Huddinge

Närmare 6 000 orosanmälningar görs om året i Huddinge. Ofta görs flera anmälningar kring samma barn – förra året kom det in orosanmälningar kring 2 700 barn som misstänktes fara illa.

Det har varit en rejäl ökning det senaste decenniet, mellan 2015 och 2025 ökade antalet orosanmälningar med nästan 75 procent. Men antalet individer som orosanmäldes ökade inte lika mycket.

– Det betyder att det är flera aktörer som reagerar och det är i linje med de kompetenshöjande insatser som vi har gjort, säger Joachim Heimersson, stabschef på individ- och familjeomsorgen i Huddinge kommun.

Kommunen har utbildat personal inom en rad olika verksamheter, som förskola, skola och fritidsverksamheter, i att se tidiga tecken och signaler på att något inte står rätt till och anmäla så att familjer kan få råd och stöd.

Började utbilda personal

Antalet orosanmälningar var allra flest 2022, vilket enligt Joachim Heimersson kan ha sammanfallit med att kommunen då började utbilda personal och fokusera på det förebyggande arbetet.

Joachim Heimersson, stabschef individ- och familjeomsorgen.

Anna Z Ek/Huddinge kommun

Den vanligaste orsaken till att en anmälan görs handlar om bristande omsorg. Näst vanligast är att barnet har bevittnat eller upplevt våld.

Vi vill komma in så tidigt som möjligt innan problemen har eskalerat.

På tredje plats kommer det som kallas för "annan kriminalitet", exempelvis skadegörelse eller snatterier. Det skiljs från grov kriminalitet – som handlar om våldsbrott eller koppling till kriminella nätverk.

Förra året gjordes 40 orosanmälningar på 30 barn med koppling till grov kriminalitet. De anmälningarna kommer alltid från polisen, som tillsammans med sjukvården står för de flesta av orosanmälningarna.

Vad händer när ni får in en orosanmälan?

– En förhandsbedömning görs inom två veckor då man beslutar om det behöver göras en utredning. Vi tar kontakt med anmälaren om den inte är anonym. Ungefär en tredjedel av anmälningarna leder till utredning. Under förra året inleddes 1 200 utredningar.

Fler frivilliga insatser – färre utredningar

Den 1 juli i fjol kom den nya socialtjänstlagen som innebär att socialtjänsten ska jobba mer förebyggande med tidiga insatser. Huddinge stärkte det förebyggande arbetet redan 2021, vilket lett till att fler tar emot frivilliga insatser som inte kräver biståndsbeslut. Därför har antalet barnavårdsutredningar kunnat minska.

– Vi vill komma in så tidigt som möjligt innan problemen har eskalerat. Det kan handla om att föräldrar vill gå en föräldrastödkurs, tar hjälp av föräldrarådgivare, en kontakt med Mini Maria eller Rätt kurva, som är ett program för hela familjen kring ett barn som har begått brott. Om man bedömer att det är tillräckligt görs ingen utredning, säger Joachim Heimersson.