I ett av fallen där dom fallit bluffade en klinikansvarig tandläkare vid två mottagningar i söderort Försäkringskassan på nästan åtta miljoner kronor. Detta genom att begära ut tandvårdsbidrag för behandlingar som aldrig ägt rum. När åklagare och polis började forska i saken framkom fullständigt orimliga uppgifter.
I det andra fallet lurades banker att betala ut över 100 miljoner kronor i bolån till personer utan tillräcklig kreditvärdighet. Huvudmannen i den dömda ligan, en Bagarmossenbo, dömdes också för nästan 1 200 fall av penningtvättsbrott, där han bland annat använt olika företagskonton. Hovrätten räknar med att åtminstone 40 miljoner kronor omsatts på kontona.
Tandläkare döms till fängelse för miljonbluff
Tandläkaren bluffade till sig miljoner utan att laga tänder.
Nu har tingsrätten dömt tandläkaren och en ekonomiansvarig på två tandvårdskliniker i söderort till fängelse.
Till slut anade Försäkringskassan oråd och började titta närmre på vad som egentligen pågick på tandvårdsklinikerna. Misstankarna om att grova bedrägerier pågick stärktes och då kopplades polisen och Ekobrottsmyndigheten (EBM) in. I november väcktes åtal mot två män som inte längre finns kvar på klinikerna. Bland annat för att ha plockat ut tandvårdsbidrag för nästan 8 miljoner kronor genom att bluffa Försäkringskassan.
Bluffen: 103-åring fick tandvård på julafton
Många av besöken verkade orimliga. Ekobrottsmyndigheten har bland annat lyft fram hur man på julafton 2021 skulle haft full rulle på en av klinikerna. Då skulle besökare från hela landet ha begett sig till söderort för icke akut tandvård. En av dem ska ha varit 103 år enligt de utplockade tandvårdsbidragen.
– De aktuella patienterna var hemmahörande i bland annat Skåne och Göteborgsområdet. Elva av dem var 96 år eller äldre vid de påstådda besöken, sa Ann Lidén som är åklagare vid EBM i ett pressmeddelande i samband med åtalet.
Investerade i restaurang
De två männen, en klinikansvarig tandläkare och en ekonomiansvarig åtalades även för grovt penningtvättsbrott. Enligt åtalet investerade de också 4,5 miljoner kronor från Försäkringskassan i en restaurang i innerstan.
– Detta är ett exempel på tillitsbaserade utbetalningssystem där det saknas tillräckliga kontrollmekanismer och som därför systematiskt utnyttjas av kriminella. Det här är systemhotande brottslighet som hotar vår välfärd, sa Anna-Karin Hansen, chef för EBM:s brottsförebyggande kansli i samband med åtalet.
Bluffade om 6 000 personer
Stockholms tingsrätt dömde på fredagen båda männen till fängelse. Tandläkaren som också var klinikansvarig får fyra års fängelse. Den ekonomiansvarige mannen två års fängelse. Enligt tingsrätten går det inte att bevisa att den ekonomiansvarige ska ha varit delaktig i bluffandet med tandvårdsbidrag på så sätt att han går att anse som gärningsman eller medhjälpare.
Däremot fälls den klinikansvarige tandläkaren för två fall av grova bidragsbrott. Tingsrätten menar att det är bevisat att tandvårdsbidrag för över 6 000 personer betalats ut från Försäkringskassan utan att vård skett. Båda männen förnekar brott, men ifrågasätter enligt domen inte att det bluffats på klinikerna. Men mot klinikchefen finns flera bevis, bland annat anställda som vittnar om hur ersättning begärts ut i deras namn och hur mannen fjärrstyrde datorer.
Båda männen frias dock från fyra åtal om grova bokföringsbrott. Tandvårdsbidragen bokfördes som intäkter hos bolagen, men åklagarna menar att bokföringen varit felaktig då pengarna egentligen tillhörde Försäkringskassan. Tingsrätten skriver i sin dom att bokföringen i och för sig varit missvisande, men att det när tandvårdsbidragen bokfördes inte fanns några återkrav från Försäkringskassan.
Köpte restaurang för pengarna
För 4,5 miljoner kronor som kommit från bidragsbrotten slår tingsrätten fast att männen våren 2022 köpte en restaurang i innerstan. Detta skedde i samband med att Försäkringskassan började granska de utbetalade tandvårdsbidragen och påbud om återkrav kom.
Båda männen undertecknade ett skuldbrev vid affären. Tandläkaren nekar till detta men tingsrätten binder honom genom andra omständigheter till affären. Tingsrätten slår också fast att den ekonomiansvarige mannen med sin insyn i bolagen måste känt till att pengarna kom från felaktigt utbetalade tandvårdsbidrag. Båda har nu fällts för grovt penningtvättsbrott.
Fotnot: Mer om domarna i faktarutan.
Det här är systemhotande brottslighet som hotar vår välfärd.
Åtalspunkterna och domarna för männen
Två fall av grovt bedrägeri alternativt grovt bidragsbrott:
Tandläkaren döms för grova bidragsbrott. Den ekonomiansvarige frias.
