Frösunda
Det är ännu kallt i luften men solen skiner och äntligen har våren kommit. Här är tyst förutom fågelkvittret men från stallet hörs mjuka små mu-ljud från korna.
Kalvar och kor i stallet. Några dagar efter vårt besök fick alla sina klövar verkade, viktigt för att de ska må bra och slippa skador.
judit nilsson
Fredrik Andersson, som driver gården med sin fru Marianne Holmström, förklarar att det är mammornas sätt att kommunicera med kalvarna.
Eget stall
Kor och kalvar står numera i ett eget stall och tjurarna i ett annat.
– Annars håller tjurarna på och lever rövare. De känner att korna blir brunstiga. Tre veckor efter kalvningen kan de komma i brunst och utsöndrar feromoner. Det känner tjurarna.
Kalven har brun teckning runt ögongen. Det är bra för då slipper de flugor, som dras till vitt.
judit nilsson
Tarby gård
Har anor sedan 1300-talet och ägdes först av kyrkan, därpå av Uppsala universitet. Fredrik Andersson och Marianne Holmström blev arrendatorer på 1990-talet och tog över gården 2006.
När kalvningen är klar finns runt 150 köttdjur av herefordras på Tarby. Till hösten köps fler in och antalet stiger till 200 för att sjunka igen i takt med att de slaktas.
Köttet säljs i den egna butiken och i köttlådor direkt till kunden.
Korna arrenderas också ut för bete i Upplands Väsby och Rosersberg.
Tarby har också äggproduktion med 3 700 hönor. Äggen säljs både i egna butiken och i andra gårdsbutiker.
Gården har 100 hektar egen och 100 hektar arrenderad åkermark samt 25 hektar bete.
Källa: Fredrik Andersson och Land Lantbruk
Fredrik Andersson har haft kor i flera decennier och är bra på att läsa av dem.
judit nilsson
De kor som kalvat står i en grupp, i en annan småkvigor och längst in ligger den sista dräktiga kon och vilar i halmen. Mars och april har varit intensiva.
Sätesbjudning
Ofta kommer kalvarna på natten och då får Marianne Holmström springa ner och kolla att det gått bra.
– Hon hämtar mig om hon behöver hjälp. För kalven måste komma ut åt rätt håll, med framben och näsan först.
Årets kalv är en liten kviga. De får alltid samma namn som sin mamma så det namn ni läsare kommer på blir hennes andranamn.
judit nilsson
Om kalven ligger med bakbenen först måste den dras ut. Annars finns det risk att den drar i sig fostervatten och får lunginflammation.
Vi får hälsa på den färskaste, som bara är några dagar gammal och ännu inte blivit märkt. Det är en pytteliten kviga med späda ben och brun teckning runt ögonen.
Yngsta kalven får en kram av mamma.
judit nilsson
Den ska nu Mitt i Vallentunas läsare få vara med att döpa. Varje år döps kalvarna med samma begynnelsebokstav.
Zmarta namn
I år har man kommit fram till den knepiga bokstaven Z, vilket kräver mer uppfinningsrikedom än vanligt när ni läsare nu ska komma på ett bra namn.
Svara antingen på mejl, adressen finns under artikeln, eller i kommentarstrådarna på Facebook.