut strömmen i stora delar av Värmdö.
Ett syfte med en trygghetspunkt är att ge kommuninvånarna viktig information.
Eva Tonström
De har jobbat med att förbättra kontaktvägar och nätverk av aktörer som ska hjälpa till, vilket har gjort att det nu går snabbt att öppna upp en trygghetspunkt, enligt Johan Berglind.
Röda korset har ökat antalet krisstödjare
Röda korset i Nacka-Värmdö har tredubblat sitt team med ideella krisstödjare till 25 personer det senaste året, varav 15 är stationerade i Värmdö.
– De utbildas i att stötta människor vid katastrofer och kriser och är en del av den höjda beredskap inom Röda korset, säger Päivi Suomivirta, som fanns med på trygghetspunkten Sjöliden.
Församlingarna håller med lokaler och personal.
– Jag tror att det finns behov av en lokal där man känna trygghet och samlas om det uppstår en kris. Sjöliden rymmer många människor och ligger bra, det är lätt att ta sig hit, säger Daniel Handberg, församlingspedagog i Värmdö församling.
Du bör ha en beredskapslåda hemma om krisen eller kriget kommer.
Eva Tonström
Kommunen bistår också med personal.
Men många Värmdöbor vet inte var deras närmaste trygghetspunkt ligger.
– Nej, jag har ingen aning men det borde väl vara någonstans på Ingarö tänker jag, säger Malin Lind.
Det här ska bli bättre, enligt Johan Berglind.
– Vi jobbar på det och planen är att inom kort kunna lägga upp tydligare information om det här på kommunens hemsida och i våra andra kanaler, säger han.
Här finns Värmdös trygghetspunkter
Sjöliden (Värmdö församling)
Kyrkettan (Gustavsberg-Ingarö församling)
Församlingshemmet i Pilhamn, Ingarö (Gustavsberg-Ingarö församling)
Klockargården på Djurö (Djurö, Möja och Nämdö församling)
På kärnöarna samarbetar kommunen med ö-bor och hembygdsföreningar:
Möja idrottshall
Sandhamns gamla skola
Hembygdsgården Svartsö
Hembygdsgården Runmarö
Hembygdsgården Nämdö
Hesa Fredrik (VMA) finns på fem platser i Gustavsberg. Boende i övriga delar av kommunen är hänvisade till meddelanden på radio, tv eller via sms.
Källa: Värmdö kommun
Det här ska du ha hemma
Konserver och annat ätbart som klarar sig utan kyl och frys
Ljus och tändstickor
Ficklampa och extra batterier
Radio med batteri
Vattendunkar
Första hjälpen-kit, hygienartiklar och extra medicin
Kontanter och en lapp med viktiga telefonnummer
Filtar och varma kläder
Campingkök eller utomhusgrill
Alternativ värmekälla
Man ska packa så att man klarar sig i en vecka.
Källa: Värmdö kommun
Per och Malin Lind från Ingarö besökte en av Värmdös trygghetspunkter, Sjöliden, förra veckan. Här med Johan Berglind, säkerhetssamordnare, och Alexander Ivarsson, beredskapssamordnare, från Värmdö kommun.
Eva Tonström
Hit kan Värmdöborna komma vid kris eller krig
Rättelse: I en tidigare version av artikeln angavs att Utö Värdhus redan är en kommunal trygghetspunkt, vilket inte stämmer.