Fyra fall av grovt bokföringsbrott:
Både tandläkaren och den ekonomiansvarige frias.
Grovt penningtvättsbrott:
Både tandläkaren och den ekonomiansvarige döms.
Dopningsbrott:
Den ekonomiansvarige döms.
Straff:
Tandläkaren: Fyra års fängelse. Ekonomiansvarig: Två års fängelse.
Båda männen får också näringsförbud i fem år.
Tandläkaren har fått värden för drygt 6 miljoner kronor beslagtagna. Vad som händer med dessa kommer att avgöras senare.
Företagsbot:
En av tandvårdsklinikerna har fått en företagsbot på sex miljoner kronor.
Källa: Stockholms tingsrätt
Kunderna till tandläkarmottagningarna i söderort kom från norr till syd enligt de tandvårdsbidrag som plockats ut.
Mostphotos/Polisens förundersökning
Tandläkare döms för miljonbluff
Varnar
I höstas varnade Ekobrottsmyndigheten och andra myndigheter för att den organiserade brottsligheten eller personer med kriminella avsikter startar, tar över eller infiltrerar vårdcentraler och andra företag i välfärdssektorn.
– Det allvarliga är att vårt samhällssystem bygger på tillit. Vi ser att lagstiftningen inte riktigt hängt med utvecklingen i form av kontrollmöjligheter. När pengar går till kriminella eller personer som inte har rätt till dem urholkar det välfärdssystemen monetärt. Det skadar också tilliten till demokratin, rättssystemet och välfärdssystemen om vi inte skyddar oss, säger Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrott, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism på SKR.
Även patientsäkerheten hotas när kriminella driver vårdcentraler, påpekar Christina Kiernan på SKR.
SKR
Miljarder i brottsvinster
SKR har lämnat över förslag på åtgärder för att komma till rätta med välfärdsbrotten till regeringen. Flera förslag för att komma åt den ekonomiska brottsligheten i företag kommer även kriminologen Amir Rostami och sociologen Hernan Mondani med i en ny rapport på uppdrag av Stockholms Handelskammare. En studie de gjorde om personer i den organiserade brottsligheten visade att 3 av 10 haft företagsengagemang. Amir Rostami bedömer att den kriminella ekonomin snart närmar sig en omsättning på 200 miljarder kronor. Den organiserade brottsligheten är systemhotande:
– Dels genom att den främjar osund konkurrens och människoexploatering, sa Rostami på ett seminarium av handelskammaren och berättar vidare att legitimiteten för bland annat svenska finans- och socialförsäkringssystem riskerar att försämras vilket vidare kan påverka både tillit och skattemoral.
Regeringen jobbar sedan innan på ändringar i sekretesslagstiftningen som går ut på att myndigheter och andra aktörer, exempelvis privata skolor och vårdcentraler, ska dela mer uppgifter till polis och åklagare för att bekämpa brottslighet. I december presenterades också en utredning om ökad kontroll av tandvårdssektorn.
Bagisbons liga lurade banker att låna ut över 100 miljoner
Med hjälp av falska arbetsgivarintyg och löner lurades bankerna att låna ut pengar till bostadsköp. En man från Bagarmossen pekas ut som ligans ledare. Han ska förutom fängelse och utvisning bli av med vinster från bostadsförsäljningar, båt och Rolexklocka.
Ligan hade fasaden av företag med kontor vid bland annat Globen, i Hammarby sjöstad, på Södermalm och i Årsta. Ligaledaren, en nu 50-årig man, jobbade även med bedrägerierna ifrån hemmet i Bagarmossen där han greps.
Affärsidén, eller snarare brottsuppläget, var att hjälpa personer utan tillräckliga inkomster att få lån till köp av bostäder. Bankerna lurades med hjälp av falska arbetsgivarintyg och falska löneuppgifter från företag.
– Det finns åtal kring bolån sedan förr. Men jag har inte sett något i den här omfattningen tidigare, sa Nils Råby, åklagare på Ekobrottsmyndigheten, i samband med att tingsrättsdomen som kom för två år sedan.
Domen i tingsrätten omfattade ett stort antal bolånekunder och lån för 116 miljoner kronor som inte skulle beviljats om bankerna inte tagit del av falska uppgifter. Sju personer har dömts för inblandning, varav de fyra som fick strängast straff överklagade till hovrätten. Förundersökningen består av flera tusen sidor.
Kund nappade på annons
Ett vittne som fått hjälp med bolån för en bostadsrätt genom ligan berättar att hon såg en annons om en mäklarfirma som hjälpte till med handlingar och förberedelser. Hon uppger att hon frågade om hon skulle lämna arbetsgivarintyg och lönespecifikationer, men fick till svar att detta skötte firman. När lånet väl var beviljat betalade hon 85 000 kronor kontant. I ett annat fall fick två svägerskor lån på 5,5 miljoner kronor för att köpa hus. Men deras inkomstuppgifter eller arbetsgivare som redovisades för banken stämde inte överens med verkligheten. I många fall har kunderna betalat över 100 000 kronor till ligan för hjälp med bolån.
