Aga bergrum. Andreas Flyborg och Fredrik Brorsson i en av de stora tillverkningshallarna. Foto: Pekka Pääkkö

Häng med in i bombsäkra AGA-berget

I AGA-berget skulle produktionen av periskop till u-båtar tuffa på även om kriget rasade utanför. Följ med på en tur in i berget mitt på ön. Här har tiden stått still sedan kalla krigets dagar. Men nu vill ägaren utveckla berget.

  • Publicerad 07:15, 7 mar 2021

En tapet i brunt och orange kontrasterar mot den flammiga mörkturkosa linoleummattan. Ljuset flimrar lite – men fungerar. I ett litet pentry intill står en kvarglömd kopp på diskbänken. Vi är djupt inne i AGA-berget bakom väggar så tjocka att de skulle klara tunga bombräder.

– Här har det i princip inte gjorts någonting sedan 1960-talet, säger Fredrik Brorsson, marknadsområdeschef på Skandia Fastigheter som äger bergrummet.

Visst har du sett det gula tornet på Kungsvägen, precis där Mjölksurrevägen viker av? Bakom tornet döljer sig drygt 6000 kvadratmeter bergrum som byggdes av AGA på 1940-talet.

1943, när ingen visste hur andra världskriget skulle sluta stod bygget klart. Berget hade sprängts ut och stora industrilokaler hade satts in som kassetter i råberget.

Retro. Här har tapeten från 1960-talet fått vara kvar. Foto: Pekka Pääkkö

Tillbommat. Om man tar bort avrinningsnätet i stål finns här en hel betongvägg som kunde dras ut om berget snabbt måste isoleras. Foto: Pekka Pääkkö

Tillverkade ubåts-periskop

Här tillverkade AGA optik, till exempel periskop till u-båtar. Andra världskriget gick över i kalla kriget. I andan av att atombombskriget faktiskt kunde komma närsomhelst, ville AGA säkra sin produktion.

– Det var fullt möjligt att ha verksamhet här även om berget var stängt. Man kunde mer eller mindre bo här, säger Fredrik Brorsson.

Så blev AGA hippa bostadsområdet Dalénum

Inne i berget garanterade tjocka betongdörrar såväl produktion som människors säkerhet. Här fanns reservkraft och en borrad brunn för dricksvatten.

Rejv och gripklor

Skandia Fastigheter har ägt berget i cirka tio år.

Under årens lopp har de haft ett antal sporadiska hyresgäster. För ungefär fem år sedan byggde ett teknikföretag en stor fjärrstyrd gripklo i berget, där högstadieelever via sina egna datorer kunde nappa tag i kartonger med olika vinster. Mindre mode- och konstprojekt har haft en tillfällig hemvist här.

– Under årens lopp har vi fått en del märkliga förfrågningar om en sån här udda lokal, allt från filminspelningar till fester. Rejv till exempel, säger Andreas Flyborg, projektchef på Skandia Fastigheter.

Har ni sagt ja?

– Nej, det har vi inte gjort. Det är en säkerhetsfråga, säger han.

Just nu hyr de inte ut lokalen överhuvud taget och är restriktiva med att släppa in besökare.

– Vi har kommit till det läget att installationer och så vidare har nått sin livstid. Vi måste kunna garantera att berget är säkert. Vi håller grundvärme, grundventilation här samt har avfuktare igång. Men ska man bedriva verksamhet här, då krävs ganska stora investeringar, säger Fredrik Brorsson.

Entré. Här är en av ingångarna till berget. Den är så stor att bilar kan köra in, berättar Fredrik Brorsson. Foto: Pekka Pääkkö

Exit. Ut ut berget och vips är man precis vid gångtunneln som leder under Södra Kungsvägen till Dalénum. Foto: Pekka Pääkkö

Smart genväg

Men det finns en plan. Skandia Fastigheter äger även ett antal hyresrätter i Bergsätra som ligger uppe på berget. Här vill Skandia bygga fler bostäder. Området ligger litet avskilt. För att ta sig ner till tågstationen i AGA krävs att man skingrar sig genom villaområdet, förbi Skärsätra centrum och ner till Södra Kungsvägen.

Genom att använda infrastrukturen i berget skulle man kunna skapa en smart genväg via ett schakt där man kan bygga en hiss som går direkt från Bergsätra och ner genom berget. Vips skulle man komma ner till kollektivtrafiken på ett kick.

– Det är inte sådär jätteenkelt att komma därifrån nu, genom att bygga ett hisspaket kunde man knyta ihop Bergsätra med centralare delar, säger Fredrik Brorsson.

De finns också idéer om att berget skulle kunna vara en logistikcentral för den ökande e-handeln och dessutom tjäna som parkeringsgarage.

Nej från staden

Det krävs en stor investering för att göra i ordning berget. Hittills har Lidingö stad haft en ljum inställning till projektet.

– Vi har försökt driva en diskussion med kommunen, säger Fredrik Brorsson.

Anders Flyborg och Fredrik Brorsson tror dock fortfarande på projektet och att fortsätta äga berget.

– Det är meningsfullt eftersom vi tror på att vi kan använda det som resurs i framtiden. Vår uppgift att utveckla så man kan dra nytta av det. Våra projekt brukar landa på fötterna till slut, säger Anders Flyborg.

Hur ser ni på platsens historia. Är det något ni vill bevara?

– Material och detaljer som vi ser här idag ser vi inget värde i. Deras livslängd är förbrukad. Men det finns absolut en vits med att förklara sambandet med Dalénum och den industrihistoria som faktiskt utspelat sig här. Det är meningsfullt och det kan vi som ägare förmedla, säger Andreas Flyborg.