Jordbro/Gladö
Maris Kamss sätter på sig handskar för att tanka lastbilen med den minus 160 grader kalla flytande biogasen.
– En full tank kan jag köra max 250 kilometer på, beroende på hur tung lasten är, säger han och kopplar den nedfrusna slangen till lastbilstanken.
Hit, till den nyinvigda biogasstationen i Jordbro, har gasen inte rest långt. Den framställs på St1 Biokrafts anläggning i Gladö av matavfall.
För att bli flytande kyls biogasen ner till minus 160 grader.
Judit Nilsson
I år ska Södertörnbornas slängda julmat i de bruna matavfallspåsarna komma dit, bli flytande biogas, köras till stationen i Jordbro och tankas ut i bilar som kör varor till verksamheter igen. Som ett eget lokalt kretslopp.
– Det är helt fantastiskt. Varje gång jag säger det låter det nästan lite för bra för att vara sant, säger Fredrik Nordin, som ansvarar för St1 Biokrafts nordiska stationsnätverk.
Det här är deras mest lokala upplägg i Sverige, och den nya stationen är deras första i Stockholm.
De bruna påsarna med matavfall tas till anläggningen i Gladö där de blir till biogas.
Malin Lövkvist
Så mycket mat slänger svenskarna varje år
Svenska hushåll slänger cirka 16 kilo mat per person och år.
18 kilo mat och dryck hälls ut i vasken per person och år.
För en familj med två vuxna och två barn blir det drygt 130 kilo om året.
Källa: Livsmedelverket
Slänger mer grönkål är julskinka
20–30 kilo matavfall driver en tung lastbil en mil. Hur mycket flytande biogas man kan framställa beror på vad det är för mat.
– Ju fetare innehåll, desto mer energirikt är det.
Enligt en rapport från Livsmedelverket från i fjol ökar svenskarnas matsvinn under julen med drygt 40 procent. Men på anläggningen i Gladö är produktionen ganska jämn över julen.
– Det beror troligen på att det är minskad verksamhet i restauranger och företag, medan hushållens svinn ökar, säger Fredrik Nordin.
De ser inte heller att svinnet som kommer till deras anläggning är fetare över julen.
– Det kan nog vara så att det är grönkålen vi slänger och inte den fetare julmaten.
Det kan nog vara så att det är grönkålen vi slänger.
Sorteras hållbarhetschef Lovisa Curman på den nya stationen i Jordbro.
Judit Nilsson
Lokala transporter
Sortera har en av sina anläggningar några hundra meter från stationen. Företaget startades i Jordbro 2006 och har nu 1000 anställda totalt.
För dem är biogasen ett av de förnybara bränslen som de kan köra på utan för stora initiala investeringskostnader. Långsiktigt vill de elektrifiera en stor del av sina 500 tunga lastbilar som en del i att nå företagets klimatmål. Biogasen är ett steg på vägen dit, och kommer troligen vara en del av deras bränslelösningar även framöver.
– Kan vi inte tanka lokalt får våra förare åka längre sträckor. Det är jätteviktigt för oss att det finns så här nära. Finns inte infrastrukturen så vågar man inte satsa på ny teknik, säger Lovisa Curma, hållbarhetschef på Sortera.
Att bränslet är lokalproducerat är en extra fördel.
– Det är fantastiskt för oss att få vara med i en kedja där biogasen produceras av Haningebornas matavfall, säger hon.
Lovisa Curman och Maris Kamss visar hur en av Sorteras lastbilar tankas med biogasen. Bolaget försöker även tvätta och serva sina lastbilar lokalt.
Judit Nilsson
Så görs flytande biogas i Gladö
De bruna papperspåsarna med matavfall kommer till anläggningen där vatten tillsätts och blir till en gröt.
Gröten kan även blandas med till exempel slakteriavfall.
Gröten värms upp till 70 grader för att få bort salmonella och kolerabakterier. Samtidigt bildas biogas och restavfallet blir biogödsel.
Därefter renas gasen så att metaninnehållet höjs till minst 99 procent.
Sedan kyls gasen ner till minus 160 grader för att bli flytande, vilket ger högre energitäthet som gör att den kan transporteras längre.
Källa: Mitt i/Biokraft