Allt fler patienter i länet får behandling inom vårdgarantins tidsgräns, visar ny statistik från Region Stockholm.
I april nåddes målet att 80 procent av patienterna inom den regiondrivna vården fick vänta mindre än 90 dagar på sin operation eller behandling.
Förra året var andelen 74 procent. "Om prognosen håller kan motsvarande siffra ligga på 90 procent under sista kvartalet 2025", skriver Region Stockholm i ett pressmeddelande.
Fortfarande släpar vissa områden efter, exempelvis ortopedi, neurologi och lungmedicin där vårdgarantin ännu inte uppfylls.
Den generella förbättringen förklaras enligt regionen framförallt av bättre samarbete mellan sjukhusen och att man blivit bättre på att med datorns hjälp förutse vårdbehovet.
Fler benbrott
– Under vintern har vi till exempel halka, som tillfälligt ökar behovet att vårda patienter med benbrott och andra ortopediska skador, säger Caroline Hällsjö Sander, sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus, på regionens nyhetssida.
Data används också på nya sätt för att beräkna medelvårdtid och beläggningsgrad för olika tillstånd.
– Därmed kan vi förutse kapacitetsbrister och få ett jämnare patientflöde, säger hon
Caroline Hällsjö Sander ledde tidigare arbetet på Karolinska universitetssjukhuset med att jobba ikapp vårdköerna efter pandemin och har nu i uppdrag att sprida metoderna inom länet.
– Tidigare arbetade man i stuprör och alla försökte lösa kapacitetsfrågan på bästa sätt. Pandemin blev en murbräcka. Då var vi alla beroende av varandra och började hjälpas åt på ett nytt sätt, säger Michael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.
Operationsköerna kortare än på flera år
Nya siffror visar att operationsköerna i Region Stockholm i mars var kortare än de varit motsvarande månad de senaste tre åren.
I mars 2025 fanns det 3 220 patienter i Stockholmrsregionen som hade väntat längre än 90 dagar på operation, enligt den senaste statistiken från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Det är 1 548 patienter färre än samma månad 2024 och färre än de två föregående åren. Antalet patienter som får sin operation inom vårdgarantin 90-dagar har ökat stadigt sedan 2022.
Eftersom vårdköerna är glödhett stoff i den politiska debatten är de styrande i regionen inte sena att lyfta fram förbättringen.
– För mig är kortare väntetider i vården högsta prioritet. Vårdköerna ska fortsätta kortas, men det här visar att vi är på rätt väg, säger Aida Hadžialić (S) finansregionråd i Region Stockholm.
Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) är stolt men inte nöjd.
Sacharias Källdén
Hon pekar på att regionstyret i år har tillfört 30 miljoner för att korta köerna för de patienter som väntat allra längst.
– Vi prioriterar också att det ska finnas tillräckligt med vårdpersonal. Hittills har Region Stockholm anställt nästan 2300 fler medarbetare i vården den här mandatperioden, säger Aida Hadzialic.
Moderaterna tycker dock att Socialdemokraternas väljer ut siffror som passar deras syften. Om man istället jämför januari 2025 med januari 2023, då det nya styret tog över ansvaret, ser man tvärtom en ökning av vårdkön, enligt M:s sätt att räkna.
– Om saker går i rätt riktning är jag den första att välkomna det. Men Socialdemokraterna väljer och vrakar i vilka mätperioder de använder för att slå upp dimridåer runt sin sjukvårdspolitik, kommenterar Axel Conradi (M), oppositionsregionråd.
Vårdköerna ska fortsätta kortas.
Operationsköerna i mars 2025
3 820 patienter i Stockholmsregionen hade väntat längre än 90 dagar på sin operation/åtgärd, en minskning med 18 procent jämfört med mars 2022.
14 843 patienter fick sin operation/åtgärd inom 90 dagar, en ökning med 30 procent jämfört med mars 2022.
Andelen som får sin operation/åtgärd inom 90 dagar ökat från 71 till 80 procent jämfört med mars 2022.
Moderaterna vill hellre jämföra med januari 2023, då det var 3 871 patienter som väntat lägre än 90 dagar, vilket i januari 2025 hade ökat till 4 506 patienter.
Källa: SKR
Färre stockholmare behöver vänta mer än 90 dagar på operation.
Björn Larsson Rosvall
Operationsköerna kortare än på flera år
Här är vårdcentralerna där du får hjälp samma dag
Nätläkarna lockar patienter som tröttnat på att vänta. Men den snabba online-vården tar resurser från bättre behövande, menar kritiska läkare. Vårdcentralerna är också snabbare än sitt rykte.
Nätläkarföretag drog förra året in nästan en halv miljard i Stockholmsregionen på att erbjuda online-vård som ett snabbalternativ till vårdcentralernas köer, något Mitt i tidigare rapporterat om.
Ingen kan förneka att efterfrågan finns.
– Antingen ringer man vårdcentralen klockan åtta för att få till svar att "vår telefonkön tyvärr är full". Eller så får man åka dit och ta en köplapp och sitta med en massa sjuka och vänta i timmar. Nej tack, skriver en mamma till Mitt i.
