Solna ska hålla ihop bättre, utseendemässigt.

För i dag är det lite väl mycket misch masch över stan, tycker kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M).

– Står man på stadshusets tak och blickar ut ser det ut som att man släppt ut Solnas stadsdelar. Det är lite lego här, lite duplo där, något barbiehus. Nu ska vi läka ihop staden med arkitekturens hjälp.

Ett program som tagits fram av arkitekthistorikern Henrik Nerlund, som även är sekreterare i Skönhetsrådet, ska peka ut en riktning för Solnas arkitektur och användas som en slags checklista vid nyproduktion.

Hur? Genom att blicka tillbaka.

Råsundavägen i fokus

Vi möts på Stråket för en kilometerlång promenad mot Gränsgatan. Sträckan på Råsundavägen ligger till grund för programmet. Byggherrar kan ta inspiration härifrån, då sträckan enligt programmet är ett gott exempel på en sammanhållen stadsmiljö av hög klass, trots olika byggstilar.

Henrik Nerlund visar hur olika ideal styrt arkitekturen. Från tinnar och torn i sekelskifteskvarteren via funkis till moderna West side Solna längst österut.

– Poängen med programmet är att hitta ett gemensamt sätt att se på staden och öka förståelsen för varför det ser ut som det gör. Då kan man också se vilka kvaliteter man bör lyfta fram när staden byggs vidare.

Checklista

Så vad ska byggherrarna motivera och checka av när nya hus byggs? Fyra saker: Själva platsen, hur huset upplevs i ögonhöjd, samspelet med omgivningen samt Solna som helhet. Förenklat innebär det att nybyggnation bör följa ett visst mönster eller, när det är motiverat, bryta mot detsamma. Trendbrott kan röra allt från färg till höjd och stil.

Solna är genomkorsat av stora bilvägar, ställer det till problem när man ska bygga trivsam stad?

– Trafik är en jättestor utmaning. Enligt tidigare ideal har bilar separerats från gång- och cykeltrafik som exempelvis lagts i gångtunnlar. Det gör att det känns långt mellan stadsdelarna. Dagens tänk är samlade gaturum där biltrafiken inte tar över, säger Henrik Nerlund.

Höga hus och spexiga byggnader, ja eller nej?

– Den stora massan bör bestå av bra vardaglig arkitektur, men det kan vara ett bra sätt att markera en plats, Norra tornen är ett gott exempel tycker jag. Men det ska inte hamna hipp som happ, säger Henrik Nerlund.

Flygtrafiken sätter p för skrapor i stora delar av Solna, säger Pehr Granfalk, som ändå vill lyfta en välkänd uppstickare:

– Vi har ju Dallasskrapan. Jag är väldigt glad att man sparade den – superful när den stod intill stadion men frilagd är den asball. Den är väldigt Solna.

Nämn ett exempel på något bygge som inte skulle ha blivit av med arkitekturprogrammet att luta sig mot?

– Jag gillar verkligen Arenastaden, men höghusen (Evenemangsgatan reds anm) blev kanske inte helt hundra. De hade nog byggts tätare och sett lite annorlunda ut, säger Pehr Granfalk.