Stockholm
De gråa fåglarna är för många en naturlig del av Stockholms stadsbild. Ofta ser man de i klungor vid torget eller på tunnelbaneperrongen. Ibland haltandes eller något tilltufsade. Det vill flera fågelentusiaster i sociala medier ändra på.
"Vi hjälper varandra att göra skillnad för Stockholms duvor", så står det i biografin i en av de grupper som fokuserar på att hjälpa stadsduvorna.
Här läggs det flitigt ut bilder på skadade duvor runt om i Stockholm. I kommentarerna ger man varandra råd och tips. Gruppen, som består av över 300 medlemmar, drivs av privatpersoner – och utger sig inte för att vara en veterinär- eller rehabiliteringsverksamhet.
Duvor som tar det lugnt på Sergels torg.
Rebecca Folkesson
Men vad kan man göra för att hjälpa skadade duvor? Enligt Niklas Aronsson, expert och redaktör på Birdlife Sverige, är det inte alltid lätt att avgöra om fågeln behöver hjälp.
– Man ska börja med att konstatera om den verkligen är skadad. Det är lätt att man för över mänskliga känslor och värderingar på djur.
Så gör du om en fågel behöver hjälp
På SVR:s hemsida finns information hur man bör agera i olika situationer om man hittar en fågel som skadats eller dött.
Om SVR bedömer att fågeln behöver hjälp i kliniken behöver man som upphittare fånga in eller på annat sätt säkra fågeln på platsen.
Om fågeln ska tas in får upphittaren ett ärendenummer från SVR vilket innebär att den kan hämtas av Svenska djurambulansen, beroende på hur ärendet prioriteras.
Som upphittare bör man om möjligt stanna kvar på platsen tills ärendet är löst
Källa: Stockholms Vildfågel Rehab
"Ingen jublar över en duva"
Handlar det om ett öppet sår, en bruten vinge eller fötter som trasslat ihop sig i snöre kan man ringa till ett Vildfågel rehab, menar han.
I Stockholm finns det flera duvarter. Stadsduvan är antagligen den som allra flest stött på, men även ringduva och skogsduvan syns utanför stadens centrala delar.
– De är inte särskilt omtyckta, inte ens av fågelskådare. Ingen jublar när man ser en stadsduva, tyvärr. Egentligen utnyttjar de ju bara allt det som vi människor skapat och erbjuder dem.
Niklas Aronsson, expert och redaktör på Birdlife Sverige.
Mikaela Lindholm
Är sjuka: Sanning eller myt?
Något som flera stockholmare kan ha fått höra sedan barnsben är att duvor bär på massa sjukdomar. En myt Niklas Aronsson slår hål på.
– Det är ingen skillnad på duvor och andra fåglar. Generellt är inte fåglar sådana smittspridare som man tror.
Att vara skygga eller rädda kan man inte heller anklaga dem för.
– De är till synes mycket mindre rädda för människor än andra duvarter. De knatar runt på torg och pickar i sig allt de hittar. Vissa har till och med lärt sig åka tåg, de kliver på och åker ett par hållplatser.
"Är flygande råttor"
Vid Sergels torg samsas stadsduvor och stockholmare om ytan. Här går meningarna i sär. En kvinna menar att hon gillar alla djur och att de förtjänar att finnas lika mycket som andra. En annan tycker att de är skräpiga.
22-åriga Adam instämmer i det sistnämnda.
– Det finns fräscha duvor i skogen, men inte de som bor i stan, de är lite småvidriga. Sen här på plattan slänger folk allt – och då äter de allt.
Om alla duvor försvann, skulle du sakna dem?
– Nej, jag tror inte jag hade tänkt på det. De är flygande råttor.
Adam, 22, tycker att duvor är lite äckliga och skulle inte sakna dem om de försvann från Stockholm.
Rebecca Folkesson
Mattias Råbe står en bit bort. Han brukar inte lägga märket till fåglarna.
– De tillhör stadsbilden tänker jag. Det är sällan de stör. Men jag håller med om att de har ett dåligt rykte. De hänger där det är skräpigt och i tunnelbanan.
Mattias Råbe, 44, stör sig inte på duvorna och skulle sakna dem ifall de försvann helt från Stockholm: "Det skulle bli ödsligt", säger han.
Rebecca Folkesson
Skulle sakna dem
Duvor har ett oförtjänt dåligt rykte – det anser Malin Jonsson 42.
– De är orädda, och kommer väldigt nära. Till exempel råttor ser man inte, men duvorna, de får ta skiten.
Hon tror att man skulle sakna dem om de försvann helt.
– Sen måste man ju ändå säga att de hjälper till med att städa och är fredliga. De är bara ett oförtjänt tacksamt offer.
Duvor hittar hem
Duvor har en välutvecklad förmåga att hitta tillbaka till platser de känner igen – en egenskap som gjorde dem värdefulla som brevduvor.
De är smartare än sitt rykte. Duvor kan lära sig att känna igen mönster och skilja mellan olika bilder och föremål.
De äter framför allt frön och växtdelar, men stadsduvor äter gärna sådant som människor lämnar efter sig.
Duvor dricker på ett speciellt sätt. Till skillnad från många andra fåglar kan de suga upp vatten utan att behöva lyfta huvudet mellan klunkarna.
De är nära släkt med varandra. Tamduvan och stadsduvan härstammar från klippduvan.
Duvor kan bära smittämnen, men det betyder inte att varje stadsduva är sjuk. SVA:s svenska studie hittade exempelvis bakterien bakom papegojsjuka hos bara två av 275 undersökta trädgårdsfåglar.
Källa: Naturhistoriska museet/Statens veterinärmedicinska anstalt