Stockholmarna har hittat till närakuterna. Under 2018 gjordes 289 000 besök på länets nio närakuter, och samtidigt minskade antalet besök på sjukhusens akutmottagningar.

2017 hade akutmottagningarna 675 000 besök. 2018 hade antalet minskat till 600 400, visar siffror från Region Stockholm (landstinget).

På Huddinge närakut gjordes 43 857 besök under 2018. Närakuten startade 1 januari 2018 med uppdrag att avlasta akutmottagningarna. Innan dess var det en lättakut där man tog hand om patienter som inte fick tid på vårdcentralen men inte kunde vänta tills morgondagen.

Antalet besök på Huddinge närakut ökade i januari och februari i år, men minskade i mars, jämfört med motsvarande månader 2018. Sammantaget upplever man inte den anstormning av patienter som syns på andra närakuter.

– Vi har inte fler patienter, men vi har fler svårt sjuka patienter och det var precis det som skulle hända för att avlasta akutmottagningarna. Men då tar det också lite längre tid när man ska ta hand om svårt sjuka, säger Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef.

Så många får vård inom fyra timmar

Närakuten följer akutmottagningarnas kvalitetsindikatorer där man tittar på hur många patienter som blir färdigbehandlade inom fyra timmar.

– Där ligger vi på drygt 90 procent. När det tar längre tid kan det handla om att det är väntetid till röntgen eller transport, säger Anna Färg Hagansbo.

En del grupper har också fått kortare väntetider. Hon tar halkan som ett exempel, där den som ramlat och slagit sig tidigare kunde få sitta många timmar på akuten. Numera kan många som inte behöver opereras istället röntgas och gipsas på närakuten.

Huddinge närakut har nyligen renoverats och i samband med detta blivit större än tidigare. Bland annat har närakuten fått en del av psykiatrins lokaler. Patienttrycket är stundtals högt, men enligt verksamhetschefen har man kapacitet att möta vårdbehovet.

– Man har utvidgat närakuten för att kunna svara upp mot det här nya uppdraget och lokalerna är anpassade för att ta emot fler svårt sjuka. Sedan har vi också fått bemanna upp personalen, säger Anna Färg Hagansbo.

Tycker det gått bra

Under förra året stängdes också akuten vid Karolinska i Solna för ”vanliga” besökare och blev en intensivakut för högspecialiserad vård.

Patienterna styrdes om till övriga akutsjukhus. De skulle i sin tur avlastas av närakuterna. Fler skulle också förmås att söka vård vid husläkarjourerna.

Den blågröna alliansen i landstinget tycker att omstyrningen har gått bra.

– Närakuterna har blivit en påtaglig avlastning för akutsjukhusen, och det är vi glada för, säger regionrådet Anna Starbrink (L).

Tid på vårdcentralen inom fem dar

De kan också konstatera att Region Stockholm klarar vårdgarantin bättre än de flesta landsting i Sverige. Andelen patienter som får behandling hos specialist inom 90 dagar är 86 procent i Stockholm, mot 71 procent i riket.

Även när det gäller regionens egna uppställda mål är många uppnådda. Till exempel får 92 procent av patienterna tid på vårdcentralen inom fem dagar.

Men samtidigt visar undersökningar på ett stort missnöje med tillgängligheten.

Andelen som skulle rekommendera sin vårdcentral till andra har sjunkit från 78 till 76 procent, och för tre år sedan ansåg 68 procent att väntetiderna var rimliga, mot 59 procent 2018.

En del av dem som inte vill vänta vänder sig kanske då till en akutmottagning.

Irene Svenonius (M), finansregionråd, menar att stockholmarna har höga förväntningar och kräver snabb hantering av det mesta i livet.

– Att vi är bäst i landet imponerar inte, och vi måste försöka möta den förväntansbilden, säger hon.

Omstyrningen av vården har fungerat väl, menar Anna Starbrink (L) och Irene Svenonius (M).

Omstyrningen av vården har fungerat väl, menar Anna Starbrink (L) och Irene Svenonius (M).

Arkivfoto

Lång väntan trots färre patienter

Men även om närakuterna avlastar sjukhusens akutmottagningar är väntetiderna där långa.

På Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska i Huddinge fick mer än hälften av patienterna vänta i mer än fyra timmar förra året.

Värst är det för de äldre, där ungefär var fjärde blir kvar på akuten i över åtta timmar. Inte sällan beror det på att det saknas vårdplatser för dem som behöver läggas in.

Akutsjukhusen verkar behöva ännu mer avlastning?

– Det stämmer. Vi behöver fullfölja satsningen. En närakut för innerstan upphandlas nu, och ytterligare två närakuter planeras, säger Anna Starbrink.

Men enligt Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, räcker det inte med fler närakuter.

– Väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar ökar, och äldre blir fortfarande liggande i korridorerna, säger hon.

Föreslår akutsjukhuslyft

Hon menar att man måste satsa mer på akutsjukhusen.

– Vi har föreslagit ett akutsjukhuslyft om 250 miljoner kronor per år för att säkra personalförsörjningen, säger hon.