Hovrätten har nu skärpt fängelsestraffen för tre av de fyra personerna som överklagade. Bagarmossenbon får sitt straff höjt från fem års fängelse till sex år, men ska också utvisas och får näringsförbud. Han ska också betala 7,5 miljoner kronor till staten. Mannen ägde bland annat fyra fastigheter som sedan sålts med vinst. Men pengarna blir han av med. På fastigheterna stod personer vars identiteter blivit utnyttjade.
Nekar
Bagrmossenbon har nekat och hävdat att han inte haft något med bolånverksamheten att göra. Han har i stället jobbat som projektledare för byggen och genom detta diskuterat finanser. I den egenskapen har han också besökt platser där han blivit fotograferad av polisens spanare hävdar han. I närheten fanns ligans kontor. I bevisningen mot mannen ingår bland annat avlyssning.
– Nöjd är kanske fel att säga. Vi hade yrkat på högre straff. Men det är tillfredsställande att hovrätten skärper straffen, säger åklagaren Jonas Bergendal på Ekobrottsmyndigheten efter hovrättsdomen.
I brottsupplägget fanns även balter som lockats till Sverige genom bjudresor. De vistades i Sverige under kort tid, men fick under tiden tiden hjälp att skaffa svenska id-kort och bankkonton. På deras konton som ligan tog över fördes pengar från bolåneverksamheten in. Men ligan har också fört över pengar till bolag som ligan har anknytning till.
I hovrättens dom behandlas 54 av de bolån som åklagarna menar ligan hjälpt till med. Brottsvinsten för detta beräknas till cirka 4 miljoner kronor. Men antalet felaktiga bolån ligan medverkat till är sannolikt långt större. I samband med tingsrättsdomen fanns nämligen 150 parallella brottmål riktade mot olika låntagare. Och hovrätten konstaterar att drygt 40 miljoner kronor i omsättning på diverse konton är att betrakta som penningtvättsbrott. Enligt hovrätten har Bagarmossenbon gjort sig skyldig till nästan 1 200 fall av detta.
Systemhotande brottslighet
Åklagaren Jonas Bergendal menar att ligans verksamhet varit systemhotande brottslighet.
– Bankernas liksom flera myndigheters verksamhet bygger på tillit. Man utgår från att inlämnade uppgifter är korrekta. Försvinner tilliten måste bankerna göra väldigt mycket kontroller vilket blir dyrt och kan påverka låneräntorna. Om felaktigheterna fortsätter kan inte heller andra aktörer som lånar ut pengar till bankerna lita på att bankerna har korrekta uppgifter. Det skadar kreditmarknaden, säger Jonas Bergendal.
Han nämner även de utnyttjade balternas identiteter som systemhotande brott. Identiteterna kan användas för att exempelvis söka lån och köpa fastigheter eller starta företag. I balternas fall startade man konton. Men inte bara.
– Man har registrerat personer vars identiteter man kan använda på olika sätt utan att de finns i Sverige. I det här fallet har man ju också skrivit personer på fastigheter.
Bankernas liksom flera myndigheters verksamhet bygger på tillit
Hovrättsdomen: Nästan 1 200 penningtvättsbrott
50-årig man i Bagarmossen
Dömd för 1 187 fall av penningtvättsbrott, men också 49 fall av grovt bedrägeri med urkundsförfalskning, tre fall av grovt bokföringsbrott och urkundsförfalskning.
Hovrätten höjer straffet från fem års fängelse till sex år.
Han döms också till näringsförbud, utvisning och ska betala 1,5 miljoner kronor till staten. Han blir också av med 6 miljoner kronor i vinster från bostadsförsäljningar, Rolexklocka och båt.
55-årig man i Hägersten
Dömd för 152 fall av penningtvättsbrott och 22 fall av grovt bedrägeri med urkundsförfalskning. Straffet höjs från fyra års fängelse till fyra och ett halvt år. Han ska bland annat också betala 543 000 kronor i skadestånd till staten.
33-årig man i Sollentuna
Dömd för 19 fall av medhjälp till penningtvättsbrott och 31 fall av grovt bedrägeri med urkundsförfalskning. Tingsrättens straff på fyra års fängelse består. Han ska också betala 2,1 miljoner kronor i skadestånd till staten, varav 1,5 miljoner kronor från vinster vid bostadsförsäljningar.
29-årig kvinna i Skärholmen
Dömd för 19 fall av grovt bedrägeri med urkundsförfalskning och ett fall av urkundsförfalskning. Straffet höjs från tre års fängelse till fyra år. Hon ska också betala 76 000 kronor till staten.
Källa: Svea hovrått
Span. Bagarmossenbon fotograferad när han träffar en okänd man utanför ett av ligans kontor. Polisen spanade under lång tid och på flera platser. Åklagaren Nils Råby ledde förundersökningen.
Polisen/Mikael Gustavsen