För 30 år sedan fanns de knappt. Nu syns de enorma fönsterlösa plåtladorna lite varstans.

Green Storage, som har över 30 anläggningar bara i Stockholm, hör till dem som expanderar. Vid Olsborgsvägen i Vallentuna ska förrådsytorna utökas och markarbetena har pågått en längre tid.

I dag har de två anläggningar i Vallentuna. Det i Bällsta har 250 förråd medan det i centrum har 350 som efter utbyggnaden får ytterligare 60 förråd.

Green Storage ska bygga ut sina hyrförråd. I slutet av maj ska två nya enplansbyggnader förråd, dit man ska kunna köra med bil direkt till dörren.

Anna WIlson

Marknaden är störst i storstäder och därför ligger de flesta av deras förråd i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Den vanligaste anledningen är flytt, då hyrs många förråd. Eller när man renoverar, säger Nathalie Larsson på företagets marknadsavdelning.

Men flytt och underhåll av bostäder har förekommit i alla tider utan att vi behövt köra våra prylar till förråd utanför hemmet.

Pernilla Hagbert forskar om hållbart boende på KTH och pekar på att förråd hör till det folk är beredda att betala extra för när bostadsföretagen undersöker vad de vill ha.
Och i en studie från 2021 svarade 44 procent att de hade ont om förvaring eller att deras förråd var proppfullt.

– Jag har sett i mina intervjuer att man inte gör sig av med saker och vill ställa undan dem någonstans, säger Pernilla Hagbert som forskar i hållbart boende på KTH.

Pressbild, KTH

Men i flerfamiljshus tar de gemensamma utrymmena allt mindre plats. Bostadsrättsföreningar omvandlar vindar till lägenheter för att få bättre ekonomi. Förråden krymper eller försvinner från vindskontor och källare för att flytta in i lägenheterna, vilket började märkas vid millennieskiftet.

– I nya hyresrätter är det mer lukrativt för bostadsföretagen och vi ser samma tendens i tvättstugor. Det maximrerar hyresintäkterna om folk får betala för att ha tvättpelare i badrummet i stället för gemensam tvättstuga. Men jag skulle också gissa att vår konsumtion växt mer än förrådsytan krympt, säger Pernilla Hagbert.

En stor del av det vi köper på oss har med våra bostäder att göra. Men fler möbler och mer hemelektronik tar plats, liksom alla fritidsprylar. Och de måste stå någonstans.

Sportutrustning kan få en permanent plats i förrådet...

Mostphotos

Pernilla Hagberts studier visar hur kluvna vi är till våra ägodelar. Onekligen höjer vi vår status när vi fyller våra allt större hem med allt fler tillhörigheter.

– De är en viktig del av berättelsen om självförverkligande och identitet. Samtidigt upplever många att de är bundna av sina saker. När jag frågar om de kan tänka sig att bo mindre och enklare svarar många att det vore skönt och att de egentligen inte behöver grejerna i förrådet. Men man kan inte släppa dem, man för ett slags inre kamp.

...liksom den ärvda gamla soffan som inte riktigt passar hemma i radhuset.

Mostphotos

I köket kan det stå dammsamlande maskiner som aldrig används. Men vi intalar oss att de är bra att ha om vi för en gångs skull vill laga en viss maträtt.

Att flytta, bli sambo eller få barn är naturliga tillfällen att se över vad man behöver och vill behålla. De flesta av oss tar inte chansen.

– Då har man möjlighet att förändra beteenden och konsumtion. De externa förråden blir ett sätt att undvika det om man ska psykologisera lite. Så de fyller uppenbarligen en funktion, säger Pernilla Hagbert.