Under hösten gjordes en kartläggning av språkkunskaperna bland barnskötare, vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen. Utredningen visar att många medarbetare har otillräckliga kunskaper i svenska.

Av enkätsvaren från förskolerektorer och chefer inom äldreomsorgen framgår att nästan av fjärde anställd inom förskolan (23 procent) och var femte inom äldreomsorgen (20 procent) har språkbrister. Med språkbrister menas att det är problem av en sådan grad att det påverkar kvaliteten i verksamheten. 

Kompetensen i svenska ska också ha försämrats under de senaste åren. Bristerna är särskilt stora i Vårby, Flemingsberg och Skogås.

– Språkkunskapen inom äldreomsorgen brister på sina håll och det kan leda till risker för de äldre. Det är jättebra att vi får det här kartlagt så att vi kan gå vidare med utbildningsinsatser, säger Charlotte Björkman (HP), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

Är du förvånad över resultatet?

– Nej, jag har själv jobbat inom äldreomsorgen, så jag är inte förvånad.

Språkbristerna inom äldreomsorgen medför risker exempelvis vid medicinering och påverkar rättssäkerheten.

Sofia Ekström

Kan få konsekvenser

Språkbristerna kan leda till allvarliga konsekvenser. Inom äldreomsorgen kan det i värsta fall leda till felmedicinering, men även att de äldre går miste om social samvaro med personalen.

När det gäller barn i förskolan lyfter utredningen att det kan leda till svårigheter vid skolstart i form av exempelvis läs- och skrivsvårigheter, och en ökad risk för socialt utanförskap på sikt. För de barn som inte talar svenska hemma är det avgörande att barnet får möjlighet att lära sig svenska i förskolan för att klara sin framtida skolgång. 

– Vi har precis fått utredningen, men det här är något vi behöver ta till oss, utvärdera och planera framåt vad vi ska göra, säger Louise Rollins (MP), ordförande i förskolenämnden.

Oppostionsrådet Carl-Otto Engberg (L) kräver dock att åtgärder vidtas snabbt.

– Vi riskerar att få en förlorad generation Huddingelelever när det kommer till språkutveckling om vi inte snabbt gör något åt det här, säger han.

Han vill att språktest vid nyanställning införs i år.

– Vi behöver ta reda på om det redan påverkat barnens språkutveckling och därefter överväga att sätta in extra språk- och läsfrämjande insatser. Det tredje handlar om att utbilda den personal vi har. All personal behövs, och det är kommunens ansvar att hitta ett snabbspår så att alla får möjlighet att lära sig bra svenska, det kan till exempel handla om intensivkurser.

Språktest vid nyanställning

Från förskolerektorer och chefer inom äldreomsorgen lyfts önskemål på förstärkta utbildningsinsatser och språktest vid nyanställning.

I grannkommunen Botkyrka har man språktest vid nyanställning inom förskolan och äldreomsorgen.

– Vi ska systematiskt språkutbilda i linje med det förslag som utredningen presenterat. Vi kommer också att titta på Botkyrkamodellen och andra modeller för eventuella språktest vid nyrekrytering, säger Charlotte Björkman.