Konflikten om de lagliga väggarna las tillfälligt åt sidan när Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, vars löfte var att riva väggarna, fick ge sig i förhandlingarna efter valet 2018.
Med Miljöpartiet och Centerpartiet i koalitionen landade den blågröna majoriteten i en kompromiss om att låta väggarna stå men att inte bygga några nya.
KD: "Ska bort efter valet"
Men inför valet 2022 kan väggarna, som sattes upp under det rödgrönrosa styret, på nytt segla upp som stridsfråga. Kristdemokraterna är det parti på ena sidan stridslinjen som tydligast sätter ner foten i frågan om de lagliga graffitiväggarna. I ett mejlsvar skriver partiet:
“KD vill inte ha några kommunala graffitiväggar över huvud taget. Tvärtom vill vi öka klottersaneringen och skärpa straffen för klotter och skadegörelse. De väggar som idag finns vill vi ska tas bort efter valet 2022."
På andra sidan står majoritetskollegorna i Miljöpartiet och Centerpartiet. Kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C) menar att det är självklart att de ska vara kvar även efter valet 2022.
– Ja, det ser jag inte ens som en fråga. Vi är överens om att de är kvar men att vi inte uppför några nya lagliga väggar i kommunal regi. Jag ser ingen problematik kring detta. Jag tycker verkligen att de ska finnas kvar, säger han.
Tyst från M och L
Varken Liberalerna eller Moderaterna kan idag svara på om partierna kommer att överge det tidigare kravet om rivning.
– Den överenskommelse som finns nu gäller fram till 2022. Därefter har vi inget färdigt svar på hur moderaterna kommer att ställa sig i frågan, säger Oskar Rådehed, pressekreterare för Moderaterna.
Alla oppositionspartier, utom Sverigedemokraterna, anser att väggarna är här för att stanna. Flera nya ska dessutom kunna tillkomma, anser de rödrosa partierna.
Nyligen klubbade staden en ny strategi för gatukonst och en ny satsning på muralmålningar. Men graffitiexperter menar att politikerna duckar laddade frågor om gatukonstens plats i Stockholm. Bland annat för att de öppna kommunala väggarna inte berörs.