LÄS OCKSÅ: "Vårdcentralerna behöver steppa upp"
När politiker kritiserar nätläkarbolagen för att "dränera" vården på skattepengar kontrar bolagen med att de bara följer reglerna.
– Tyvärr känner vi igen oss alltför väl i patienternas beskrivning om att inte kunna få hjälp när man behöver. Det är både förståeligt och rimligt att patienter söker sig dit de kan få vård, kommenterar Ameli Norling, Sverigechef för Kry.
Överdriven bild
Men bilden av vårdcentralernas köer är starkt överdriven, menar läkaren Magnus Isacson, fram till nyligen ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.
Väntetiderna till länets vårdcentraler hör till de kortast i landet, visar siffror från Sveriges kommuner och regioner, SKR. 96 procent får en medicinsk bedömning inom vårdgarantins tredagarsgräns.
– Samtidigt utsätts man för ständiga reklamkampanjer om att man kan få träffa någon inom fem minuter. Då är det klart att man väljer det, säger Magnus Isacson.
Magnus Isacson, vårdcentralsläkare och tidigare ordförande för Svensk förening för allmänmedicin
Pressbild
I grunden är det ett systemfel, anser han, att så mycket skattepengar läggs på videosamtal för lättare åkommor som egentligen skulle kunna vänta.
Tänker sig inte för
Lösningen är därmed inte att vårdcentralerna "steppar upp" och bli mer lika nätläkarbolagen, menar han.
– Om vi skulle sätta tillgängligheten för enkla åkommor i första rummet, då tar vi från dem med större behov. Det vore inte etiskt rimligt.
Susanne Barenius, chef för vårdcentralen Sjöstadsdoktorn, tror att många kontaktar nätläkare utan att tänka sig för.
– Samhället ser ju ut så, att folk vill ha snabba svar på alla slags obehag. Ingen tänker på att det här är pengar som annars skulle gå till mer behövande äldre, säger hon.
Kan påverka
Hon tror ändå att patienternas beteenden går att påverka.
– Jag tror människor är kloka. Man har bara blivit felinformerad. Om man backar lite och tänker efter, då fattar man att man kan ofta kan vänta några dagar, säger Susanne Barenius.
Susanne Barenius, läkare och chef för vårdcentralen Sjöstadsdoktorn.
Pressfoto
Hon och Magnus Isacson är överens om vad som måste förändras: att fler patienter måste få en egen, fast läkarkontakt. Det ger bättre vård och sparar pengar åt skattebetalarna, menar de.
– Jag tycker inte man ska skuldbelägga patienterna. Det är politikerna som inte har byggt upp vårdcentralerna ordentligt, som har valt att underfinansiera primärvården, säger Magnus Isacson.
Kry: Billigare för samhället
Joakim Röstlund, regionchef för Kry i Stockholm, anser tvärtom att nätläkarbolagen avlastar den övriga vården.
– Politikerna måste våga lita på patienterna och inse att patienterna faktiskt kan göra en besparing när de väljer digital vård eftersom ett digitalt besök är billigare för samhället än ett som görs på en vårdcentral, säger han.
Folk vill ha snabba svar på alla slags obehag.
Här är länets snabbaste vårdcentraler
Den som kontaktar en vårdcentral har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar, enligt den nationella vårdgarantin.
Av länets 238 vårdcentraler klarar 212 (89 procent) den gränsen för minst 90 procent av sina patienter.
I genomsnitt får 96 procent av patienterna medicinsk bedömning inom tre dagar.
40 av vårdcentralerna är ännu snabbare, där får 90 procent av patienterna medicinsk bedömning samma dag.
Men skillnaderna är stora. Många vårdcentraler tar bara emot 25-30 procent av patienterna samma dag.
Tio i topp - andel patienter som får en medicinsk bedömning samma dag:
Djursholmsdoktorn 100%
Hälsa Hemma Vårdcentral 100%
Barkarby Vårdcentral 99%
Bredäng Sätra Vårdcentral 99%
Capio Solna 99%
Capio Kista 99%
Kungsholmsdoktorn 98%
Stocksunds Vårdcentral 98%
Alby Vårdcentral 97%
Meliva Vårdcentral Vårberg 97%
Tio i botten – andel patienter som får medicinsk bedömning samma dag:
Lundens Husläkarmottagning 20%
Kry Vårdcentral Sickla 23%
Vallentuna Husläkargrupp 28%
Meliva Vårdcentral Sibyllakliniken 29%
Capio Vårdcentral Zinkensdamm 30%
Arkadens Läkarmottagning Märsta 31%
Sundbybergs Vårdcentral 32%
Banérgatans Husläkarmottagning 33%
Kry Vårdcentral Gallerian 33%
Ronna Vårdcentral 35%
Källa: SKR/Väntetider i vården (siffror för mars 2025)
Susanne Barenius, läkare och chef för Sjöstadsdoktorn, tycker att folk borde tänka sig för innan de ringer nätläkaren.
Pressbild, Mostphotos