Österåker
1 877 miljoner kronor – närmare 1,9 miljarder. Så mycket beräknas bygget av det nya reningsverket i Margretelund i Österåker kosta som mest.
Det framgår av kommunfullmäktiges beslut som innebär att projektets budget utökas med ytterligare 161–420 miljoner.
Därmed ser projektet att bygga den toppmoderna anläggningen ut att bli nästan dubbelt så kostsamt som man beräknade för bara sex år sedan, 2020.
Inflation och cybersäkerhet
Så vad är det som gjort bygget så mycket dyrare? Mitt i frågade Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten.
”När det gäller budget så arbetar vi hela tiden aktivt med att genomföra projektet så kostnadseffektivt som möjligt. Att det under ett så här stort och långt projekt blir förändrade förutsättningar är inte ovanligt” skriver han mejl till Mitt i.
Christian Wiklund, vd Roslagsvatten.
Roslagsvatten
Enligt Christian Wiklund beror de ökade kostnaderna mest på att markförhållandena visade sig vara svårare än väntat (det vara mer var mer berg än man först trott), den ökade inflationen samt att kraven på cybersäkerhet ökat genom den nya cybersäkerhetslagen (NIS2) som trädde i kraft 15 januari.
I övrigt uppger Christian Wiklund att bygget av det nya klimatsmarta reningsverket, av Roslagsvatten tidigare kallat ett ”super-reningsverk", löper på enligt plan.
Tror på nya budgeten
Under 2025 byggdes pyrolysanläggningen som ska göra så att både slamlukt och 90 procent av transporterna från reningsverket försvinner. I stället ska anläggningen förvandla slammet till biokol, att använda som bränsle eller gödningsmedel.
En första testkörning av anläggningen har dessutom genomförts.
Såhär såg bygget ut när mitt i besökte det 2024.
Johannes Äng
Enligt Christian Wiklund har inte den nya tekniken påverkat kostnaderna utan ligger enligt prognos.
”I dagsläget finns inget som antyder att den nya beslutade budgetramen inte kommer att hålla. Vi beräknar att det nya reningsverket kommer att vara i drift under april 2028 då det är slutbesiktning, till detta kommer vissa efterarbeten och personalbyggnad väntas stå klar under våren 2029” skriver Christian Wiklund.
Så går bygget av reningsverket – blir dyrare än tänkt
Det nya reningsverket i Margretelund tar allt mer form. Däremot har både budget och tidsplan för miljardbygget spräckts ännu en gång, berättar vd Christian Wiklund.
28 maj förra året var det officiell byggstart för det nya reningsverket i Margretelund.
Då hade bygget redan pågått flera månader, bland annat med förberedande markarbeten. Nu, ett år efter det första symboliska spadtaget, börjar delar av anläggningen ta form.
– Det vi håller på med just nu är pyrolysbyggnaden där man ska tillverka slam-biokol. Byggnationen är mer eller mindre klar och maskinell utrustning är på plats. Det vi håller på med nu är el och automation, berättar Roslagsvattens vd Christian Wiklund.
Pyrolysanläggningen byggs. Här ska stinkande slam förvandlas till biokol i framtiden.
Roslagsvatten
Pyrolysanläggningen är kanske den mest efterlängtade, eftersom den ska göra att både slamlukt och 90 procent av transporterna från reningsverket försvinner. I stället ska anläggningen förvandla slammet till biokol, att använda som bränsle eller gödningsmedel.
– Provdrift är tänkt att bli till årsskiftet, säger Christian Wiklund.
Ännu är ingen del av anläggningen helt klar. Däremot pågår också arbeten med den nya processbyggnaden.
Optimistisk. Christian Wiklund är VD för Roslagsvatten
Mikael Andersson
– Processbyggnaden är det klassiska reningsverket. Där är bottenplattan gjuten och nu håller vi att gjuta tio meter höga betongväggar som ska bli bassängväggar. Det är en väldigt intensiv period.
Bassängerna byggs helt under jord. Tidigare har fördyringar av bygget bland annat berott på inflation och kostnadsökningar. Den här gången har prislappen för bygget ökat ytterligare, bland annat på grund av markens beskaffenhet:
– Det är lite förskjutningar av olika anledningar. Till exempel tog markarbetet lite längre tid eftersom det var mer berg än vi trodde, säger Christian Wiklund.
Håller budgeten?
– Nej, jag tror att vi kommer att få en ny prognos till sommaren. Jag tror vi ligger på åtta procent mer.
– Nu är det snarare 1,6 miljarder (tidigare var maxbudgeten satt till 1 457 mkr, reds anm).
Pyrolysanläggningen från utsidan.
Roslagsvatten
Däremot tror inte Christian Wiklund att risken för nya fördyringar är lika stor när bygget övergår till mer förutsägbara moment ovan jord.
Enligt nuvarande prognos försenas dessutom datum då det nya reningsverket kommer att tas i drift, berättar han. Det datumet har flyttats fram flera gånger, men var så sent som för ett år sedan satt till december 2027. Det nya budet är att anläggningen snarare kommer att tas i drift våren 2028.
