Danderyd

Det hela började med att Charlotte Thålin, överläkare och professor vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet, ville utveckla en nässpray med antikroppar som ska skydda mot luftvägsinfektioner.

Men det visade sig inte vara helt enkelt.

Hon berättar att det vanliga tillvägagångssättet för att testa läkemedel är att börja med djurförsök. Djurförsök ger dock inte alltid resultat som går att överföra till människor.

– Dels är det dyrt att jobba med djur. Dels har djur inte samma typ av antikroppar som dem vi studerar, säger hon.

Charlotte Thålin, överläkare och professor vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet.

Carin Wesström, Danderyds sjukhus

Vi tar stamceller från en patient genom att topsa dom med en bomullspinne i näsan.

Lösningen blev i stället att odla fram små mini-organ i labbet, eller organoider som det kallas i vetenskapsvärlden. Något som går att göra på bara några veckor.

– I dag har vi både mänskliga näsor och lungor. Vi sprejar antikroppar på dem, ungefär som en nässpray, och infekterar dem sedan med luftvägsvirus för att se om antikropparna skyddar, säger Charlotte Thålin.

Topsar patienter

Nu ska man inte tro att labbet odlar fram organ som man kan transplantera när ett annat sviktar.

Det är snarare små bitar av vävnad, till exempel nässlemhinna, som beter sig på samma sätt som i kroppen. De nyser förvisso inte, men snorar gör de.

– Vi tar stamceller från en patient genom att topsa dom med en bomullspinne i näsan och några veckor senare har vi en levande modell av just den personens näsa i labbet. Det fascinerande är att den verkligen speglar individen den kommer från – säger Charlotte Thålin.

Näsorganoider i 3D innan man sår ut dom som ett enkelt lager för att testa antikropparna.

Danderyds sjukhus

Vill minska djurförsök

Fördelarna med den här typen av individanpassad forskning är många, menar hon.

– På det här sättet kan vi identifiera vilka behandlingar som fungerar bäst – det som är optimalt för en person behöver inte vara det för en annan. Samtidigt hoppas vi kunna hitta antikroppar som skyddar brett i befolkningen – och minska behovet av djurförsök.

Finns det några etiska problem med den här typen av forskning?

– All forskning kräver ett godkännande från etikprövningsmyndigheten. I övrigt liknar det hantering av blodprover; man samlar in, sparar, analyserar och tar hand om materialet på ett säkert och reglerat sätt när studien är avslutad.