Ligan hade fasaden av företag med kontor vid bland annat Globen, i Hammarby sjöstad, på Södermalm och i Årsta. Ligaledaren, en nu 50-årig man, jobbade även med bedrägerierna ifrån hemmet i Bagarmossen där han greps.

Affärsidén, eller snarare brottsuppläget, var att hjälpa personer utan tillräckliga inkomster att få lån till köp av bostäder. Bankerna lurades med hjälp av falska arbetsgivarintyg och falska löneuppgifter från företag.

– Det finns åtal kring bolån sedan förr. Men jag har inte sett något i den här omfattningen tidigare, sa Nils Råby, åklagare på Ekobrottsmyndigheten, i samband med att tingsrättsdomen som kom för två år sedan.

Domen i tingsrätten omfattade ett stort antal bolånekunder och lån för 116 miljoner kronor som inte skulle beviljats om bankerna inte tagit del av falska uppgifter. Sju personer har dömts för inblandning, varav de fyra som fick strängast straff överklagade till hovrätten. Förundersökningen består av flera tusen sidor.

Kund nappade på annons

Ett vittne som fått hjälp med bolån för en bostadsrätt genom ligan berättar att hon såg en annons om en mäklarfirma som hjälpte till med handlingar och förberedelser. Hon uppger att hon frågade om hon skulle lämna arbetsgivarintyg och lönespecifikationer, men fick till svar att detta skötte firman. När lånet väl var beviljat betalade hon 85 000 kronor kontant. I ett annat fall fick två svägerskor lån på 5,5 miljoner kronor för att köpa hus. Men deras inkomstuppgifter eller arbetsgivare som redovisades för banken stämde inte överens med verkligheten. I många fall har kunderna betalat över 100 000 kronor till ligan för hjälp med bolån.

Hovrätten har nu skärpt fängelsestraffen för tre av de fyra personerna som överklagade. Bagarmossenbon får sitt straff höjt från fem års fängelse till sex år, men ska också utvisas och får näringsförbud. Han ska också betala 7,5 miljoner kronor till staten. Mannen ägde bland annat fyra fastigheter som sedan sålts med vinst. Men pengarna blir han av med. På fastigheterna stod personer vars identiteter blivit utnyttjade.

Nekar

Bagrmossenbon har nekat och hävdat att han inte haft något med bolånverksamheten att göra. Han har i stället jobbat som projektledare för byggen och genom detta diskuterat finanser. I den egenskapen har han också besökt platser där han blivit fotograferad av polisens spanare hävdar han. I närheten fanns ligans kontor. I bevisningen mot mannen ingår bland annat avlyssning.

– Nöjd är kanske fel att säga. Vi hade yrkat på högre straff. Men det är tillfredsställande att hovrätten skärper straffen, säger åklagaren Jonas Bergendal på Ekobrottsmyndigheten efter hovrättsdomen.

I brottsupplägget fanns även balter som lockats till Sverige genom bjudresor. De vistades i Sverige under kort tid, men fick under tiden tiden hjälp att skaffa svenska id-kort och bankkonton. På deras konton som ligan tog över fördes pengar från bolåneverksamheten in. Men ligan har också fört över pengar till bolag som ligan har anknytning till.

I hovrättens dom behandlas 54 av de bolån som åklagarna menar ligan hjälpt till med. Brottsvinsten för detta beräknas till cirka 4 miljoner kronor. Men antalet felaktiga bolån ligan medverkat till är sannolikt långt större. I samband med tingsrättsdomen fanns nämligen 150 parallella brottmål riktade mot olika låntagare. Och hovrätten konstaterar att drygt 40 miljoner kronor i omsättning på diverse konton är att betrakta som penningtvättsbrott. Enligt hovrätten har Bagarmossenbon gjort sig skyldig till nästan 1 200 fall av detta.

Systemhotande brottslighet

Åklagaren Jonas Bergendal menar att ligans verksamhet varit systemhotande brottslighet.

– Bankernas liksom flera myndigheters verksamhet bygger på tillit. Man utgår från att inlämnade uppgifter är korrekta. Försvinner tilliten måste bankerna göra väldigt mycket kontroller vilket blir dyrt och kan påverka låneräntorna. Om felaktigheterna fortsätter kan inte heller andra aktörer som lånar ut pengar till bankerna lita på att bankerna har korrekta uppgifter. Det skadar kreditmarknaden, säger Jonas Bergendal.

Han nämner även de utnyttjade balternas identiteter som systemhotande brott. Identiteterna kan användas för att exempelvis söka lån och köpa fastigheter eller starta företag. I balternas fall startade man konton. Men inte bara.

– Man har registrerat personer vars identiteter man kan använda på olika sätt utan att de finns i Sverige. I det här fallet har man ju också skrivit personer på fastigheter.