Från och med juli nästa år inför regeringen en ny bidragsreform med ett aktivitetskrav för att få försörjningsstöd.

Det innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter till de som får bidraget – och en skyldighet för individerna att delta (se faktaruta).

Men i majoritetens budget för 2026 står inget om hur Stockholms stad ska se till att aktiviteterna finns på plats i sommar. Det kritiserar oppositionsborgarrådet.

– Det är en lagstiftning som kommer nästa sommar, då behöver man börja förbereda sig. Annars sviker man personerna i behov av insatserna, säger Andréa Hedin (M).

M: Samarbeta med civilsamhället

Moderaternas förslag är att erbjuda aktiviteter i samarbete med organisationer som till exempel Stadsmissionen, Fontänhuset och Fryshuset, som på olika sätt jobbar mot individerna i dag.

– Det här är inget som kommer lösa sig självt. Jag saknar ett politiskt mål, en inriktning, om att vi ska ta hjälp av externa aktörer. Det behöver startas en dialog, annars kommer det inte finnas på plats förrän om flera år.

Oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M). "Aktivitetskravet är en rättvisefråga, ingen ska kunna leva villkorslöst på bidrag år efter år", säger hon.

Pekka Pääkkö

Katarina Nilsson är nationell projektledare för arbetsmarknad och entreprenörskap på Fryshuset.

Hon är orolig föratt reformen kommer få det att handla mer om kvantitet, att så många som möjligt gör något, oavsett vad, på bekostnad av kvalitén.

– Risken är att det hållbara och systematiska arbetet som bedrivs i dag, där man tar hänsyn till den heterogena gruppen som bidragstagarna är, försvinner.

Katarina Nilsson flaggar för att kommuner kan titta på civilsamhällets roll som ekonomiskt gynnsam – och förutsätter att ideella organisationer skulle vara ett billigare alternativ.

– Snarare än att man aktivt väljer civilsamhället baserat på dess fördelaktiga kontext och kompetens för individernas progression.

Katarina Nilsson, nationell projektledare, kunskapsområde Arbetsmarknad och Entreprenörskap, Fryshuset.

Fryshuset

"Kan bli tidsbrist"

Än har regeringen inte presenterat några färdiga riktlinjer för vad kommuner förväntas erbjuda. Men klart är att kraven börjar gälla nästa år.

Social- och trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S), menar att staden har koll på saken.

– Att vi kommer klara det, det vet vi. Det vi inte vet är exakt vilka människor kravet kommer omfatta eller ifall det kan göras i samarbete med civilsamhället. Vi har inte fått en enda indikation från regeringen om vad reformen kommer att innehålla.

Men kan ni inte påbörja en dialog med lämpliga verksamheter ändå?

– Vi träffar organisationer i civilsamhället varje vecka. Men vi behöver veta mer innan vi blir handfasta. Vi måste veta vad vi förbereder oss för.

Social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S), riktar en känga mot regeringen: "Det vi har sett i utredningen är ett hafsverk. Sen får vi se hur det kommer bli i verkligheten, men utredningen är urusel. Hittills har vi fått en remiss med mycket kritik från alla håll och kanter".

Angie Gray

Katarina Nilsson tycker tvärtom – hellre ett förutsättningslöst samtal nu, än att insatsernas kvalité tar stryk sen.

– En dialog i ett tidigt skede kan leda till att man kommer överens om ett önskat läge och hur vi ska nå dit. Nu kan vi hamna i ett läge där det blir tidsbrist. Det skulle jag säga är sämre än en förutsättningslös dialog.