Fresta

I den låga, vita byggnaden på Älvhagsvägen ligger Lärande grundskola Fresta, eller Frestaskolan som den kallas av Väsbyborna.

Här går runt 300 elever, från förskoleklass till årskurs fem, i fastigheten som ägs av kommunen.

Det har pratats om den här renoveringen i flera år.

I år fyller skolan 50 år och åldern börjar ta ut sin rätt. Allt från dörrar som hänger på sniskan, hål i väggar, slitna originalgolv och ofräscha toaletter.

– Underhållet är extremt eftersatt. Det har pratats om den här renoveringen i flera år. Det är ju både elevernas och personalens arbetsmiljö det handlar om, säger rektor Katarina Nordberg.

För ett par år sedan drabbades skolan av fuktskador, som främst berodde på att skolan är byggd på en oisolerad platta direkt på marken.

– Det byggs ju inte så i dag. Kommunen har varit här och gjort mätningar i platta, golv och vägg för att kolla att det inte är hälsovådligt. Det har vi fått garantier för att det inte är, men på sikt måste ju detta åtgärdas, säger hon.

Tagit lång tid

Hon är frustrerad över att den planerade renoveringen tagit så långt tid, men förstår samtidigt att kommunens kvarnar mal långsamt.

– Vi förstår att det behöver göras grundligt, det uppskattas. Det får inte bli något hastjobb.

Enligt Katarina Nordberg har skolan pågående samtal med hyresvärden om hur fastigheten ska underhållas och att de försöker anpassa sig till det som planeras.

– I stora stycken fungerar den dialogen väl.

Enligt Josef Rosengren, förvaltningschef på fastighetsavdelningen, finns det pengar avsatta till utredning och projektering inför en större renovering av Frestaskolan. I årets budget är siffran 15 miljoner, men de pengarna kommer inte nyttjas fullt ut i år. Det har justerats i flerårsplanen för 2027–2029, så den totala mängden pengar för en renovering har inte minskat.

I år läggs pengar på att utreda omfattningen av renoveringen, tekniska lösningar och kapacitet.

Gammal skola

– Förarbetet måste få ta sin tid så att det blir ordentligt gjort. Det är en gammal skola med stora renoveringsbehov. Vi måste självklart också sätta barnen i fokus, det här är stora saker. Troligen behöver skolan evakueras under renoveringen och det tar tid att planera detta så att det blir en bra lösning för skolans verksamhet.

Men den största utmaningen är enligt Rosengren inte renoveringen i sig – utan nya energidirektiv från EU. Alla kommunala verksamheter måste hålla en viss energiklass senast år 2033.

– Det här är det mest akuta. Frestaskolan har en mycket dålig energiprestanda och byggnaden är inte ansluten till fjärrvärmenätet, med fjärrvärme är det lättare att klara energikraven som kommer 2033. Vi behöver undersöka förutsättningarna för andra energilösningar som mark-, berg och jordvärme kompletterat med solcellslösningar.