"Kladda, inriktning, profilera sig, självständig". Läraren Karin Sköld har valt ut några ord från ett kapitel om olika pedagogiska inriktningar, och skrivit upp dem på whiteboarden.

– Kan någon uttala första ordet? Vad betyder det? undrar läraren.

– När man målar kan handen bli kladdig, svarar någon.

– Vad är det för skillnad i grammatiken mellan kladda och kladdig?

– Kladda är ett verb, säger Mery Rahman.

De prövar att använda ordet i en mening och olika former av det och går vidare till betydelsen av ordet "självständig".

– Att man klarar sig själv, säger Sombut Nykvist.

De är 12 förskollärare och barnskötare i gruppen. Varje tisdag träffas de i Komvux lokaler för att vidareutbilda sig i svenska språket. De är först ut bland Huddinges förskolepersonal att gå den här språkutbildningen.

Bakgrunden är en kartläggning av personalens språkkunskaper inom förskolan och äldreomsorgen. Resultatet visade att nästan en fjärdedel av de anställda inom förskolan har bristande svenskkunskaper. 

Mery Rahman arbetar på en förskola i Flemingsberg där barnen har många olika modersmål. "Vi har ingen svensk familj. Jag kan prata engelska, bengaliska, urdu och svenska. Även om jag använder deras modersmål översätter jag samtidigt till svenska så att de förstår", säger hon.

Stefan Källstigen

Vill bli bättre på att skriva

Mery Rahman, som arbetar på en förskola i Flemingsberg, uppmanades av sin chef att gå utbildningen.

– Det är jättebra. Man får lite trygghet i hur man ska använda ord. Samma ord kan ha olika betydelse beroende på vilket syfte man har. Man vill veta exakt hur man kan använda ett ord, säger hon.

Hon får medhåll från Blanca Cancino, som arbetar i Trångsund, och Joanna Prokocka, som arbetar i Skogås.

– Det är kul, man uppdaterar sig. Det hjälper oss i vår arbetsdag, säger Blanca Cancino.

De har gått några veckor och är mycket nöjda.

– Det är mycket grammatikträning och vi går igenom hur man ska skriva en text. Vi får också lite läxor, vi tränar på att skriva brev till föräldrar, säger Mery Rahman.

– Det var därför jag ville går den här utbildningen, för att bli bättre på att skriva. Mina kollegor vet att när jag säger fel grammatiskt, så vill jag att de säger till, säger Joanna Prokocka.

Sombut Nykvist och Joanna Prokocka diskuterar hur rutinerna ser ut vid olyckshändelser på förskolan.

Stefan Källstigen

Stor nivåskillnad

På förmiddagarna är undervisningen mestadels muntlig och på eftermiddagen är det lite mer skrivträning.

– Vi utgår från deras vardag. Det är vad de gör på jobbet som vi jobbar med. Om de håller på med ett tema, som nu var det cirkustema, då är det det vi pratar om, säger läraren Karin Sköld.

Till hösten kommer deltagarantalet utökas till 50 personer, fördelat på tre grupper. Det är stor nivåskillnad på deltagarna, allt från nybörjarnivå på SFI till motsvarande grundskolans årskurs 9.

– Vi har haft samma upplägg på utbildnin, gentemot undersköterskor. 77 deltagare har hittills gått på språkstöd hos oss, säger Anna Manell, biträdande rektor för Vux Huddinge.

Man använder sig även av den digitala plattformen Lingio. Tanken är att deltagarna kan fortsätta öva där efter avslutad kurs.

För Mery Rahman, Blanca Cansino och Joanna Prokocka som alla arbetat i många i den svenska förskolan ger kursen en ökad trygghet.

– Det är en osäkerhet ibland. Om man väljer fel ord kan det betyda något annat. Här tittar vi till exempel på synonymer. Det gör att man känner sig tryggare så att man vågar prata och skriva, säger Mery Rahman.

Undervisningen utgår från förskolepersonalens vardag.

Stefan Källstigen