Stockholm

Den gemensamma tvättstugan är lika typiskt svensk som allemansrätten och systembolaget. Det skriver etnologen Kristina Lund i sin bok ”Tvättstugan: En svensk historia.”

En anledning till det är den nära kopplingen till folkhemmet, när Sverige skulle bli ett modernt och rent land.

– För hundra år sedan var Sverige fattigt och bostäderna eländiga. Människor bodde trångt, många flyttade in till städerna för att arbeta, sjukdomar spreds och att sköta sin hygien var svårt. I folkhemmets Sverige skulle alla ha rätt till en god bostad med möjlighet att tvätta sig och sina kläder, säger hon.

De politiska visionerna om ett rättvist och jämlikt samhälle, tillsammans med HSB:s satsning på moderna bostäder och allmännyttans utbyggnad, ligger bakom tvättstugans genomslag.

Tvättstugan är ett tacksamt ämne för en etnolog, enligt Kristina Lund. Bland annat på grund av synen på smuts och hygien samt det individualistiska och det kollektiva.

Tvättstugan är ett tacksamt ämne för en etnolog, enligt Kristina Lund. Bland annat på grund av synen på smuts och hygien samt det individualistiska och det kollektiva.

Judit Nilsson

Blir ovanligare

Tvättstugan blev en symbol för det rationella hemarbetet, att tvätta var tidskrävande och det fanns en politisk vilja att underlätta vardagen för kvinnorna. Maskintvätt innebar sparad tid som i stället kunde läggas på att förvärvsarbete.

Trots att det satsades var det först på 70-talet som nästintill alla flerfamiljshus hade en gemensam tvättstuga.

I dag blir den allt ovanligare. En orsak är att byggbolag hellre använder ytan till bostäder. En annan är att många vill ha en egen tvättmaskin.

– Det är enkelt och kräver ingen planering. Tvättstugan är en laddad zon, det är inte lätt att dela utrymme och smuts med sina grannar. Vi lever i ett individualistiskt samhälle där många helt enkelt vill ha egna lösningar framför kollektiva, säger Kristina Lund.

”Samhället tog ansvar för bostads- och tvättfrågan när det nya samhället skulle byggas”, säger etnologen Kristina Lund.

”Samhället tog ansvar för bostads- och tvättfrågan när det nya samhället skulle byggas”, säger etnologen Kristina Lund.

Judit Nilsson

Viktigt för beredskapen

Utöver att det är sämre för miljön med enskilda maskiner, menar Kristina Lund att tvättstugan även fyller andra funktioner. Den har till exempel visat sig vara vara en viktig plats för integration och ett sätt att lära känna sina grannar, vilket enligt MSB är viktigt ur ett beredskapsperspektiv.

– Det skulle vara tråkigt om tvättstugorna blir färre, det är lätt att ta dem för givet. Utbyggnaden tog flera decennier, det är en värdefull gemensam nyttighet som jag tycker vi ska värna. Vad skulle den som inte har råd att köpa egen tvättmaskin och torktumlare göra utan tvättstuga?