Solberga
Inne i Solberga panncentral står den gamla pannan kvar, mitt i den stora maskinhallen. Ingen har eldat kol här på decennier. Ändå finns kol finns kvar i slutna behållare i taket, liksom många andra rester från en svunnen tid.
Snart kan det mesta vara bortforslat. I september fattar stadsbyggnadsnämnden beslutet att omvandla panncentralen till ett allaktivitetshus där människor kan umgås, hålla möten och delta i kulturlivet.
– Vi vill ge tillbaka panncentralen till Solbergaborna. Därför vill vi öppna upp och ta till vara på det här huset, som också är kulturhistoriskt viktigt, säger Maria-Elsa Salvo (S), ledamot i stadsbyggnadsnämnden.
Solberga panncentral stod klar 1950 och är grönmärkt för sitt stora arkitektoniska och kulturhistoriska värde.
Angie Gray
Den stora maskinhallen sedd från ett övre plan. Högt till höger syns grå behållare, där kol fortfarande finns kvar. Det släpptes ner i pannan nedanför.
Angie Gray
Maria-Elsa Salvo är på plats i panncentralen ihop med Max Otterman (S), ledamot i Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd. Han har arbetat mycket med frågan lokalt och haft kontakt med det lokala föreningslivet som i åratal har påtalat bristen på mötesplatser i Solberga.
– Det har hållits workshops i stadsdelen för att ta reda på vad människor i Solberga vill ha. Arbetet med att lyssna in det ska fortsätta, säger han.
"Uråldrig teknik"
I maskinhallen, med högt i tak och stora ytor, är en scen självklar, tycker både Maria-Elsa Salvo och Max Otterman.
Jörgen Söderström, som arbetat som drifttekniker i panncentralen i många år, är med på noterna.
– Tekniken härinne är uråldrig. Nu finns bättre, mer miljövänlig teknik som levererar värme så det är bra att man kan göra något nytt av panncentralen. Livet går vidare, säger han.
Driftteknikern Jörgen Söderström visar en styrpanel med en äldre karta över Solberga. Röda lampor lyste vid adresserna, om något var fel. Maria-Elsa Salvo (S), ledamot i stadsbyggnadsnämnden och. Max Otterman (S), ledamot i Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, tittar på.
Angie Gray
Driftteknikern Jörgen Söderström visar flottören, som visade hur mycket olja som fanns kvar i tanken, när pannan drevs med olja.
Angie Gray
Solberga panncentral togs i drift på 1950-talet, för att försörja den nya stadsdelen med värme. De första åren drevs den med kol, sedan med olja, sedan med stadsgas. Nu har anläggningen varit i princip stängd i över tio år och Solbergaborna får sin värme från Högdalenverket.
Kolet ligger kvar
Men mycket finns alltså kvar härinne. Jörgen Söderström bjuder på en rundtur. I källaren står asktransportörerna på rad – behållare dit askan från förbränningen ramlade ner och förvarades innan den fraktades ut ur huset.
Tar man i stället en vindlande trappa upp i byggnaden hamnar man vid ett långt transportband, dit kolet kom med en hiss och sedan transporterades vidare till kolpannan.
– Som ni ser finns det mycket kol kvar här uppe. Vi har inte lyckats hitta en bra metod för att frakta bort det, säger Jörgen Söderström och tittar ner i de djupa behållarna vid sidan av transportbandet.
Driftteknikern Jörgen Söderström vid transportörsbandet högt upp i byggnaden. Hit upp fraktades kolet med en hiss och lades på bandet för frakt till pannan.
Angie Gray
Askan från förbränningen i pannan hamnade i så kallade asktransportörer i källaren. Där förvarades den innan den fraktades bort.
Angie Gray
Grönmärkt byggnad
Både själva panncentralen och den tegelgula kontorsbyggnaden strax intill ska öppnas upp för publika verksamheter. Dessutom ska gården utanför kunna användas, till en uteservering eller till evenemang kopplade till verksamheter i byggnaderna.
– Vi har arbetat mycket förebyggande i Solberga, som förut var en utsatt plats. Nu fortsätter vi det arbetet. Solberga behöver den här platsen, säger Max Otterman.
Visionsbild av punkthuset som ska ligga vid Folkparksvägen, med panncentralen bakom.
Nyréns arkitektkontor
Visionsbild av panncentralen sedd från Kristallvägen med det ena planerade punkthuset till vänster.
Nyréns arkitektkontor
85 bostäder ingår i projektet
Solberga panncentral med kontorsbyggnad stod klara 1950. Byggnaderna är grönmärkta av Stockholms stadsmuseum, på grund av sina höga arkitektoniska och kulturhistoriska värden.
Byggnadernas karaktär ska bevaras. Panncentralen behåller till exempel den höga skorstenen, det sluttande taket, de mönstergjutna betongfasader och portarna.
Länkbyggnaden mellan panncentralen och kontoret rivs.
I detaljplanen ingår även bygge av två punkthus i närområdet, med totalt 85 bostäder.
Detaljplanen antas i september. När ombyggnationer och nybyggen kan starta beror bland annat på eventuella överklaganden. Panncentralen måste också saneras.
Källa: Stadsbyggnadskontoret