Den slår emot oss så fort vi kliver ur bilen. Lukten av ruttna matrester ligger som en våt filt över området och är svår att värja sig mot.

– Man vänjer sig, jag känner den inte längre, säger Thomas Forsberg, driftschef på Biokraft.

Han visar oss runt på Biokrafts anläggning i Gladö. Det är här som de bruna papperspåsarna med matavfall hamnar för att omvandlas till biogas.

Anläggningen har funnits sedan 2015, men efter en investering på 300 miljoner kronor har anläggningen byggts ut. I den nya delen görs gasen flytande och transporteras ut i Europa. En container rymmer 17 ton, vilket räcker till 5 000 mil för en fullastad långtradare. Den första leveransen gick iväg i förra veckan.

– Vi har sett att det finns ett stort behov från tunga lastbilar att få grönt bränsle. Den här gasen har vi möjlighet att dedikera till tunga fordon, säger Jean Collin, projektledare.

Utöver tunga lastbilar efterfrågas den flytande gasen av sjöfart och industri. Anläggningen i Gladö är den största i norra Europa när det gäller flytande biogas.

– Vi har kapacitet att leverera 50 ton om dagen från en enda enhet. Det är världens största enhet för flytande biogas. Den näst största är hälften så stor, säger Jean Collin.

Han lyfter att det är vi alla som bidrar.

– Det har betydelse att man sorterar ut sitt matavfall. Genom att göra det får vi grön energi och biogödsel. Annars skulle det förbrännas och vara borta för alltid. Alla kan göra skillnad i sitt kök, säger Jean Collin.

Driftschef Thomas Forsberg beskriver hur processen går till, från matavfall till biogas.

Malin Lövkvist

Metall och plast sorteras ut

Thomas Forsberg visar oss in i något som kallas för ladan. Här hamnar matavfallet när det vägts in. Golvet är lerigt och sörjigt. Här ligger drivor av matrester, just nu högar med äpplen, men också en hel del plast och annat som inte hör hemma i de bruna påsarna.

Här är stanken som värst.

– Nu har ni klarat av det värsta, säger han.

Vi fortsätter in i nästa byggnad där man tillsätter vatten till matavfallet så att det blir som en gröt. I rummet intill urskiljs plast från avfallet och en magnet fångar upp metaller. I en behållare ligger bestick, konserver och burkar som plockats bort.

– Tyvärr kommer det in mycket lustgaspatroner, säger Thomas Forsberg.

Sedan fortsätter gröten in i rötkamrarna där det också kan blandas i slakteriavfall.

– Tankarna fylls med gröt och värms upp till 70 grader för att får bort eventuell salmonella och kolerabakterier, säger Thomas Forsberg.

Här bildas biogasen och restavfallet blir biogödsel. Sedan renas gasen så att metaninnehållet höjs.

Malin Lövkvist

Gladöbor klagar över dålig lukt

I den nya delen kyls gasen ner till minus 160 grader för att bli flytande.

– Vi får en högre energitäthet per volym, som gör att den blir lättare att transportera längre, säger Thomas Forsberg, samtidigt som en last med flytande gas lämnar området.

Men det är det där med lukten. Invånare i Gladö kvarn har börjat föra statistik över när det luktar illa i området och vilken vindriktning det är.

– Vi har en bra diskussion med dem. Det inträffade även förra året, då hittade vi några möjliga luktkällor och de fick vi bort. Under den varma perioden i sommar sa de att det luktar igen, säger Thomas Forsberg.

Det kan också komma från SRV Återvinning intill, eller från ladan där matavfallet samlas.

– Vi försöker få in en annan logistik så att inte matavfallet ligger så länge. Vi sanerade en damm så att det inte den blir en luktkälla. Det är det vi kan göra, vi måste ju ta hand om matavfallet.