Vasastan

Nästa sommar får picknickfiltarna läggas ut någon annanstans än på gräsplätten nedanför parkleken i Vasaparken. Där kommer det nämligen att ligga en damm här – eller åtminstone en grop på väg att bli en damm.

– Vi hoppas vara klara till midsommar, men allt beror på väder och vind. Hur sen våren är och hur växterna tar sig. Det är ett kul projekt och jag hoppas att allmänheten blir glad, säger Veronica Johnander, landskapsarkitekt vid Norra innerstadens stadsdelsförvaltning.

Anläggningsarbetet ska starta nu i höst, nedanför parkleken åt fotbollsplanen till. Runt dammen ska naturstenar och en bred bård av frodiga växter planteras nästa år.

Vi ser att det inte är så befolkat vid utegymmet och Glemmes terrasser.

Då dammen anläggs i en sluttning ska den delas den upp i två delar och omgärdas av ett räcke.

Vasaparkens damm, förmodligen tidigt 1900-tal men både fotograf och årtal är okänt.

Vasaparkens damm, förmodligen tidigt 1900-tal men både fotograf och årtal är okänt.

Okänd

– Det är inga stora djup vi pratar om – 80 centimeter som djupast – men det är viktigt att det inte blir en säkerhetsrisk.

Togs bort på 2000-talet

Det blir inte första gången som Vasaparken har en vattenansamling. 1911, samma år som lekplatsen byggdes, anlades en damm just nedanför berget, utformad som en skogstjärn.

– Sedan kom funkistiden under 1930-talet, och plaskdammar var det nya heta.

Dammen omvandlades därför till en plaskdamm 1931, som sedan successivt krympte under åren. När den stora upprustningen av parken ägde rum under tidigt 2000-tal togs den bort, då kraven på rening och hygien hade skärpts och dammen inte längre uppfyllde dessa.

Växterna som ska sitta runt dammen planteras nästa år. Under hösten ligger fokus på att gräva gropen.

Växterna som ska sitta runt dammen planteras nästa år. Under hösten ligger fokus på att gräva gropen.

Stockholms stad

Idén att återskapa dammen har funnits länge, men har av olika anledningar inte blivit av. Med ett nytt åtgärdsförslag för biologisk mångfald fick dock staden vatten på sin kvarn. Dammen ska nämligen hjälpa till att hantera dagvatten och bidra till en stärkt biologisk mångfald.

– I Vasastan finns även flera värmeöar, och parkerna är gröna oaser som sänker temperaturen. Med vatten kan vi sänka den ytterligare, så det är win-win, säger Veronica Johnander.

Plaskdamm inte aktuellt

Hon förekommer frågorna om varför det inte i stället anläggs en plaskdamm igen, genom att hänvisa till duschen som finns i parkleken. En klorerad betongdamm hade heller inte bidragit till den biologiska mångfalden.

Här tas markprover på platsen där dammen ska ligga.

Här tas markprover på platsen där dammen ska ligga.

Maja Johansson

Yta för picknick försvinner, men enligt Veronica Johnander har den begränsad användning och är ofta blöt efter regn.

– Vi ser att det inte är så befolkat vid utegymmet och Glemmes terrasser. Får vi fler som rör sig i de delarna är det fantastiskt, det ska vi jobba mer med.

Park med lång historia

Historien för det område om i dag heter Vasaparken går tillbaka till 1200-talet.

Från 1700-talet till slutet av 1800-talet låg botaniska Bergianska trädgården mellan Karlbergsvägen och Vasaparken.

1898 började Vasaparken anläggas som en plats för idrott, lek och promenader. Ovala idrottsplaner var då ett nytt inslag i Stockholm.

Den första lekplatsen byggdes 1911, samma år som spegeldammen anlades.

På 1940-talet byggdes tre terrassträdgårdar parkens sydvästra del. Arkitekt var Erik Glemme.

Mellan 2003 och 2006 genomfördes en omfattande upprustning av parken, bland annat anlades Astrid Lindgrens terrass och parkleken moderniserades.

Källa: Stockholms stad