– Så klart att det är olyckligt, säger Christian Wiklund, men menar samtidigt att behovet av den nya anläggningen inte är fullt så akut eftersom befolkningsökningen i Österåker planat ut.
Så ska det nya reningsverket i Margretelund se ut. (visionsbild)
Roslagsvatten (visionsbild)
Ägare till det nya reningsverket blir Övar AB som ägs av Österåkersvatten och Vaxholmsvatten, dotterbolag till kommunägda Roslagsvatten. Byggbolaget NCC bygger reningsverket på uppdrag av Roslagsvatten.
Så mycket skulle reningsverket kosta
2020: Byggkostnaden för det nya reningsverket i Margretelund beräknas bli 941 miljoner kronor.
2023: Österåkers och Vaxholms respektive kommunfullmäktige beslutar att reningsverket får kosta 1196 -1460 miljoner kronor.
2025: Den nya prognosen lutar åt att kostnaden för reningsverket blir 1600 miljoner kronor.
Källa: Roslagsvatten/Mitt i
Drönarbild av gjutningen av bottenplattan tilll processanläggningen.
Roslagsvatten
Så går bygget av nya reningsverket – blir dyrare än tänkt
Nu har miljardbygget startat
Lång väg till byggstart men nu är det på gång: Österåkers nya reningsverk blir först i Sverige med speciell teknik för att ta hand om slam.
– Det känns fantastiskt! Det är så ohyggligt många steg för att komma dit vi är nu, säger Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten.
I byggboden är väggar och bord fulla med ritningar och flygfoton. Utanför är det fredagseftermiddag och pålkranen och övriga arbetsmaskiner har tystnat och tagit helg.
– Slambehandlingen byggs först. Vi håller på av slå ner pålar för det, berättar Christian Wiklund.
Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten.
Johannes Äng
För den som minns har vägen till att bygga ett nytt reningsverk i Margretelund varit lång. Så sent som 2018 var Österåker och Vaxholm fortfarande inne på en helt annan lösning för möta kapacitetsbrist och ökande miljökrav.
Pyrolys - som gamla kolmilor
Då var planen att bygga en jättelik avsloppstunnel och ansluta kommunerna till reningsverket Käppala på Lidingö. Men så blev det inte.
I stället blev lösningen att bygga ett helt nytt reningsverk, men var och med vilken reningsteknik har tagit sin tid att bestämma.
Just slambehandlingen är av särskilt intresse eftersom den ska ske genom pyrolys, torrdestillation. Christian Wiklund jämför det med gamla tiders kolmilor då man gjorde träkol genom att hetta upp ved.
– Det kommer att bli nytta för närboende direkt, säger Christian Wiklund.
– Vi är först i Sverige med pyrolys så det är många i branschen som är intresserade av vad vi gör.
Ida Brännström, projektledare på Roslagsvatten: ”Jag är som en coach och ser till så att alla gör det de ska”.
Johannes Äng
Enligt honom betyder den nya slamhanteringen att 90 procent av transporterna från reningsverket kommer att försvinna - och även lukten. I stället kommer slammet att förvandlas till biokol som kan användas som bränsle eller gödningsmedel.
Ett datum som Margretelundsborna kan kryssa för i sina almanackor är 1 april 2026. Då är det nämligen beräknad driftstart för den nya slamhanteringen.
Sjöledning till Vaxholm
Egentligen var byggstarten tänkt att bli redan våren 2023 och att reningsverket skulle vara klart i juni 2026.
Numera räknar Roslagsvatten i stället med att hela det nya reningeverket ska vara i drift i december 2027.
– Det är i praktiken 1,5 års försening, säger Christian Wiklund.
Varför då?
– Vi ville ha en mer genomarbetad systemhandling, annars skulle kalkylerna bli för osäkra.
Här byggs den nya slamanläggningen.
Johannes Äng
Vid sidan om bygget av reningsverket pågår förberedelser för att dra sjöledningar för avloppsvatten från Vaxholm till Margretelund. Målet, som tidigare uttalats, är att då kunna riva de mindre reningsverken Blynäs och Kullön, och på sikt även Rindö hamn.
– Det arbetet pågår parallellt. Under våren gör vi upphandling om vem som ska göra jobbet, berättar Ida Brännström, projektledare på Roslagsvatten.
Ett års förberedelser
Under hela 2023 har NCC och Roslagsvatten arbetat med att röja bort vegetation, plana ut mark och flytta undan avloppsledningar och annat som hör till det gamla reningsverket. Sedan dess har man arbetat med markförstärkningar i form av tätt placerade cementpelare. Nu pålas marken, först av allt för slambehandlingen.
Peter Lindblom, platschef på NCC som bygger anläggningen på uppdrag av Roslagsvatten.
Johannes Äng
– Nu är 64 pålar klara (av totalt 84), så det är några kvar, rapporterar Peter Lindblom, platschef på NCC som bygger anläggningen på uppdrag av Roslagsvatten.
Först 2028, när det nya reningsverket är i drift, rivs det gamla intill för att ge plats åt en parkeringsplats och en ny personalbyggnad.
Reningsverket - då blir det klart
2024, sommar/höst: Stomresning för slam/pyrolysanläggningen.
2026, april: Beräknad driftstart för slamhanteringen.
2027, december: Driftstart för hela det nya reningsverket som ska klara avloppsvatten från 57 000 personer.
2028: Gamla reningsverket rivs.
2028/2029: Personalbyggnaden byggs.
Enligt tidigare planer ska reningsverket även kunna byggas ut för att klara ökade mängder avloppsvatten.
Kostnaden för det nya reningsverket är cirka 1,2 miljarder kronor.
Källa: Roslagsvatten, Mitt i
Snart slipper Österåkersborna stanken
Reningsverk kan bli halv miljard dyrare
Byggaren NCC:s plan för det nya reningsverket i Margretelund höll inte måttet. Därför försenas bygget. Det ger även Roslagsvatten tid att se över kostnaderna.
– Det ger oss tid att göra en översyn hur man kan göra besparingar och se om det går att kapa kostnader, säger Johan Dahlqvist, kommunikationsstrateg på Roslagsvatten.
I april var det tänkt att bygget av det nya reningsverket i Margretelund skulle starta. Så blir det inte. I stället kommer byggstarten försenas cirka sex månader och ske först sista kvartalet 2023.
Uppfyllde inte krav
Enligt ett utskick från Roslagsvatten är anledningen att den så kallade systemhandling som byggaren NCC tagit fram för bygget inte uppnått Roslagsvattens krav.
Systemhandlingen som Roslagsvatten inte är nöjd med ska ge en bild av den planerade byggnaden, dess konstruktion, tekniska installationssystem och en kostnadskalkyl för det kommande arbetet.
– Det är en projekteringshandling som visar hur man ska jobba, förklarar Johan Dahlqvist.
Johan Dahlqvist, kommunikationsstrateg på Roslagsvatten.
Roslagsvatten
Förseningen innebär att det nya reningsverket inte kommer att kunna kopplas in och börja användas förrän under första kvartalet 2027, i stället för som tidigare planerat, sommaren 2026. Dessutom försenas bygget av anläggningens personaldel till 2028.
Finns det risk för fler förseningar?
–Nej, inte om den projektering och systemhandling som NCC tar fram uppfyller våra krav.
Kraftig fördyring
2020 beräknades kostnaden för reningsverket bli knappt en miljard, 941 miljoner kronor. Sedan dess har räntor och priser ökat kraftigt så att Österåker och Vaxholm beslutat att höja budgeten till 1196 miljoner kronor (+27%), eller som mest 1460 miljoner kronor – en ökning med 55%.
– Vi siktar på det lägsta beloppet, men vi vill inte rucka på kvalitén, utan bygga ett av de bästa reningsverk som finns. Vi vill bygga ett super-reningsverk till ett pris vi kan ta, säger Johan Dahlqvist.
Anledningen till bygget är att de nuvarande reningsverken i Österåker och Vaxholm närmar sig sin maxkapacitet i och med ökad inflyttning till kommunerna. Det nya reningsverket ska dessutom konstrueras med tanke på skärpta miljökrav i framtiden.
Bygget av reningsverkets personaldel försenas också.
Roslagsvatten (illustration)
Parallellt med bygget av det nya reningsverket ska man även dra avsloppsledningar sjövägen från Vaxholm till Margretelund, för att på så vis kunna lägga ned de mindre reningsverken Blynäs och Kullön, och på sikt även Rindö hamn.
Vi vill bygga ett super-reningsverk.
Byggs i tre etapper
Etapp 1. Innebär att det nya verket ska klara avloppsvatten från 57 000 personer. När anläggningen är i drift rivs det gamla reningsverket.
Etapp 2, färdig cirka 2028. Då ska verket klara avloppsvatten från 93 000 personer.
Etapp 3 - om befolkningsprognosen stämmer. Då ska verket klara 125 000 personer. Tid för detta är inte fastställd, och utbyggnaden ingår inte i nuvarande budget.
Källa: Roslagsvatten
Så mycket kan reningsverket kosta
2020 beräknades byggkostnaden för det nya reningsverket i Margretelund bli 941 miljoner kronor.
I år har kommunfullmäktigena i Österåker och Vaxholm beslutat att reningsverket kan få kosta från 1196 miljoner till som mest 1460 miljoner kronor.
Källa: Roslagsvatten
Så har kostnaderna för reningsverket ökat
2020: Byggkostnaden för det nya reningsverket i Margretelund beräknas bli 941 miljoner kronor.
2023: Österåkers och Vaxholms respektive kommunfullmäktige beslutar att reningsverket får kosta 1196 -1460 miljoner kronor.
2025: Den nya prognosen lutar åt att kostnaden för reningsverket blir 1600 miljoner kronor.
2026: Österåker fullmäktige beslutar att godkänna ett totalbudget på 1 618–1 877 miljoner.
Källa: Roslagsvatten, Mitt i